Arbetslösheten rusar mot krisnivåer. Men skillnaden mot tidigare kriser är slående: svenska folket har inte blivit av med jobben. Problemet är ett helt annat.
150 000 fler söker jobb – ekonomin står still


Arbetslösheten nådde 9,3 procent i oktober, enligt siffror från Länsförsäkringar.
Nivån ligger farligt nära de värsta perioderna under både finanskrisen och pandemin.
Samtidigt har sysselsättningen faktiskt ökat det senaste året. Förklaringen ligger i att arbetskraften växer betydligt snabbare än jobbskapandet.
Arbetskraften växer – jobben står still
På tre år har arbetskraften svällt med över 150 000 personer. För att hålla arbetslösheten i schack hade ekonomin behövt skapa lika många nya jobb.
Istället har sysselsättningen stått stilla – eller till och med krympt något sedan sommaren 2023.
Sedan augusti 2023 har antalet arbetslösa ökat med 135 000 personer, men bara hälften av den ökningen beror på att jobb försvunnit. Resten handlar om att ekonomin inte kan ta emot alla som söker arbete.
”Sverige förmår helt enkelt inte ta till vara den växande arbetskraften”, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar, i ett pressmeddelande.
Unga får betala priset
Lågkonjunkturen slår inte främst mot etablerade medarbetare som förlorar sina anställningar. Istället möter de som försöker ta sig in på arbetsmarknaden stängda dörrar.
”Sverige förmår helt enkelt inte ta till vara den växande arbetskraften”, säger Stråberg.
Återhämtningen väntas bli utdragen. Det kan ta två till tre år innan arbetslösheten når en mer balanserad nivå kring sju procent, bedömer hon.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.






