Kraftigt BNP-fall andra kvartalet

Det var en bred nedgång i ekonomin och såväl den inhemska efterfrågan som utrikeshandeln sjönk kraftigt. En kraftigt minskad export drog ner BNP-utvecklingen mest. Det visar färsk statistik från SCB.

Coronakrisen satte inte något större avtryck på det svenska BNP-utfallet första kvartalet. Desto större blev effekterna andra kvartalet när BNP-utvecklingen var historiskt svagt. Pandemins inverkan visade sig runt om i världen med kraftiga BNP-fall. I EU sjönk BNP med 11,7 procent jämfört med första kvartalet, vilket var det största BNP-fallet sedan tidsseriens start 1995. Särskilt svag var tillväxten i de sydeuropeiska länderna, men även i Tyskland, en av Sveriges viktigaste handelspartners, noterades ett kraftigt BNP-fall. I de nordiska grannländerna föll BNP mindre än i Sverige.

Alla delar i försörjningsbalansen, förutom lagerinvesteringarna, tyngde den svenska BNP-utvecklingen. Exporten minskade markant och var den del av ekonomin som sänkte tillväxten mest. Det var framförallt en kraftigt minskad varuexport som bidrog till nedgången, där bland annat fordonsexporten sjönk avsevärt. Även importen minskade kraftigt och motverkade en del av nedgången.

I spåren av coronakrisen minskade hushållskonsumtionen kraftigt för andra kvartalet i rad. Konsumtionen minskade på flera håll, men mest sjönk utgifterna för restaurang- och hotellbesök samt konsumtionen utomlands. Andra kvartalet minskade även de offentliga konsumtionsutgifterna, vilket bland annat förklaras av färre vårdkontakter och en ökad frånvaro i förskolan.

Även de fasta bruttoinvesteringarna sjönk, där det framför allt var maskininvesteringarna som bidrog nedåt. Investeringsnedgången var dock, till skillnad från andra delar av ekonomin, betydligt mindre än under första kvartalet 2009, när finanskrisen rådde.