Den svenska inflationen bromsade in kraftigt i juli, men bakom den fallande huvudsiffran döljer sig en underliggande inflation som kom in högre än väntat. Flera ekonomer pekar nu mot en räntehöjning i september.
Nya inflationskallduschen: Ökar risken för höjd ränta
Inflationstakten enligt KPIF sjönk till 0,7 procent i juli, ned från 1,3 procent i juni, enligt preliminära siffror från SCB. KPI föll ännu mer, till 0,2 procent från 0,7 procent.
Månadsförändringen för både KPI och KPIF var −0,3 procent. Nedgången förklaras till stor del av lägre energipriser.
”Energipriserna sjönk kraftigt i juli vilket bidrog till den lägre inflationstakten enligt KPI och KPIF, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB i en kommentar.
Missa inte: Eurozonens inflation ökar igen – stora skillnader mellan medlemsländerna. Realtid
Till den lägre takten bidrar också att den tillfälliga skattesänkningen på drivmedel och den statliga subventionen av kollektivtrafikkort trädde i kraft den 1 juli.
Underliggande inflation överraskade uppåt
Men huvudsiffran döljer ett annat mönster.
KPIF exklusive energi (KPIF-XE) steg till 0,6 procent i juli, från 0,4 procent i juni, enligt SCB. Det var klart högre än de 0,3 procent som analytikerna väntat sig enligt Bloombergs konsensus skriver Placera.
Läs även: Blackrock varnar för ny inflationschock i Europa. Dagens PS
Det är alltså den underliggande inflationen som överraskade mest och som fått ekonomer att höja på ögonbrynen.
”Det var lite högre än väntat, och framför allt den underliggande inflationen som kommer in högre än förväntat, säger Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank, till EFN. Hon konstaterar att Riksbanken nu fått inflation högre än sin prognos två månader i rad.
Enligt Spector är det framför allt varupriserna som sticker ut. Hon misstänker att vårens utbudsstörningar kring Hormuzsundet nu börjar slå igenom i svenska konsumentpriser, även om tajmingen är svårbedömd. Ökningen beskriver hon som ”ganska påtaglig”.
”Både sött och salt”
Samtidigt manar Spector till nyans. Bilden är ”både sött och salt”, som hon uttrycker det till EFN.
”Hushållen möter en faktisk KPIF-inflation på 0,7 procent, vilket innebär att köpkraften stärks. Men att utfallen upprepat kommer in över prognos signalerar att genomslaget från utbudsstörningarna ännu inte är kartlagt, och företagens prisplaner ligger kvar på höga nivåer”.
Missa inte: Sverige i botten – reallönerna har rasat nästan mest i hela Europa. Realtid
Bedömningen att den låga huvudsiffran är tillfällig delas av fler. Subventionerna skymmer sikten, och i höst väntas inflationen ta fart igen när effekterna klingar av, enligt flera ekonomer.
Även SVT:s ekonomikommentator Alexander Norén beskriver utfallet som något svagare än både Riksbankens och analytikernas förväntningar, en tolkning som bygger på att den underliggande takten, inte huvudsiffran, väger tyngst i den penningpolitiska bedömningen.
Riksbanken i fokus den 20 augusti
För Riksbanken får siffrorna direkt betydelse inför räntebeskedet den 20 augusti. Danske Bank räknar med en höjning i september.
Kombinationen av två inflationsutfall över prognos, det försämrade läget i Mellanöstern och en svensk ekonomi som visat sig starkare än väntat gör att sannolikheten ökar för att den höjning Riksbanken försiktigt flaggat för faktiskt blir av.
De definitiva inflationssiffrorna för juli publiceras den 13 augusti.
