Krav på ökad insyn i USA:s finansmarknad

Banker och investeringsfonder över hela världen har drabbats av stora förluster efter investeringar i amerikanska värdepapper. Värdepapper som haft kopplingar till numera ökända subprimelån, bolån till husköpare med dålig betalningförmåga.

I många fall kände de utländska investerarna inte till att subprimelån ingick. De förlitade sig på värdepapperens höga betyg från de amerikanska kreditvärderingsinstuten.

Osäkerheten efter subprimekrisen har lett till en global finanskris, som hotar den globala tillväxten, enligt många bedömare.

Och nu växer kritiken från hela världen över hur amerikanska myndigheter och kreditvärderingsföretag skött sina jobb.

Frankrikes president Nicolas Sarkozy propagerade i måndags för internationella regler om ökad öppenhet på världens finansmarknader. Något som också Frankrikes finansminister Christine Lagarde väntas ta upp på G7-mötet i oktober.

Tyskland, som tidigare mött hårt motstånd från USA för förslaget om en global uppförandekod för hedgefonder, skramlar nu med vapnen ännu högre efter subprimekrisen.

Tyska regeringens rådgivare vill gå så långt som att förstatliga kreditvärderingsinstitut och att kräva att stora lån måste offentliggöras.

– Vi behöver en internationell approach, och USA måste vara en del av den, säger professor Peter Bofinger, som är ekonomisk rådgivare åt den tyska regeringen, till Herald Tribune.

Men krav på ökad insyn och internationella regler kommer också från länder som Kina, där statsfonder tappat stora värden, och Australien, där många hedgefonder drabbats hårt i spåren av subprimekrisen.

– Det är nödvändigt att ifrågasätta självständigheten hos nationella myndigheter. Varför ska bara amerikanska myndigheter styra lånereglerna i USA, när konsekvenserna får tas på andra ställen, säger Dick Bryan, som är ekonomiprofessor på universitetet i Sydney, till Herald Tribune.

Den amerikanska regeringen, och USA:s finansmyndigheter, har hittills varit kallsinniga till ökad insyn och internationella regler. Något som kan bero på att de allt mer komplexa amerikanska värdepapperen är en lönsam affär för USA.

– Vi pratar om USA:s mest dynamiska exportindustri, säger ekonomiprofessor Kenneth Rogoff, som varit chefsekonom på den Internationella Valutafonden.

Många bedömare tror dock att USA kan tvingas att böja sig för det internationella trycket. Detta särskilt som USA vill få internationellt stöd för begränsningar i hur utländska statsfonder får investera på den amerikanska marknaden.

Och alla myndigheter i USA är inte negativa till ökat internationellt samarbete. Den amerikanska finansinspektionen, SEC, har diskuterat hårdare granskning av hedgefonder och tecknat flera samarbetsavtal med länder som Kina och Tyskland på senare tid.

Men Robert Bergqvist, som är chefsekonomin på SE-Banken menar istället att det främst är bättre kunskap som behövs.

– Det finns ju redan kontrollmyndigheter i de flesta länder, som SEC. Och de samarbetar internationellt. Problemet är att utvecklingen av nya finansiella instrument har gått så snabbt att myndigheterna inte har hängt med, säger han till Realtid.se.

Hubert Fromlet som är chefsekonom på konkurrenten Swedbank, är däremot inte helt övertygad om att bättre kunskap hindrar nya kriser.

Detta eftersom den snabba utvecklingen gör att nya situationer hela tiden uppstår. Han tror att däremot att det är viktigt att öka vaksamheten mot utlåningsbubblor.

– Det är som att svära i kyrkan, men jag anser att penningpolitiken bör infoga utlåningen som en variabel, säger han till Realtid.se.