Skogen är inte bara vacker. Den är basen i en av Sveriges största industrier. Men trots starka leveranser brottas skogsindustrin med motgångar.
Skogen pressas: Torr marknad för Sveriges gröna guld

Den som vandrar längs en stig i någon av Sveriges oräkneliga skogar tänker troligen inte på det. Men den stora industrin som har sin hemvist i skogen är djupt känslig för konjunkturen. När världen slungats mellan pandemin och flera stora krig medför det utmaningar för Sveriges gröna guld.
Både massa- och virkespriset påverkas av omvärldsläget och efterfrågan på pappersprodukter med. Det är en konsument- och byggkänslig industri.
”Det kan inte bli så mycket värre lönsamhetsmässigt. Vid någon tidpunkt är man i botten och då stängs kapacitet ner. Jag tror att vi är precis där just nu”, säger SCA:s vd Ulf Larsson i en intervju med Handelsbankens tidning EFN. Han är där för att prata om aktiens tuffa resa och den svaga marknaden som pressar bolaget.
Skogen – en utmanad guldgruva
Årets första kvartalsrapport adderar till en längre tid av besvikelser för SCA:s aktieägare. Aktien har backat över 17 procent på ett år. Det svaga första kvartalet förklaras såhär:
”SCAs resultat i det första kvartalet minskade i förhållande till motsvarande kvartal föregående år och jämfört med föregående kvartal. Resultatutvecklingen jämfört med motsvarande kvartal föregående år förklarades främst av lägre försäljningspriser, negativa valutaeffekter och högre råvarukostnader”, skriver bolaget i kvartalsrapporten.
Det är inte bara dåliga nyheter för skogsindustrin. Skogen är en av Sveriges största industrier som sysselsätter över 100 000 personer, ofta i svensk glesbygd. Av svensk industris sysselsättning, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 10-12 procent, enligt Skogsindustrierna.
Men pressen kommer inte bara från konjunkturen. I Sverige rasar även debatten om hur skogen ska brukas – där miljöorganisationer ställer industrins avkastning mot naturvärden som biologisk mångfald och hållbarhet bortom det ekonomiska.
Hyggesdebatt med dålig tajming
På debattsidorna runtom i landet har det svenska skogsbruket nämligen hamnat i fokus. Men det handlar inte i första hand om det koldioxid som skogen hjälper till att binda eller den ekonomiska betydelsen som skogen har för landet.
Traktshyggesbruket, alltså den vanligaste metoden för avverkning, har fått ett stort medialt utrymme. Bland annat möttes Skogsindustrins vd Viveka Beckeman och biologen Sebastian Kirppu i en slags debatt i Sverige Radio.
”När man pratar hållbarhet och hållbart skogsbruk måste man se till helheten. Jag pratar produktion, klimat, ekonomi och biologisk mångfald”, sade Beckeman i programmet.
Miljöorganisationerna menar att det slår hårt mot artrikedom och andra naturvärden, medan skogsindustrin försvarar sig och menar att kritiken är överdriven och ensidig.
Det pågår redan försök och forskning för att se om mer svensk skog skulle vara hyggesfri. Delar av industrin välkomnar initiativet och säger sig vara öppna för att öka andelen hyggesfri produktion där man bedömer att det är rationellt, enligt DI.
Prisras och stormar pressar skogssektorn
Sjunkande virkespriser präglar industrin när analytiker varnar för utebliven ljusning. Flera skogsägarföreningar och bolag som Södra, Holmen och Stora Enso sänker nu priserna på både timmer och massaved.
Marknaden pressas dessutom av efterverkningarna från stormen Johannes. Det tuffa ekonomiska läget tvingar Södra att föreslå en kraftigt begränsad vinstdelning efter ett förlustår på 1,3 miljarder kronor, rapporterar Tidningen Skogen i en rapport om virkesmarknaden.





