Johan Kling

– Osympatiska människor är mer intressanta och skojigare att skildra än sympatiska människor. Darling är en film om den unga tjejen Eva som lever i en priviligierad miljö. Filmen handlar primärt om Sverige och är en skildring av Evas självupptagenhet. Om kylan och kontaktlösheten bland de människor hon rör sig bland. Inte så mycket om folk som dricker champagne och svinar utan mer om hennes personlighet. Det är mer v-ringade tröjor och tennispikétröjor än glansiga skjortor om man säger så. Jag har försökt göra en film mer i Antonionis och Woody Allens anda.

Har du egen erfarenhet av överklasslivet?

– Jag kommer från en högst vanlig bakgrund. Däremot har jag flyttat omkring rätt mycket genom åren. Bland annat har jag bott på Östermalm några år. Jag är intresserad av att undersöka olika sociala miljöer.

Hur finansierades Darling?

– Vi sökte pengar från Svenska Filminstitutet men utan framgång. De tre huvudfinanisärerna har varit SF, som även distribuerar filmen, SVT och produktionsbolaget Spader Knekt. Vi har fått trolla med knäna och har verkligen slitit med att filmen ska få en elegant look. Tidigare har jag gjort mycket i pseudodokumentär stil, som TV-serien Stockholmare, då många inte visste om det var på riktigt eller inte. Men Darling och novellfilmen Jag, som var en slags förlaga till långfilmen, går mer i klassisk stil.

Vad tycker du om filmstödet?

– Stödet från Filminstitutet är mjuka pengar, bidrag i princip. En film med sådan finansiering är alltid en bättre affär än en film utan stöd. I praktiken innebär det att två personer avgör vilka filmer som ska göras i Sverige. Jag tycker att filmstödet skulle fördelas till alla som söker. I Danmark har man ett annat system. Om en film till viss del redan lyckats få hjälp av finansiärer så beviljas den stöd. Det är ett mer bärkraftigt system. Då får aktörer och kreatörer bestämma mer, och det behöver inte vara 15 pers i Stockholm och på Film i Väst som fäller domen. Många har tröttnat på att vara beroende av SFI, men ofta är det den enda vägen att gå.

Finns det några produktplaceringar i Darling?

– Nej, vi avsade oss det också. Vi hade en del kontakter men det kändes inte rätt. Det står till och med i eftertexterna: ”Darling innehåller inga produktplaceringar”. Jag tror det är första gången det står så i en film. Delar av filmen utspelar sig ju på McDonald´s och 7-Eleven, miljöer som på gott och ont är dagens motsvarighet till forna tiders ölsjapp. Vi berättade för McDonald´s vad filmen handlade om men där förekom absolut inga som helst kompromisser.

Vad har du för planer 2007?

– Närmast har jag en eller två reklamfilmsprojekt. I dag ska jag ut och reka inför inspelningen av en film för Svenska Spel. Vi har hyrt Gallerian i två nätter med start på tisdag.

Tidigare har du rytit rejält mot nätpirater.

– Jo. Jag hade en period i fjol där jag var förbannad på de rättshaveristiska ungdomarna. Om det är extremt lätt att ladda ner är det mänskligt att frestas. Men det är som är stjäla egendom. Nätpiraterna skulle inte bli så glada om folk kom hem till dem och tog deras datorer och grejor. Folk är beredda att betala 20 spänn för en muffin med en massa konserveringsmedel på 7-Eleven men inte för skapande verksamhet, för andras kreativitet och fantasi.

Du är inte rädd att de ska hämnas genom att lägga ut din film på nätet tidigt?

– Ha ha. Jag tror inte någon av dem är intresserade av min film. De är som en mardrömsblandning av det sämsta hos en moderat och en omogen ungdom. Om man tycker att egendom är stöld så ska man applicera det på hela samhället. Då kan man inte både äta kakan och ha en kvar! Men en femtonåring skulle inte förstå min film. Jag tycker att svensk film är infantil. Darling är ett försök att gå en annan väg.

Fotnot: Darling har biopremiär den 9 februari. Filmen är ett två svenska bidrag som valts ut att tävla om Nordiska Filmpriset. Första offentliga visningen visningen sker den 28 januari på Draken under Göteborgs Filmfestival. I huvudrollerna ser vi bland andra Michelle Meadows som den bortskämda överklassfickan Eva och Michael Segerström (känd från På kurs med Kurt) som den nyligen skilda och arbetsökande elektroingenjören Bernhard.

Timo Kangas

[email protected]