EU-kommissionen siktar på att betala ut 500 miljoner euro av sina lån till Lettland i mitten av mars.
Klart för lån till Lettland


Det enligt chefen för EU:s kontor i Riga. Beskedet kommer dagen efter klartecken för mer IMF-pengar till Riga.
För att EU-pengarna ska betalas ut krävs bara att lettiska myndigheter skriver på en avsiktsförklaring, som därefter ska skrivas på av de ansvariga i Bryssel.
Beskedet kommer sedan Lettland i onsdags fick klartecken från Internationella valutafonden (IMF) om att låneprogrammet till det krisdrabbade baltiska landet förlängs med nio månader samtidigt som nästa utbetalning på 200 miljoner euro godkänts.
Lånen från IMF och EU ingår i ett lånepaket på totalt 7,5 miljarder euro till Lettland, ett stöd som även de nordiska länderna samt Tjeckien bidrar till.
Lettlands ekonomi, som efter kollapsen för banken Parex hösten 2008 genomlidit en djup finanskris och kraftig recession, krympte med 18 procent i fjol och arbetslösheten är på rekordnivåer.
Landets sittande fempartiregering har med hänvisning till målet att införa euron i Lettland vägrat devalvera landet ur krisen. Kritiken har stundtals varit hård, både från oppositionen och bedömare och i allmänna val i höst kan de lettiska väljarna säga sitt om politiken.
Målet är att införa euron 2014, under förutsättning att Maastricht-kriterierna vad gäller budgetunderskott och statsskuld uppfylls 2012.
Enligt IMF:s delegationschef i Lettland, Mark Griffiths, kommer det svåraste bli att få ned budgetunderskottet till under 3 procent av bruttonationalprodukten (BNP).
– Vår bedömning är att det i nuläget handlar om skattehöjningar eller utgiftsminskningar på 800-900 miljoner lats, motsvarande cirka 7 procent av BNP under perioden 2011-2012, sade Griffiths i onsdags.
I förra veckan höjde Standard & Poor’s utsikterna för Lettlands kreditbetyg från negativa till stabila, vilket kan tolkas som att risken för sänkt betyg minskat.
Kreditvärderingsinstitutet konstaterade då att förutsättningarna för en återhämtning i Lettland har förbättrats i takt med den minskade obalansen i handeln med omvärlden och regeringens framsteg med att sanera statsfinanserna.





