Rare Earths Norway har beslutat att bygga en pilotanläggning för sällsynta jordartsmetaller vid Fensfeltet i Telemark. Anläggningen ska tas i drift 2027 – ett viktigt steg mot kommersiell utvinning ur Europas största kända fyndighet.
Norska jättefyndet: 250 miljoner satsas på Europas största fyndighet
Det norska gruvbolaget Rare Earths Norway (REN) har fattat ett slutligt investeringsbeslut om en komplett pilotanläggning. Där ska hela kedjan testas, från malm till färdiga produkter av sällsynta jordartsmetaller. Det framgår av ett pressmeddelande på tisdagen.
Anläggningen byggs i en befintlig industribyggnad i Ulefoss i Nome kommun, alldeles intill fyndigheten. Enligt planen ska den tas i drift under tredje kvartalet 2027.
”Investeringen är ett konkret steg mot att sätta Fensfeltet i produktion”, säger Håvard Moe, vd för Rare Earths Norway, i en kommentar.
Läs även: Norges stora fynd – sju gånger större än Sveriges största. Realtid
Enligt Moe ska piloten användas för att verifiera bolagets processmetod och samla in driftdata. Den ska också leverera material till europeiska partner som ska testtillverka metall och magneter.
Moe tillträdde som vd den 1 september och efterträdde då Alf Reistad, som i dag är vice vd i bolaget.
Det offentliga tar en tredjedel av notan
Projektets totalbudget landar på cirka 250 miljoner norska kronor. Av dem kommer 56 miljoner i stöd från Innovasjon Norge och 20 miljoner från Telemark Utviklingsfond. Det innebär att drygt 30 procent av notan betalas med offentliga medel.
”Pilotanläggningen gör det möjligt för Rare Earths Norway att verifiera teknologin och minska risken på vägen mot kommersiell produktion”, säger Håkon Haugli, vd för Innovasjon Norge.
Läs även: 6 miljarder kronor för brasiliansk lera – det är magneten i din elbil det handlar om. Dagens PS
Nästan fördubblad fyndighet
Beslutet kommer efter ett år med flera milstolpar för projektet. I mars skrev bolaget upp sin uppskattning av mineralresurserna på Fensfeltet från 8,8 till 15,9 miljoner ton sällsynta jordartsoxider, rapporterade TU.
Därmed är Fensfeltet Europas största dokumenterade fyndighet med god marginal. Som Realtid rapporterade är den ungefär sju gånger större än LKAB:s Per Geijer-fyndighet i Kiruna, som tidigare bar titeln.
Missa inte: Kina godkänner export av sällsynta jordartsmetaller. Realtid
En stor del av uppskattningen ligger dock fortfarande i kategorin “antagen”, som har lägst geologisk säkerhet. För första gången omfattar den nu även resurser i den säkrare kategorin “indikerad”.
Produktion tidigast 2031
Även med piloten på plats dröjer det innan en riktig gruva kan öppna. Bolaget siktar på att starta industriell utvinning i början av 2030-talet.
Till Reuters har bolaget tidigare sagt att produktionen väntas inledas i slutet av 2031. År 2032 ska den nå 800 ton NdPr – neodym och praseodym, som används i permanentmagneter till bland annat elbilar och vindkraftverk. Det motsvarar cirka 5 procent av EU:s efterfrågan.
I våras tog den norska regeringen över planprocessen för projektet enligt Reuters. Regeringen har lovat ett slutgiltigt godkännande av detaljplanen för gruvdrift och förädling senast 2028, med målet att vara klar redan vid utgången av 2027.
Europa vill ur Kinas grepp
Satsningen ska ses mot bakgrund av Europas nästan totala beroende av Kina. I dag finns ingen brytning av sällsynta jordartsmetaller i Europa, medan Kina står för omkring 90 procent av den globala förädlingen.
Kinas exportrestriktioner har det senaste året slagit mot både bil- och försvarsindustrin, och EU har pressats att förhandla om licenser.
”Europas beroende av importerade sällsynta jordartsmetaller är en strategisk sårbarhet vi inte längre har råd att förbise”, säger Bernd Schäfer, vd för det EU-finansierade nätverket EIT RawMaterials, i pressmeddelandet.
Norge är inte ensamt om att försöka bryta beroendet. I Sverige arbetar LKAB med att utvinna metallerna ur sina befintliga gruvor i Kiruna och Malmberget.
