Littorin beklagar fackligt bakslag

EU:s domstol anser att Byggnads blockad av bygget i Vaxholm 2004 var ett hinder för friheten att erbjuda tjänster som inte var motiverad av hänsyn till arbetstagarna. Det lettiska företaget försattes i konkurs efter blockaden och Lettland har protesterat mot den svenska hållningen.

– Jag beklagar domen, säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin som förklarar att han helst vill undvika att ändra reglerna på den svenska arbetsmarknaden.

Han är däremot inte beredd att följa LO:s krav på att ändra utstationeringslagen.

– Det har jag mycket svårt att se att det skulle vara en bra idé. Det skulle verkligen skapa ett A- och ett B-lag på svensk arbetsmarknad, säger Littorin.

Däremot aviserar han förändringar i den så kallade lex Britannia och han räknar med att en proposition i frågan ska ligga på riksdagens bord nästa år.

– Men det här ska vi gå igenom noga med parterna, säger Littorin, och han medger också att förändringen kommer att innebära en viss inskränkning av strejkrätten i Sverige.

– Det är domen i EG-domstolen som faktiskt innebär en inskränkning och det kan vi inte göra mycket åt. Men det här ska vi arbeta fram i samarbete med parterna.

Svensk lag ger facken rätt att ta till stridsåtgärder även mot utländska företag som har kollektivavtal på hemmaplan och som arbetar tillfälligt i Sverige. Och EU-domstolen anser att en blockad av byggarbetsplatser kan vara ett sätt att garantera utsända anställda deras arbets- och anställningsvillkor. Men stridsåtgärderna kan inte vara motiverade av att tvinga fram en anslutning till byggnadsavtalet.

Domstolen slår fast att svenska bestämmelser som innebär att man inte tar hänsyn till att företaget som skickar anställda till Sverige redan har ett kollektivavtal på hemmaplan, innebär en diskriminering av dessa utländska företag.

Dotterbolaget till det lettiska företaget Laval blev i november 2004 utsatt för en facklig blockad sedan förhandlingarna om kollektivavtal med fackförbundet Byggnads misslyckats.

Företaget tvingades så småningom ge upp det pågående skolbygget i Vaxholm och kontraktet med kommunen revs upp. Blockaden ledde till att bolaget försattes i konkurs.

Arbetsdomstolen (AD) tog i mars 2005 ställning i konflikten genom ett provisoriskt beslut. Då bedömde AD att den fackliga blockaden inte stred mot reglerna. Men AD tog inte slutlig ställning, utan valde att vända sig till EU:s domstol och bad om hjälp med bedömningen. Och domstolen slår nu alltså fast att stridsåtgärder inte kan anses motiverade mot ett utländskt företag när det är nästan omöjligt för företaget att ta reda på vilka skyldigheter det har när det gäller minimilöner, enligt domstolen.

Den lettiska regeringen har protesterat mot den svenska hållningen. Lettland ser den fackliga blockaden som ett brott mot EU:s grundlagar som garanterar fri rörlighet över gränserna.

LO:s ordförande Wanja Lundby-Vedin är bekymrad över att EG-domstolen underkänner det sätt som direktivet hanterats i Sverige.

– EG-domstolens bedömning sätter nu likabehandlingen av arbetare ur spel. Och det är fullständigt oacceptabelt.

Lundby-Wedin sätter nu press på regeringen att ändra lagen.

– Vi har ju en regering och en arbetsmarknadsminister som hävdar att de står bakom den svenska modellen, säger Lundby-Wedin.