Litauens BNP rasar

Recessionen i Litauen är därmed oväntat djup.

Analytiker hade i snitt räknat med en nedgång på 16,7 procent för BNP enligt en Reuters-enkät.

Raset följer på en nedgång på 13,3 procent under första kvartalet, enligt reviderad officiell statistik. Och jämfört med årets första kvartal blev BNP-minskningen under andra kvartalet 12,3 procent.

Nedgången, som främst består i minskat byggande och lägre industriproduktion, kan summeras till 18,1 procent för årets första halvår.

För helåret räknar finansdepartementet i Vilnius med en BNP-nedgång på 18 procent, vilket kan jämföras med fjolårets tillväxt på 3 procent.

Den ekonomiska krisen i Litauen syns även i detaljhandeln, vars försäljning på årsbasis föll med 25 procent i juni. Jämfört med maj var det dock en uppgång med 0,9 procent.

Litauens regering har vid upprepade tillfällen, så sent som i förra veckan, förklarat att man vid behov kommer att be om nödlån från Internationella valutafonden (IMF) – så som grannlandet Lettland gjorde i fjol.

Liksom i Lettland har krisen i Litauen än så länge främst hanterats med hjälp av stora nedskärningar i statsbudgeten.

Och regeringen i Vilnius har i sommar även lyckats ta upp ett eurolån på 500 miljoner euro (5,3 miljarder kronor), vilket vittnar om ett visst förtroende på marknaden.

En del bedömare ser en ansökan om IMF-lån från Vilnius som oundviklig.

– Det råder inga tvivel om saken. Det är bara en tidsfråga. En dag kommer man vakna upp i samma situation som råder i Lettland, sade Morten Hansen, ekonomiprofessor vid Stockholm School of Economists i Riga till en litauisk veckotidning nyligen.