Gazpromkontrollerade Nord Stream 2 förlorar sitt överklagande mot EU:s gasmarknadsregler. Domstolen avvisar argumenten för särbehandling av gasledningen genom Östersjön.
Nord Stream 2 förlorar i EU-domstolen – slipper inte gasreglerna
EU-domstolen i Luxemburg lämnade beskedet på torsdagen. Domstolen ogillar överklagandet från Nord Stream 2 AG och fastställer därmed tribunalens dom från november 2024. Det framgår av domstolens pressmeddelande.
Missa inte: USA vill sälja rysk gas till Europa – via amerikansk mellanhand. Realtid
Det betyder att EU:s ändrade gasdirektiv från 2019 står sig. Unionens regler för den inre gasmarknaden gäller alltså även för gasledningar från länder utanför EU, också för de delar som ligger inom ett medlemslands territorialvatten.
Därmed tar en juridisk process som har pågått i sju år slut, skriver Courthouse News. Domen kan inte överklagas i vanlig ordning. Bolaget får betala sina egna rättegångskostnader och dessutom Europaparlamentets och rådets.
Inga löften från EU
Nord Stream 2 AG är ett schweiziskt bolag som helägs av ryska statskontrollerade Gazprom. Ledningen går från Ryssland genom Östersjön till Tyskland.
Gasdirektivet kräver bland annat att försäljningen av gas skiljs från driften av ledningarna, så kallad åtskillnad. Det ställer också krav på tredjepartstillträde och transparens. Ändringen 2019 gjorde det möjligt för medlemsländer att under vissa villkor ge undantag till ledningar som var färdiga före den 23 maj 2019. Nord Stream 2 var inte färdigbyggd då.
Läs även: Heineken förlorar 1,2 miljarder mot grekiskt bryggeri i domstol. Dagens PS
Bolaget hävdade att det borde ha fått en övergångsperiod eller kompensation och hänvisade till principen om skydd för berättigade förväntningar. Det argumentet avvisar domstolen. Enligt domen har EU-institutionerna aldrig gett bolaget några precisa, ovillkorliga och samstämmiga försäkringar om att gasreglerna inte skulle gälla för ledningen. Domstolen skriver tvärtom att det i flera år hade funnits tecken på att reglerna skulle tillämpas på ledningar från tredjeland i allmänhet och på Nord Stream 2 i synnerhet.
Bolagsstrukturen räddar inte
Domstolen avvisar också argumentet att Nord Stream 2 behandlats annorlunda än andra ledningsoperatörer. Domstolens tidigare dom från juli 2022 gällde bara om talan kunde prövas. Den tog inte ställning till om bolaget behandlats annorlunda, och därför behövde tribunalen inte pröva den frågan.
Missa inte: Europeiska gaspriser stiger – oro för krig och kall vinter. Realtid
Domstolen anser att kravet på åtskillnad hindrar dominerande gasleverantörer från att missbruka sin ställning genom att vara verksamma i både överföring och distribution. Att det knappast finns andra aktörer som vill ansluta till just Nord Stream 2 ändrar inte den bedömningen.
Bolaget kan inte heller slippa kravet genom att hänvisa till hur koncernen är uppbyggd. Då skulle kravet bli verkningslöst, menar domstolen.
Enligt MLex konstaterar domstolen också att reglerna motverkar snedvriden konkurrens, skyddar försörjningstryggheten och ger ett enhetligt regelverk.
Har aldrig tagits i drift
På kort sikt får domen liten praktisk betydelse. Nord Stream 2 har aldrig tagits i drift. Det beror både på Rysslands angrepp på Ukraina och på sabotaget i september 2022, påpekar Agence Europe.
Den ryska nyhetsbyrån Tass ser saken på ett annat sätt. Den beskriver ändringen av direktivet som hastigt antagen och som riktad särskilt mot Nord Stream-ledningarna.
Ledningarnas framtid är ändå en öppen fråga. I oktober rapporterade Reuters att USA:s sändebud Jared Kushner och Kremls rådgivare Kirill Dmitrijev har diskuterat att låta en amerikansk investerare gå in i Nord Stream. Ett stort hinder är att EU har beslutat att all import av rysk gas ska upphöra senast vid utgången av 2027. Nord Stream 2 AG har stämt EU över det förbudet.
Tyskland har dessutom velat skärpa investeringslagstiftningen för att hindra att ledningarna startas igen.
Även för Nord Stream AG, som äger den första ledningen, har året varit tungt i domstol. I juli slog High Court i London fast att bolaget inte får någon försäkringsersättning för de sprängda ledningarna. Det gör att bolaget själv får bära en kostnad på omkring 580 miljoner euro.
