KI: Arbetslösheten stiger

Detta visar den senaste månadsbarometern från Konjunkturinstitutet (KI).

Det positiva är att hushållens och företagens deppighet inte har ökat i september, enligt Konjunkturinstitutet (KI).

– Även om det fortfarande är mörkt är det inte lika mörkt som tidigare. Det här månaden stagnerade det, säger KI-chefen Mats Dillén till TT.

En vacklande konjunktur gör att företagen räknar med personalnedskärningar framöver.

– Arbetsmarknaden ser ut att stagnera nu, säger Mats Dillén som räknar med att sysselsättningen sannolikt kommer att minska något framöver.

– Industrin verkar dra ned på sysselsättningen mer påtagligt, men i vissa tjänstebranscher kan man nog räkna med att sysselsättningen fortsätter att öka ett litet tag till.

Även hushållen har en dystrare syn på arbetsmarknaden.

– Ja, de räknar med att arbetslösheten kommer att stiga framöver. Det har de sannolikt rätt i, säger Mats Dillén.

Den så kallade konfidensindikatorn, som speglar hushållens syn på ekonomin, steg med drygt två enheter till -14,3. Men synen på det ekonomiska läget är fortfarande betydligt dystrare än normalt.

Inflationsförväntningarna på tolv månaders sikt minskade till 2,4 procent i september från 2,9 procent i augusti.

Barometerindikatorn, som mäter det totala stämningsläget bland företag och hushåll, steg till 86,0 från 85,6 i augusti.

De oväntat låga inflationsförväntningarna i Konjunkturinstitutets barometer öppnar upp för en sänkt reporänta redan före årsskiftet, enligt Johan Javéus, ränteanalytiker på SEB.

– En viktig förutsättning är att det allmänna ränteläget kommer ner. Där fick vi ytterligare en viktig pusselbit i dag i och med att inflationsförväntningarna föll ytterligare kraftigt i Sverige. Det är en av de saker som Riksbanken vill se innan de kan tänkas sänka räntorna, säger han till TT.

– Baserat på de data vi har nu, med de nya KI-siffrorna, tror vi att Riksbanken kan sänka reporäntan redan i december. Det är en rätt så snabb omsvängning i och med att man nyligen höjde, tillägger han.

En sänkt reporänta och räntebana från Riksbanken påverkar ränteläget nedåt för svenska bolån. Men för att vara säker på att även boräntorna ska sänkas från de ovanligt höga nivåerna måste även bankernas finansieringskostnader ned.

Bankernas kostnader för att få fram pengar till bolån har trappats upp till rekordnivåer till följd av finanskrisens utbredda misstro mot just banker och banksystemet. Misstron går att mäta i ett historiskt stort gap mellan räntan på lån mellan banker och räntan på statspapper med samma löptider.

Denna misstro och extra kostnad kan enligt Javéus komma att minska radikalt om det paket med åtgärder för 700 miljarder dollar som Bushadministrationen föreslagit för kongressen faller väl ut.

På KI:s fråga om hur kraftig hushållen upplever att inflationen är i dag blir svaret ungefär fyra procent, vilket stämmer ganska väl med verkligheten. I augusti var inflationen på 4,3 procent i Sverige.

– Hushållen tycks uppfatta den höga inflationen som vi har just nu som till stor del vara tillfällig, att den kommer att falla tillbaka, säger KI-chefen Mats Dillén.

Han beskriver hushållens lägre inflationsförväntningar som en ”intressant utveckling”.

– I juli månad var inflationsförväntningarna uppe på 3,7 procent. Nu har de fallit i raska steg till bara 2,4 procent.

Därmed närmar de sig Riksbankens inflationsmål på 2,0 procent, vilket kan tala för räntesänkningar framöver.

– Man bör nog inte sätta alltför stor vikt vid hushållens inflationsförväntningar, men det här är ändå information som pekar mot räntesänkningar, säger Mats Dillén.

KI har tidigare räknat med att Riksbanken börjar sänka räntan någon gång i april nästa år.

– Det är möjligt att om vi gjorde en prognos i dag… min gissning är att vi skulle lägga in räntesänkningar tidigare, kanske redan i år, säger Mats Dillén.