Kazakstan trögt för Tele2

Tele2 försöker köpa in sig på en lokal operatör i Kazakstan för att komma åt en GSM-licens. Det berättade bolaget den 14 december.

Nyhetsbrev om Teknik, Media och Telekom varje tisdag.

Tele2 har redan lagt ner 29 miljoner kronor på att försöka genomföra köpet och tog enligt vd Harri Koponen omedelbart kontroll över operatörens styrelse och ledning.

Tele2 ”har skrivit på kontraktet” men ”väntar påföljande godkännande” hette det i pressmeddelandet.

Nu visar det sig att godkännandet drar ut på tiden.

– Vi inväntar att vi ska stänga affären. Det tror vi kommer ske nu i februari, säger Pernilla Oldmark, talesperson på Tele2, till Realtid.se.

– Då kommer vi med guidningar om vad vi tänker göra, och vad man kan göra.

– Båda parter har undertecknat avtalet, Tele2 och Kazakhtelecom. Det sändes i en stor ceremoni på tv.

Vad är det som dröjer? Förhandlar ni?

– Nej, det är standardakvititeter, regulatoriska saker vi trodde skulle gå fortare.

Ryssland är Tele2:s viktigaste marknad, men där har konkurrensen hårdnat. Marginalerna krymper, enligt tisdagens bokslut. Och om bara ett par år kan Tele2 inte växa mer i Ryssland utan att konkurrenterna krymper.

Då gäller det att hitta nya tillväxtmarknader. Kazakstan är en sådan möjlighet, enligt vd Harri Koponen.

Men nu ser alltså hela affären ut att ha kört fast.

Den kazakiska myndigheten Agency for Informatization and Communication får hjälp av Royal Bank of Scotland med det finansiella och av Baker & McKenzie med juridiken.

Byråkratin står man för själv.

– Kazakstan är ett mycket toppstyrt land och vid en så här stor affär är högsta ledningen säkerligen involverad, säger Henrik Hallgren, analytiker på New Eurasia Center.

– Tillståndsproceduren och pappershanteringen är mycket komplicerad.

Samtidigt som Tele2 berättade om affären publicerade myndigheten ett referat från den ryska nyhetsbyrån Interfax på sin hemsida.

Statliga Kazakhtelecom hade ”uttryckt mehåll” för att sälja sina 51 procent av mobiloperatören Mobile Telecom Service med varumärket Neo.

– Att affären i stort sett är i hamn kan möjligen styrkas av att nyheten har citerats hos myndigheten, säger Henrik Hallgren.

Budet från Tele2 kom redan den 14 september och innebär en värdering av hela Neo till 300 miljoner dollar, enligt Interfax. Enligt den värderingen skulle Tele2:s andel bli 1,1 miljarder kronor.

Men Tele2 ska bara betala 550 miljoner kronor kontant utöver ett löfte att investera ytterligare 360 miljoner kronor, pengar som enligt Tele2 ska stanna i bolaget.

Det är ändå för mycket, tycker Nordeas analytiker Stefan Pettersson som genast varnade för att majoritetsägaren Kinnevik låter Tele2 upprepa samma misstag som Millicom i Colombia där varumärket Tigo inte tagit sig över nio procent av marknaden. Kinnevik är största ägare också i Millicom.

– Jag är tveksam till om Tele2 kommer att lyckas i Kazakstan, säger Stefan Pettersson.

– Vi skulle se det som positivt om affären inte blir av.

Med några hundra tusen abonnenter var Neo 2009 landets tredje största mobiloperatör efter GSM Kazakhstan och Kar-Tel. Men de två största har redan mer än 90 procent av marknaden och sju miljoner kunder var.

GSM Kazakhstan med varumärket Kcell ägs till 49 procent av statliga Kazakhtelecom. Resten äger ett samriskbolag mellan Teliasonera och turkiska Turkcell.

Statliga Kazaktelecom hade alltså redan en mobiloperatör när Neo grundades med en ny 900-megaherzlicens 2006. Monopolet såg ut att vara på väg tillbaka.

Utmanaren Kar-Tel ägs av ryska Vimpelcom med varumärket Beeline. Eftersom Vimpelcom redan fanns på plats var man aldrig intresserade av att köpa Neo.

Megafon har Teliasonera som största ägare och ville därför inte heller konkurrera. Teliasonera nöjer sig med de närmare sju miljarder kronor som Kcell drog in 2009.

Rysslands största mobiloperatör MTS ville vara med och bjuda på Neo men ändrade sig efter att ha fått veta mer om företagets affärsläge.

Operatörerna i Kazakstan betalar mer till varandra för att trafikera varandras nät än de tar betalt av kunderna. Samtrafikpriserna per minut är högre än snittpriserna per minut.

Det här gynnar förstås stora operatörer vars kunder bara ringer inom det egna nätet – och innebär ett etableringshinder för små operatörer som måste tåla att gå back, trots att det går att ta mer betalt än i många andra länder.

Neo är litet, men Tele2 behöver ta upp kampen med Teliasonera. Harri Koponen, som själv varit vd på Sonera, lät sig inte avskräckas.

Kanske kan han omförhandla avgifterna – fastän han redan lovat att köpa Neo. Kanske kan han försöka bli marknadsledande i en region i taget, som i Ryssland.

– Kazakstan är det största och rikaste landet i regionen. Ekonomin går bra med olja, gas och gruvdrift och man har en ung befolkning med bra utbildning. Och så är det få som har fast telefon. Det är väldigt bra signaler för oss, sa Tele2:s vd Harri Koponen till Svenska Dagbladet i december.

Att det fasta nätet är dåligt är kanske bra för en mobiloperatör. Alla är beroende av mobilen. Men Kazakstan har redan nästan lika många mobilabonnemang som invånare, 16 miljoner.

Penetrationen var 90 procent 2009. Den kan ju överstiga 100 procent, men som tillväxtmarknad kan landet snart vara förbrukat.

Då återstår bara att vinna över konkurrenternas kunder med ett bättre erbjudande.

I dag får Neos kunder dålig täckning och dåligt ljud. Det beror på att företaget investerat för lite, enligt Harri Koponen.

Han vill fyrdubbla Neos marknadsandel från fem till tjugo procent på fyra år.

Redan nästa år ska Neo nylanseras som Tele2. Året därpå ska företaget bli lönsamt, sett till ebitda, efter investeringar på 2,4 till 2,6 miljarder kronor.

Och sedan kan ju Harri Koponen köpa loss resten av Neo om han vill.

Asianet Holdings har redan köpt 49 procent av Neo och skulle enligt det avtal Harri Koponen redan skrivit på gå med på att sälja till Tele2 inom fem år.

Asianet Holdings är en del av brittiskregistrerade investmentgruppen Amun Capital Advisors med verksamhet i Kazakstan som i sin tur ägs av Alnair Capital i Abu Dhabi.

Samma Alnair Capital har intressen i Kazkommertsbank, Kazkom, Kazakstans största privatägda bank.

För mindre än ett år sedan drabbades Alnair Capital när den privata bankmarknad som presidenten låtit uppstå under 2000-talets olje- och gasboom sviktade och åter började förstatligas.

– I början av 2009 skakades hela det kazakiska banksystemet i grunden och staten gick in och tog ökad kontroll, säger Henrik Hallgren.

Harri Koponen har knappast något intresse av att köpa ut en partner som redan vet hur Kazakstan fungerar. Frågan är snarare om han ångrar att han försökt köpa in sig.