Realtid har besökt Gröna näringslivets hus i Stockholm för ett samtal med Paul Christensson, vice ordförande för LRF och ordförande för LRF Skogsägarna, om skogsägandet i Sverige.
Kapitalet i kronorna: "Skogen möjliggör andra investeringar"
I hjärtat av Stockholm, på Franzéngatan i Gröna näringslivets hus, sitter organisationerna som företräder de näringar som utgör merparten Sveriges yta. Skogen är central i svensk ekonomi och fundamentet för hundratusentals företag utanför storstadsregionerna.
Att förstå det svenska skogsbruket kräver dock att man förstår vem det är som äger träden.
För att borra djupare i skogen möter Realtid Paul Christensson, vice ordförande i Södra och i LRF samt ordförande för LRF Skogsägarna.
Läs mer:
Skogen pressas: Torr marknad för Sveriges gröna guld
En modell med gamla anor
För den oinvigda kan skogsnäringen framstå som homogen, men strukturen är i själva verket fragmenterad.
”I dagsläget äger enskilda skogsägare, familjeskogsägare, ungefär hälften av den svenska skogsmarken till arealen. Den andra hälften är i huvudsak uppdelad mellan det allmänna och de stora privata aktiebolagen som SCA, Holmen och Stora Enso”, förklarar Paul Christensson.
Ägarstrukturen har gamla anor och har i mångt och mycket sett likartad ut sedan det sena 1800-talet. Lagstiftningen begränsar företagens möjligheter att köpa skogsfastigheter från privatpersoner. Tack vare det förblir halva Skogssverige i händerna på så kallade familjeskogsägare.
Läs mer:
Råvarubrist pressar skogsindustrin: ”Tappar hela vår USP”
Miljarderna som bygger landsbygden
Det ekonomiska värdet av det spridda ägandet är betydande. Enligt LRF:s näringspolitiska rapport “Skogen – ryggraden i landsbygdens ekonomi” utgörs de gröna näringarna av närmare 400 000 företag, varav drygt 300 000 är renodlade skogsföretag. Skogen fungerar i praktiken som landsbygdens egen kapitalbas och lokala bank.
”Vi ser en tydlig koppling där skogen möjliggör investeringar i andra delar av landsbygdsekonomin, inte minst inom jordbruket”, säger Paul Christensson.
När skörden slår fel eller när en lantbrukare behöver bygga nytt, då är det skogen man belånar eller gör en avverkning i för att frigöra det nödvändiga kapitalet.
Siffrorna talar sitt tydliga språk. Skogsbruket och dess förädlingsled genererar enorma exportvärden för Sverige, men på det lokala planet handlar det om skapandet av stabila jobb och generationsöverskridande ekonomisk trygghet.
Det är ofta skogens stabila kassaflöden som gör att lokala entreprenörer vågar satsa, investera och anställa utanför storstäderna.
Miljödebatten och kommunikationsmissen
Trots sin ekonomiska tyngd befinner sig skogsnäringen i en långvarig och stundtals inflekterad konflikt med miljörörelsen och delar av det politiska etablissemanget. Paul Christensson medger självkritiskt att skogsägarna har varit för dåliga på att kommunicera skogens faktiska nytta i det moderna samhället.
”Debatten har blivit extremt polariserad och vi har inte lyckats nå ut med vår berättelse. Skogen förändras hela tiden; folk går ut och tror att den alltid har sett ut som den gör just i dag, men skogsbruk handlar om långa cykler”, påpekar han.
Motsättningen handlar ofta om bevarande kontra brukande. Från skogsnäringens sida framhålls det ekologiska och klimatiska värdet av en hög biologisk produktion. Att ersätta fossila bränslen och plast med förnybara, gröna kolatomer från skogsråvara är en förutsättning för klimatomställningen.
Paul Christensson betonar att sund miljövård och hög produktion inte är varandras motsatser, utan förutsättningar för varandra, men att denna nyans ofta går förlorad i det offentliga samtalet.
Rättsosäkerhet och viltvård i obalans
Det största orosmolnet på skogsägarnas himmel handlar i dag emellertid inte om virkespriser, utan om politik, myndighetsutövning och biologiska skador.
Enligt LRF:s Grönt näringslivsindex för andra kvartalet 2026 pressas skogsföretagarna av regulatoriska osäkerheter och marknadsmässiga obalanser på virkesmarknaden. Det som upptar mest tid på det näringspolitiska agendan är äganderätten.
”Biologisk mångfald är viktigt för oss alla, men samhällets regelsystem har blivit helt bakvänt. Om jag som enskild skogsägare sköter min skog väl och lyckas skapa höga naturvärden, riskerar jag i dag att beläggas med avverkningsförbud utan att få rimlig ekonomisk ersättning. Det raderar ut alla sunda incitament.”
Det andra akuta tillväxthindret är viltskadorna. Stammar av älg och rådjur orsakar omfattande betesskador på ungskogar, vilket sänker både produktionstakten och kvaliteten på det framtida virket.
Paul Christensson menar att staten, via länsstyrelserna och rådande viltförvaltning, har misslyckats med att ta sitt ansvar för att reglera stammarna till hållbara nivåer, vilket drabbar näringens lönsamhet direkt.
Läs också:
Enorm potential i svenska skogar: ”Miljardbelopp i innovation”
Känslornas råvara
När vi summerar samtalet i Gröna näringslivets hus återkommer Paul Christensson till en filosofisk men högst påtaglig aspekt av det svenska skogsbruket. Skogen är så djupt rotad i den svenska folksjälen, kulturen och ekonomin att det i grunden är helt naturligt att den väcker starka känslor.
Att debatten är hård och diskussionerna tuffa är därför något han tror att vi får vänja oss vid. Det visar att skogen är alldeles för viktig för att ignoreras.
Men för att skogen ska kunna fortsätta vara Sveriges ekonomiska räddning krävs det, enligt Christensson, långsiktiga spelregler, respekt för äganderätten och en förståelse för att det är genom att bruka skogen som vi bäst bevarar alla dess värden.
