Natos militärchefer samlas i Bryssel på tisdagen för att diskutera en alltmer akut fråga, att det pågående kriget mot Iran har tömt alliansens vapenlager i en takt som väcker oro inför framtida konflikter.
NATO i krismöte: Börjar få slut på vapen
De amerikanska militärkostnaderna i Irankriget uppgår till mer än 29 miljarder dollar sedan krigsutbrottet, och inget tyder på att konflikten är nära ett slut, skriver Euronews.
Missa inte: Saab nära jätteaffär med Nato – kan bli miljardgenombrott. Dagens PS
Mötet leds av Natos överbefälhavare i Europa, general Alexus G. Grynkewich, och Natos generalsekreterare Mark Rutte deltar också.
”Vi har i flera år sagt att den militära produktionen behövde ökas exponentiellt på grund av kriget i Ukraina, men Irankriget har visat att det är ännu viktigare att vi gör detta nu”, sa en senior Nato-källa till Euronews inför mötet.
Alarmerande takt
Enligt en analys från tankesmedjan Center for Strategic and International Studies (CSIS), som citeras av både CBC och Time, kan USA under de första 39 dagarna av kriget ha förbrukat mer än hälften av sina förkrigsreserver av fyra av sju nyckelammunitionstyper, däribland THAAD-robotar.
Mark Cancian, pensionerad marinkårsofficer och senior rådgivare vid CSIS, understryker att det inte handlar om brist på pengar.
”DOD har mer pengar än vad de kan spendera på ammunition. Problemet är tid”, sa Cancian till Time.
Det tar tre till fyra år innan produktionen möter efterfrågan.
Missa inte: Trump varnar NATO-land: ”Kommer slukas levande”. Realtid
Det krävs exempelvis 47 månader för att tillverka och leverera en Tomahawk-robot, och 48 månader för en JASSM-kryssningsrobot.
Hegseth avfärdar
Försvarsminister Pete Hegseth har avfärdat kritiken och hävdat att vapenbristen är ”överdrivet och ogenomtänkt framställd”.
Läs även: Natochefen vill se ökad vapenproduktion i Europa. Dagens PS
Men analytiker påpekar motsägelsen i att hans eget departement samtidigt arbetar för att tredubbla produktionstakten.
”Man tredubblar bara produktionen om man anser sig ha ont om resurser, säger John Ferrari, pensionerad armégeneral och senior forskare vid American Enterprise Institute, till CBC.
Följder för Ukraina och allierade
Vapenbristen får direkta konsekvenser bortom USA:s egna gränser.
Nato-länder som köpt amerikanska vapensystem för leverans till Ukraina riskerar att inte få dem i tid, eller inte alls.
Ukraina lider redan av akut brist på Patriot-luftvärnsrobotar, och förseningen drabbar även HIMARS-ammunition.
”Gulfstaterna vill fylla på sina luftförsvarslager. Ukrainarna vill ha Patriot. Japanerna vill ha Tomahawks. Och under de kommande åren kommer det helt enkelt inte att finnas tillräckligt med robotar att dela på, sade Cancian till Time.
Ett sårbarhetsfönster har uppstått
USA:s militär förlitar sig i hög grad på dyra precisionsvapen som produceras i begränsad mängd.
Patriot-robotar kostar mer än fyra miljoner dollar styck och USA producerar uppskattningsvis 700 per år, enligt BBC.
Bristvaran är framför allt långräckviddiga vapensystem, utan dem tvingas amerikanska styrkor operera på kortare avstånd från sina mål, vilket ökar sårbarheten.
”Vi kommer att behöva använda kort- eller medeldistansrobotar i stället för långräckviddiga, och det innebär att man måste komma mycket närmare. Det gör plattformarna betydligt mer utsatta”, sa Cancian till Time.
Analytiker varnar nu för ett ”sårbarhetsfönster” där USA saknar de ammunitionslager som krävs för att hantera en eventuell framtida konflikt, exempelvis med Kina om Taiwan.
