Läkemedelsindustrin är i fara

Det sade en företrädare för Ernst & Young för några år sedan, vid ett slutet möte bakom stängda dörrar där bara läkemedels-vd:ar var närvarande.

Den prognosen håller nu på att gå i uppfyllelse. I går tillkännagav det amerikanska läkemedelsbolaget Bristol-Myers Squibb att man skulle eliminera 4.300 jobb, vilket motsvarar 10 procent av de anställda. Förutom avskedanden så planerar företaget också att sälja eller stänga hälften av sina 27 fabriker och att skära bort 60 procent av sina 500 produkter.

Men Bristol-Myers Squibb är inte först med att dra ner på kostnader. Sedan år 2000 har mer än 100.000 jobb försvunnit inom läkemedelsindustrin.

Mellan 2007 och 2012 beräknas över 400 miljarder kronor i årlig försäljning att suddas ut från läkemedelsbolagens intäkter genom att storsäljare förlorar sina patent och generika tar över.

Under läkemedelsindustrins guldår – på åttio och nittiotalet – hade detta inte varit något problem, för då hade man många nya mediciner som kom ut på marknaden.

Men idag så är det torka i det stora läkemedelsbolagens forskningslaboratorier.

”Jag tror läkemedelsindustrin kommer att gå under om vi inte ändrar oss,” sade Sidney Taurel , VD för det amerikanska bolaget Eli Lilly, för några dagar sedan.

Sedan 2004 så har Lilly dragit ner antalet anställda med 4.000 personer. Lilly planerar också att lägga ut mer av tillverkningen på underleverantörer, och att samarbeta med andra läkemedelsföretag för att dela på riskerna.

”Om vi inte kan få nya läkemedel till marknaden snabbare eller till lägre kostnad så kommer inte vår affärsmodell att hålla,” sade Phil Belt, informationsdirektör på Lilly, när han blev tvungen att förklara sin chefs uttalande.

Mellan 2011 och 2012 så kommer försäljningen inom läkemedelsindustrin att minska för första gången i modern tid enligt Datamonitor, ett konsultföretag som studerar industrin i USA.

Det största problemet industrin idag har är att patenten går ut snabbare än man hinner forska fram nya produkter. Läkemedel har vanligen en patenttid på cirka 20 år, men börjar ofta inte säljas förrän det är tio år kvar. För de företag som lyckas hitta storsäljare är belöningen enorm. Bruttomarginalen, dvs vinsten efter varukostnader ligger ofta på runt 95% för läkemedel. Det betyder att när en ny medicin blivit godkänd för försäljning så är det nästan som att trycka sina egna pengar.

Men det är en lång väg dit, och forskningsarbetet resulterar ofta i misstag och bakslag, och få läkemedel når slutligen marknaden.

Bara för ett år sedan så berättade den nye Pfizerchefen Jeff Kindler för analytiker och journalister om hur Pfizers nästa jätteprodukt, torcetrapib, skulle sänka blodfetter och bidra till att tiotals miljarder kronor landade i Pfizers kassakista varje år. Det slutade två dagar senare med att Pfizer stoppade alla studier, efter att torcetrapib visade sig öka dödligheten istället för att sänka den.

Läkemedelsindustrin hävdar att det kostar i genomsnitt 5 miljarder kronor att ta fram ett nytt läkemedel, kritiker av industrin menar att kostnaden bara är en tiondel av detta belopp. Men antalet kronor det kostar spelar inte så stor roll om antalet nya produkter som blir godkända ständigt minskar.

Och det är det problemet man har idag.

Under femårsperioden 2002 till 2006 så lanserade industrin 43% färre nya läkemedel baserade på traditionella små molekyler, än under de sista fem åren på nittiotalet, trots att man fördubblade utgifterna för sin forskning.

Problemen inom läkemedelsbranschen har även märkts på aktiepriserna. Under de senast sex åren så har Dow Jones World Index ökat 75%, medan det globala indexet för läkemedelsbolag sjunkit med 20%.

En del läkemedelschefer, som Bernard Poussot från Wyeth, skyller på det amerikanska läkemedelsverket. ”Mycket få nya mediciner blir godkända idag”, säger Poussot. Två nya läkemedel som Wyeth trodde man skulle få godkända blev fördröjda när de blev stoppade av det amerikanska läkemedelsverket.

Men läkemedelsverket i USA har en annan uppfattning. Där säger man att färre antal nya läkemedel beror på att läkemedelsindustrin lämnar in färre ansökningar om nya mediciner. Man har inte ändrat sina krav på vad man anser vara säkra och effektiva läkemedel.

Läkemedelsbolagens svar på problemen är kostnadsnedskärningar och rationaliseringar. AstraZeneca, GlaxoSmithKline och Bristol-Myers Squibb har alla sagt att man kommer att lägga ut sin tillverkning på underleverantörer. Och analytiker räknar med att företagen kommer att skära ytterligare 50.000 jobb.

Inte ens forskningen är längre helig. Nästa steg kan bli att lägga ut den till länder där lönerna för forskare är en tiondel av vad man betalar i Sverige eller USA.

Det finns dock ett segment av läkemedelsindustrin som gläder sig. Det är de generiska tillverkarna. Det israeliska generikaföretaget TEVA har mer än fördubblat sin aktiekurs under de senaste fem åren. Och trots att TEVAs P/E-värde är dubbelt så högt som P/E-värdet för Pfizer, så är det förmodligen en säkrare aktie att lägga pengarna på.