Även om de traditionella segmenten som sågat virke och pappersmassa utgör ryggraden i dagens skogsindustri, väntas enorma värden i den högteknologiska förädlingen.
Enorm potential i svenska skogar: "Miljardbelopp i innovation"
Viveka Beckeman, vd på Skogsindustriernerna, betonar att industrin besitter enormt mycket outnyttjad potential där skogen blir grunden för allt från hållbara textilier till avancerad kemi.
”Vi ser en stor potential i att fortsätta använda hela trädet effektivt och göra ännu mer. Idag investerar vi miljardbelopp i innovation, inte minst för att utveckla nya produkter som är avgörande för klimatomställningen,” förklarar Beckeman i en intervju med Realtid, och fortsätter:
“Svensk skogsindustri har redan en hög resurseffektivitet och det är en viktig bas för branschens lönsamhet och konkurrenskraft. Men att det finns potential att göra mer.
Du kan läsa den första delen av intervjun här.
Lägg lignin på minnet
Ett av de mest lovande områdena rör lignin – det naturliga ”limmet” i träet som tidigare främst setts som en biprodukt vid massatillverkning. Nu identifieras lignin som en komponent som kan ersätta fossila råvaror.
”Ligninet har potential att ersätta massor av fossila kemikalier. Det kan användas i allt från lim till batterier, vilket öppnar upp helt nya marknader för den svenska skogsråvaran. Men för att dessa investeringar ska bära frukt krävs en tryggad råvaruförsörjning. Utan råvara stannar innovationen,” säger hon.
Även textilbranschen står inför möjligheter där cellulosabaserade fibrer förväntas utmana både vattenkrävande bomull och oljebaserad polyester.
Substitutionseffekten: Träet som fossilfri utmanare
En central del i industrins argument för ett aktivt skogsbruk är den så kallade substitutionseffekten. Det handlar om den klimatnytta som uppstår när träprodukter ersätter material med hög klimatpåverkan, såsom stål, betong och plast.
Genom att bygga i trä lagras koldioxiden under hela byggnadens livslängd, samtidigt som man undviker de stora utsläpp som cement- och stålproduktion medför.
”Det är här skogsindustrin blir en aktiv kraft i klimatomställningen. Om vi minskar tillgången på trä, tvingar vi i förlängningen marknaden att återgå till fossila alternativ eller material med betydligt högre klimatavtryck”, menar Viveka Beckeman.
Rapporten ”Skogsindustrin sätter värde på skogen” visar att skogsnäringens klimatnytta är betydande. Kolinbindningen i växande skog och substitution av fossila utsläpp är båda var för sig större än Sveriges territoriella utsläpp.
Läs vidare:
Råvarubrist pressar skogsindustrin: ”Tappar hela vår USP”
Den ideologiska klyftan och Sveriges skogar
Trots de påvisade klimatfördelarna råder en djup ideologisk splittring mellan miljörörelsen och industrin. Där miljörörelsen ofta lyfter fram behovet av att lämna skogen orörd för att bevara den som en statisk kolsänka och skydda den biologiska mångfalden, ser industrin skogen som en aktiv infångare av koldioxid.
”Debatten hamnar ofta i ett låst läge mellan att skydda och att bruka. Men ett hållbart brukande är inte skogens fiende, det är dess motor”, säger Beckeman.
Här lyfter Viveka Beckeman fram en varningssignal som ofta glöms bort i den politiska diskussionen: risken för omvända incitament. Hon pekar på att det nuvarande regelverket kring artskydd och avsättningar kan få motsatt effekt på naturvårdsarbetet.
”Det finns en genuin oro bland skogsägare. Om du som ägare har jobbat i decennier med att aktivt öka artrikedomen och främja biologisk mångfald på din mark, riskerar du idag att belönas med att marken beläggs med restriktioner eller tas ur bruk. Det skapar en absurd situation där skogsägare kan känna sig tvingade att motverka biologiska värden för att inte förlora rätten att bruka sin egen mark”, varnar hon.
Enligt Beckeman är detta en av de största utmaningarna för framtidens skogsbruk. Om skogsägarna tappar incitamenten att vårda naturen, riskerar både industrins råvarubas och de nationella miljömålen att undergrävas.
Läs även:
Skogen pressas: Torr marknad för Sveriges gröna guld
Behovet av en nationell kompass
För att navigera i detta komplexa landskap efterlyser Skogsindustrierna en tydligare nationell strategi. Beckeman menar att Sverige måste se skogen som den kritiska och strategiska resurs den faktiskt är i en geopolitiskt osäker värld.
”Vi har en världsunik struktur i Sverige där vi tar tillvara på hela trädet. Men om de politiska ramverken fortsätter att strypa tillgången, riskerar vi att tappa vår globala konkurrenskraft. Vi måste kunna ha två tankar i huvud samtidigt: vi ska ha en hög biologisk mångfald, men vi måste också våga använda skogen som den tillväxtmotor den är,” avslutar hon.
