Rysslands president Vladimir Putin besöker Peking för högnivåsamtal med Xi Jinping, i ett besök som sammanfaller med 25-årsjubileet av samarbetsfördraget mellan de två länderna.
Putin söker stöd i Peking – Xi sitter på alla kort
Resan äger rum bara dagar efter att USA:s president Donald Trump genomförde ett statsbesök i den kinesiska huvudstaden, en tajming som knappast är en slump.
”Putin skickar en påminnelse till amerikanerna om att Ryssland är närmare och mer allierat med Kina än vad USA är, säger Ed Price, senior forskare vid New York University, till CNBC.
Läs även: Oron växer för AI – Kina och USA kan behöva samarbeta. Realtid
Besöket äger rum mot bakgrund av en allt mer asymmetrisk relation, där det är Kina som sitter på trumfkorten.
Ekonomiskt beroende har djupnat
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har handeln med Kina nära nog fördubblats.
Ryssland exporterade varor till ett värde av omkring 129 miljarder dollar till Kina under 2024, den överväldigande majoriteten i form av råolja, kol och naturgas till rabatterade priser skriver Deutsche Welle.
Kina har sedan krigets utbrott köpt ryska fossila bränslen för mer än 319 miljarder euro, pengar som gett Moskva avgörande hårdvaluta för att finansiera krigsföringen.
Missa inte: Så ska EU bryta beroendet av Kinas råvaror – ny lagstiftning. Dagens PS
I utbyte exporterade Kina varor för nära 116 miljarder dollar till Ryssland under samma period, maskiner, elektronik och fordon som ersatt de västerländska leverantörer som lämnat den ryska marknaden.
Beroendet är dock inte ömsesidigt. Ryssland utgör bara fyra procent av Kinas totala utrikeshandel. Kina är Rysslands största handelspartner men Ryssland är inte Kinas.
”Ryssland är helt och hållet i Kinas ficka och Kina kan diktera villkoren”, säger Alexander Gabuev, chef för Carnegie Russia Eurasia Center, till BBC.
Teknologin och krigsekonomin
Västerländska sanktioner har stängt av Ryssland från avancerad teknologi, och Moskva har i stället vänt sig till grannlandet.
Kina stod för omkring 90 procent av Rysslands import av sanktionerade teknologivaror under 2025, en ökning från 80 procent föregående år, enligt Bloomberg.
Läs även: Kina varnar EU: Rösta inte igenom lagen. Realtid
Det handlar om maskiner för tillverkning av missiler och drönare, men även om satellitbilder och annan underrättelserelaterad teknologi.
För att kringgå sanktionerna tvingas Ryssland använda komplexa transiteringsvägar via tredjeland och betala premier på uppemot 90 procent över förkrigstidens priser.
Gasledningen som avgör mycket
Den kanske viktigaste frågan på agendan under Putins Pekingbesök är gasledningen Power of Siberia 2, som ska föra rysk gas via Mongoliet till Kina med en kapacitet på upp till 50 miljarder kubikmeter per år.
Projektet har länge legat i träda på grund av pristvister, men enligt BBC ska Gazprom och det kinesiska statsbolaget CNPC nyligen ha undertecknat ett preliminärt avtal.
Ryssland är desperat att få projektet i hamn efter att ha förlorat den europeiska gasmarknaden. Kina är det inte, enligt Sergei Guriev, dekanus vid London Business School.
”Kina har byggt upp betydande energireserver och kan vänta tills konflikten i Mellanöstern är över”, säger han till CNBC.
En relation utan jämlikar
Även om Moskva offentligt framställer partnerskapet som ett förhållande mellan likar, är verkligheten en annan.
Missa inte: Så undgår Ryssland sanktionerna – via nätverk i Tyskland. Dagens PS
De två länderna har sedan 2022 nästan helt övergett dollarn i sin handel, över 99 procent av transaktionerna sker nu i yuan eller rubel, vilket skapar nya beroenden för den ryska sidan.
Kina utövar dock sin makt med återhållsamhet.
Pekin är medvetet om asymmetrin och undviker att driva Moskva in i ett hörn, dels för att Ryssland trots allt är en stolt stormakt, dels för att relationen fyller strategiska funktioner även för Kina, inte minst som ett energiankare inför ett potentiellt framtida scenario kring Taiwan.
