"Krisen kostar Sverige 50 miljarder om året"

Den 19 december kommer Konjunkturinstitutet med en ny samlad prognos av konjunkturläget. Redan nu kan Realtid.se berätta att det inte blir munter läsning.

– Den senaste prognosen tenderar att bli den mest pessimistiska. Jag har inte så stora förhoppningar, säger generaldirektör Mats Dillén till Realtid.se.

– Min gissning är att vi gör ytterligare en nedrevidering.

Finanskrisen paralyserar Sveriges ekonomi. Bruttonationalprodukten, BNP, slutar växa.

En viktig del av Konjunkurinstitutets bedömning är en statistisk modell som ger en prognos av BNP.

Innan Konjunkturinstitutet kände till de extrema förhållanden som orsakade finanskrisen gav modellen en betydlig mer positiv bild av framtida BNP än i dag.

Skillnaden blir ett mått på vad krisen kostat.

– Man tappar i runda tal en och en halv procentenhet per år, säger Konjunkurinstitutets nationalekonom Pär Österholm som tidigare räknat på samma modell fast med andra variabler hos IMF. Också Riksbanken använder en liknande modell som underlag för prognoser.

– Det här är inte Konjunkturinstitutets uppfattning om effekten av finanskrisen, utan en modellbaserad skattning, säger Pär Österholm, nationalekonom.

– Någonstans måste man ju börja sin bedömning.

I löpande priser var Sveriges BNP drygt tretusen miljarder kronor 2007. Finanskrisen skulle alltså kosta Sverige 50 miljarder kronor om året.

Enligt generaldirektör Mats Dillén vore det ”lämpligt” om staten spenderade åtminstone 50 miljarder kronor på att motverka krisen under 2009 och 2010.

Regeringen planerar att börja med 30 miljarder kronor under 2009.

Det betyder att Sverige återigen får ett budgetunderskott, men kan ändå vara väl använda pengar om de får svenskarna på bättre humör.

Hushållen har inte varit så pessimistiska som de är nu sedan 1993.

– Man vill inte köpa ny bil eller renovera bostaden. Man är orolig för att bli arbetslös, konstaterar Mats Dillén.

Ändå räknar Konjunkturinstitutet med att konsumtionen växer med en procent eftersom hushållens disponibla inkomster stärks av sänkta inkomstskatter under 2009.

Samtidigt fortsätter tillgångspriserna att falla. Det slår mot hushållen eftersom aktieägandet är utbrett.

Många lånar också av banken till sitt boende. Prognosen utgår från en ”gradvis normalisering” av boräntorna. Riksbanken måste sänka styrräntan till två procent från mitten av 2009.

– Vi tycker att det är angeläget att Riksbanken sänker styrräntan snabbt, säger Mats Dillén.

– Annars blir det lägre tillväxt och sysselsättning.

Inflationstrycket dämpas snabbt av fallande efterfrågan.

Hushållens oro drabbar industrin. Inköpschefsindex rasar enligt branschorganisationen Silf och orderingång likaså enligt SCB. Kapacitetsutnyttjandet i industrin faller.

Sverige har haft positiv tillväxt av produktiviteten varje år sedan 1950 utom under oljekrisen 1977 – och nu.

Konjunkturinstitutet tror nu att produktiviteten förbättras igen 2009 och 2010.

– Det innebär att för att möta den efterfrågan som finns 2009 och 2010 behöver företagen inte anställa fler personer. Efter två år med svag produktivitetstillväxt tvingas företagen rationalisera vilket minskar efterfrågan på arbetskraft.

Arbetslösheten skenar. Både Konjunkturinstiutet och LO tror på åtta procent 2010.

Det har blivit dyrare att låna pengar också för företagen. Spreaden mellan räntan för företagsobligationer och räntan för statsobligationer har inte minskat.

Näringslivets investeringar står inför en bred försvagning.

– De offentliga investeringarna ökar dock och håller upp investeringsnivåerna något. Om det inte var för offentliga investeringar skulle vi ha en ännu kraftigare nedgång i svensk ekonomi 2009.

Tillväxten blir noll i OECD-länderna iklusive Sverige 2009. 2010 blir tillväxten lite högre igen.

– Men inte så hög att vi kan prata om återhämtning, säger Mats Dillén.

– Det skulle kräva en snabbare tillväxt än trendmässiga. Det ser vi möjligen först i slutet av 2010.

På 1990-talet behövde lågkonjunkturen tre år. Varför skulle det räcka med ett år den här gången?

– En så djup konjunkturnedgång som på 1990-talet har vi inte sett på arbetsmarknaden i Sverige sedan 1850-talet. 600.000 jobb försvann den gången, säger Mats Dillén.

– Den gången föregicks lågkonjunkturen av en överhettning av ekonomin. Vi har inte samma tunga ryggsäck när vi går in i den här lågkonjunkturen.

– Samtidigt går det snabbt utför nu. Också 2010 blir tillväxten lägre och arbetslösheten stiger.

– Jag känner mig inte övertygad om att vi kommer att få se en förstärkning av tillväxten år 2010. Det finns en osäkerhet i de här prognoserna.