Knarkbrasa förgäves

I onsdags eldade myndigheterna i Mexiko upp 23 ton kokain som hittades i sex containrar på ett fartyg i hamnen i Manzanillo.

Tillslaget mot ett Hongkongflaggat containerfartyg från Buenaventura i Colombia den den 1 november var en del av president Felipe Calderons kampanj mot narkotika.

Veckan innan beslaget presenterade USA och Mexiko en gemensam plan för att hindra narkotika från att nå USA.

Det här var det fjärde beslaget på två månader. Totalt har 39 ton kokain beslagtagits.

– Möjligen får den amerikanska marknaden ett sämre tillflöde, som snabbt täpps till. Eventuellt påverkas prisläget i USA, men inte situationen i Europa, tyvärr, säger Thord Modin vid Rikskriminalpolisens underrättelsesektion.

Det är bara kokain som ska till USA som passerar Mexiko. Kokain på väg till Europa går till Västafrika och sedan genom Balkan eller via Spanien och Portugal.

– Europol gör hela tiden stora tillslag i Portugal, Spanien och Grekland. Det finnns depåer i Västafrika som jag är lite intresserad av, säger Thord Modin.

Genom att studera kokaodlingar på satellitbilder har FN beräknat världens produktion av kokain 2006 till 984 ton. 610 ton odlas i Colombia. Ett beslag på 23 ton motsvarar knappt fyra procent av allt som odlas i Colombia. Men många odlingar förstörs också innan kokan skördas.

– Den amerikanska narkotikapolisen DEA har tillsammans med Colombiansk polis bränt och besprutat kokaodlingar och försökt ersätta dem med annan gröda, men det uppstår hela tiden nya odlingar på otillgängliga platser, säger Thord Modin.

Den colombianska nationalekonomen Marcela Ibáñez Díaz forskning visar att de Colombianska myndigheternas strategi att förstöra odlingarna och erbjuda alternativa sätt att försörja sig kan minska produktionen.

Beslagen av kokain längs smuggelvägarna däremot, hjälper inte.

– De mexikanska myndigheternas krig mot narkotikan minskar inte produktionen, smugglingen eller konsumtionen. Tvärs om – priserna stiger och då ökar incitamentet att odla koka.

Marcela Ibáñez Díaz har intervjuat bönder i Colombia för att förstå hur myndigheterna ska kunna övertyga odlarna att leva på andra grödor än Koka.

– De skulle bli tvungna att klara sig med mindre pengar, men i gengäld skulle miljön de lever i bli bättre och mindre våldsam.

I en doktorsavhandling vid Göteborgs universitet som presenterades i förra veckan hävdar hon att myndiheterna i Colombia borde försöka övertyga kokabönderna att livet blir bättre utan koka.

– Beslutet att odla koka eller ej är inte bara ekonomiskt utan påverkas av uppfattningen om vad som är rätt och fel, av grupptryck och av skammen inför att svika myndigheterna och samhället.

Marcela Ibáñez Díaz är övertygad om att det vore effektivare att legalisera odling, framställning, transport och konsumtion av kokain för att kunna kontrollera hanteringen.

– Det skulle slå undan benen för knarkkartellerna. Konsumtionen skulle kunna regleras med skatter, precis som med kaffe eller alkohol. Men det är helt orealistiskt eftersom västländerna inte är intresserade av det. Därför har jag valt att studera vad myndigheterna kan göra i Colombia i stället.