KI-chefen sågar lönestopp

Det kräver sju ledande företrädare för näringslivet.

”Det bästa sättet att i lågkonjunkturen säkra jobben, och därmed möjligheterna till en fortsatt god reallöneutveckling är att göra uppehåll med löneökningarna och lönefördelningarna i de centrala avtalen”, skriver vd:arna för Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen, Almega, Svensk Handel, Transportgruppen, Svemek och Sveriges Byggindustrier på Dagens Nyheters debattsida.

De förordar också sänkta ungdomslöner för att minska ungdomsarbetslösheten och flexiblare regler för arbetstidens förläggning ”så att företag och medarbetare ska kunna arbeta mer när arbete finns och kompensera det med ledighet under nedgångar”.

”I många andra länder kan företag utnyttja statligt delfinansierade permitteringssystem för att anpassa bemanningen till efterfrågan. Det kan vi inte i Sverige, vilket ställer stora krav på andra möjligheter att snabbt kunna träffa lokala överenskommelser som kan rädda företaget över en tillfällig svacka”, skriver de sju näringslivstopparna.

Mats Dillén, chef för statliga prognosmyndigheten Konjunkturinstitutet, befarar att ett totalt lönestopp som arbetsgivarna föreslår kan ha negativa samhällsekonomiska effekter.

– I ett mer normalt konjunkturläge är det bra med ganska låg löneökningstakt. Då kan Riksbanken svara genom att hålla lägre räntor och på så sätt lyfta sysselsättningen i ekonomin, säger Dillén.

– Problemet är att vi nu är i ett läge där vi snart nått vägs ände när det gäller det konventionella penningpolitiken, reporäntan ligger redan väldigt nära noll procent. Då kan inte Riksbanken längre svara på låga löneökningar genom att sänka räntan. Då får man inte den positiva effekten av låga löneökningar.

KI räknar i sin senaste prognos med att löneökningarna i den svenska ekonomin blir 3,4 procent för 2009 och 2,4 procent för 2010.

Mats Dillén ser samtidigt risker för samhällsekonomin med alltför snabba löneökningar. Även om sådana skulle bidra till att öka efterfrågan i ekonomin.

– En del anser att man i ett sånt här läge ska ha väldigt höga löneökningar för att stimulera hushållens efterfrågan. Det tror vi inte alls på, då kommer de företag som redan i dag brottas med stora lönsamhetsproblem att få ännu större svårigheter och det kommer att bli en ännu svagare utveckling på arbetsmarknaden, säger Dillén.