KTH-professor sågar finansinspektionen

Det var Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Stockholm som i veckan arrangerade seminariet ”Från derivata till derivat” med debatt om matematikens roll i finansvärlden.

Bland paneldeltagarna fanns Boualem Djehiche som är professor inom matematisk statistik på KTH.

Där kom han under diskussionens gång in på finansinspektionen och dess roll.

– Finansinspektioner i världen har nackdelen att de är som polisen som alltid är långt efter ”tjuven” – bankerna, sa Djehiche.

– Det behövs något annat system som fungerar.

– Sverige borde avskaffa finansinspektionen.

– Det är som en ”död kropp”.

– Den fungerar inte, så vi måste se över hela systemet.

Djehiches resonemang är att en tillsynsmyndighet som finansinspektionen ska ha en förmåga att ”genomsyra” hela regelverket.

– Det får inte vara ett ”tjuv och polis”-förhållande.

– Det måste finnas en harmoni.

Djehiche pekade på att etiska aspekter är särskilt viktiga.

– Som det är nu har finansinspektionen rollen att övervaka alla typer av risker hos bankerna.

– Men finansinspektionen saknar den expertis som behövs för att kunna göra det.

– Och när vi ser över hur finansinspektionen jobbar, måste det undersökas att de anlitar samma konsulter som hjälper bankerna att skräddarsy sina upplägg.

– Vi måste börja i den ändan.

Realtid.se får senare tag på Djehiche via telefon.

– Ja, det stämmer som jag sa.

– Man borde hellre skrota finansinspektionen.

Djehiches resonemang är att inspektionen har begränsade resurser att granska allt.

– Finanssystemet har blivit så komplext att det behövs rätt kompetens.

– Det behövs rätt många kloka personer för att gå igenom och granska alla finansiella produkter, och det har inte finansinspektionen resurser för att göra just nu.

Djehiche nämner som exempel att försäkringsbolag kommer med nya idéer till finansinspektionen, och vill få dem granskade och godkända.

– Men finansinspektionen har ingen möjlighet att kolla det, om sådana idéer faller inom ramen för inspektionens direktiv eller ej.

– Så finansinspektionen är tandlös vad gäller de viktiga frågorna – att förstå den underliggande risken.

Inspektionen kan därför enligt Djehiche aldrig bli ”proaktiv” och arbeta för att undvika finanskriser och varna för höga risktaganden.

– Så man kanske ska skrota finansinspektionen – eller antingen stärka dess ställning genom att ge dem så mycket resurser som möjligt, och kompetens från en opartisk expertpanel.

– Men de bör inte använda samma konsultfirmor som anlitas av försäkringsbolagen och kapitalförvaltare.

– Där kan det bli lite intressekonflikt i vissa lägen.

– Det är min poäng.

Djehiche för fram att riksbanken har stor kompetens med ekonomiska forskare av olika slag, och föreslår att man förenar riksbankens uppgifter med finansinspektionen.

Enligt honom är det stora och viktiga saker på spel.

Det handlar om att undvika ”systemiska risker” såsom subprimelånen i USA som exploderade och påverkade hela konjunkturen i stort.

Sådana risker blir enligt Djehiche allt större med hedgefonder som växer upp och gör olika komplicerade investeringar.

– Det finns risker med det, och skadorna som kan åstadkommas kan bli långvariga.

Djehiche nämner att oljepriset rört sig extremt mycket utan att det finns något underliggande fog för det utifrån hur oljeproducenter och oljekonsumenter agerar.

Men med bra övervakningssystem kan sådana risker fångas upp, menar Djehiche.

– Då räcker det inte bara med nationalekonomer eller finansekonomer, utan även ”finansiella ingenjörer” måste komma in för att lyfta ut om det är något.

– Det här handlar om data och mycket matematik som man måste granska och se att det fungera.

Djehiche räknar med att det med tanke på utvecklingen kommer att bli fler och fler kriser på finansmarknaderna.

– Fördelen jämfört med klimatstormar är att vad gäller klimatet kontrollerar vi inte riktigt de fysikaliska fenomenen.

– Men i det finansiella systemet kan vi göra det genom människorna bakom.

– Det finns ingen anledning för ett land att långa mycket pengar för att tjäna mer pengar, på bekostnad av andra länder.

Djehiche lyfter fram Swedbanks och SEB:s storsatsning på att låna ut mycket pengar i Baltikum.

– Det kanske inte var förenligt med vad hela det ekonomiska systemet tål.

– Det är inte fel att man är aggressiv och upptäcker möjligheter för att utöka den förväntade avkastningen.

– Som kapitalförvaltare måste man ta risker.

– Det är deras uppgift att ta risker för att öka den förväntade avkastningen.

– Det är inte det jag säger.

– Men jag säger att det saknas något.

Den största lärdomen av finanskrisen är enligt Djehiche är att man måste beakta en parameter till i systemet.

– Vi måste se till att ta den ”systemiska risken” på allvar.

Det innebär inte nödvändigtvis att det ska införas nya, mycket hårdare regelverk.

– Ofta i kriser agerar man lika extremt som under sådana här extrema händelser, och vill reglera allt hårt.

– Men det man ska göra i stället är att försöka förstå hur allt fungerar, i stället för att reglera allt hårt.

– För annars missar man möjligheter.

– Man måste se det finansiella systemet som ett helt system, i stället för att se det som byggstenar isolerade från varandra.

– Det är egentligen det nya som man behöver fundera igenom.