Krav på rätts- reformer i Turkiet

Regeringen anklagar nu domstolarna för att ha utdelat ett ”hårt slag” mot landets demokrati och presidenten kräver en rättsreform.

Turkiets president, Abdullah Gül, kräver en snabb reformering av landets lagar och rättssystem.

-En juridisk reform i rättsväsendet bör genomföras snabbt. Europeiska unionens krav i den här frågan borde genomföras snabbt av Turkiet, sade presidenten på en presskonferens i Ankara.

Den pyrande konflikten mellan Turkiets rättsväsende, som traditionellt försvarar landets ickereligiösa grundlagar med rötter i 1980-talets militärdiktatur, och den moderat islamistiska AKP-regeringen ligger därmed i öppen dager.

Den nu uppblossande konflikten har sin rot i den snåriga så kallade Ergenekon-härvan, där ett par hundra av Turkiets militärer, politiker, journalister och andra samhällstoppar misstänks för en omfattande ultranationalistisk konspiration för att störta den milt islamistiska regeringen.

I onsdags greps en chefsåklagare – en i sig unik händelse – misstänkt för inblandning i Ergenekon.

Gripandet skedde på order från justitiedepartementet, och fick domar- och åklagarkåren att reagera starkt. Kårens organisation hävdade omedelbart att åklagarna som beordrade gripandet överträtt sina befogenheter. Enligt kåren kan åklagare bara gripas efter beslut i landets Högsta domstol, känd för sin mycket regeringskritiska hållning.

Kårens högsta styrande råd drog därefter in maktbefogenheterna för de fyra åklagare som beordrat gripandet av kollegan.

Det fick i sin tur Turkiets vice premiärminister Bülent Arinc att anklaga rättsväsendet för att har utdelat ett ”hårt slag” mot landets demokrati.

– Det är ett hårt slag mot rättssystemet, en skam för demokratin, sade han

Utspelet fick marknaden att för första gången reagera på detta det senaste kapitlet i den långdragna konflikten. Den turkiska liran och andra regeringspapper föll på torsdagen.