USA, Kina, Ryssland och Europa kapprustar om hypersoniska vapen – missiler som flyger snabbare än ljudet.
Hypersoniska vapen har funnits i teorin sedan 60‑talet. Under kalla kriget utforskade USA och Sovjet koncept som kunde färdas i extremt höga hastigheter och samtidigt manövrera i atmosfären, men tekniska begränsningar och kostnader gjorde att utvecklingen stannade vid ritbordet.
Hypersoniska vapen: Stormakterna i full kapprustning
Men under 2000-talet klev Kina fram och genomförde upprepade tester av hypersoniska prototyper, vilket markerade att tekniken gick från forskning till operativ utveckling.
Det satte press på övriga stormakter, som började omprioritera sina försvarsbudgetar och accelerera sina egna program för att inte hamna efter i utvecklingen.
Läs också: Saabchefen vill se bättre krigsberedskap – Realtid
Rysslands attacker blev Europas väckarklocka
När Ryssland började använda hypersoniska vapen i Ukraina blev det en brutal väckarklocka för Europa, skriver Bloomberg. Försvarsbudgetarna steg snabbt och flera länder började omvärdera sina prioriteringar.
Enligt International Institute for Strategic Studies (IISS) har Europas försvarssatsningar stigit med omkring 9 procent det senaste året.
Men utvecklingen är splittrad mellan olika nationer, där parallella nationella system gör samordningen begränsad trots ökade försvarsbudgetar.
EU försöker styra investeringarna mot gemensamma områden som luftförsvar, drönarteknik och AI‑baserade system. Ledningen beskriver skiftet som nödvändigt: fokus måste flyttas från pengar till faktisk förmåga.
“Vi koncentrerar våra resurser för att utveckla de kapaciteter vi behöver,” har EU:s försvarsledning sagt, med hänvisning till beroendet av externa aktörer inom rymd och avancerade system.
Läs också: NATO i krismöte: Börjar få slut på vapen – Realtid
USA jagar kapacitet – men ligger efter
Trots år av tester har USA få egna hypersoniska vapen i operativ tjänst. Dark Eagle, landets första hypersoniska missil, saknar fortfarande tillräcklig data för att bedömas i strid, enligt Bloomberg.
GAO har pekat ut produktionsproblem, och det är oklart om systemet ens flyttades till Mellanöstern när Central Command begärde det under Iran‑konflikten.
USA försöker samtidigt stärka försvaret för att kunna stoppa hypersoniska hot. Med hjälp av AI försöker man koppla ihop satelliter, radar och sensorer i realtid för snabbare beslutsstöd i luftförsvarssystem.
Men utvecklingen bromsas av etiska riktlinjer hos flera AI-företag. De stora aktörerna begränsar användning av sina system i direkt stridsföring, särskilt när det gäller autonomt eller dödligt våld.
Under Iran-konflikten uppstod exempelvis en konflikt kring användningen av ett AI-system från Anthropic i en militär operation. Enligt företagets policy får deras teknik inte användas i krigföring på det sättet, vilket begränsade tillgången.
Kina springer snabbast
Kina har inte samma hinder. Där är kopplingen mellan stat, företag och universitet tät, och forskning sker ofta direkt inom försvarsindustrin. Det gör att nya tekniska lösningar snabbt kan tas i bruk – och ger Kina ett tydligt försprång i den hypersoniska kapprustningen.
Läs också: Iran vill köpa kinesiska missiler – affären nära att gå i lås – Realtid
