Japanska posten politisk dynamit

Den 8 augusti röstade det japanska överhuset mot regeringens förslag att privatisera det japanska postverket. Junichiro Koizumi, som gjort privatiseringen till sitt viktigaste vallöfte, valde att upplösa underhuset två år före ordinarie val och utlysa ett nyval till underhuset 11 september.

Hur kan frågan om privatiseringen av det japanska postverket få sådan politisk sprängkraft?

– Det är väldigt enkelt. Det handlar om röster. Alla japanska tanter sätter in sina pengar på det lokala postkontoret, och försvinner postkontoret förlorar man tanternas röster. Man förlorar också rösterna från alla Postverkets anställda, säger Magnus Blomström, Japanexpert på European Institute for Japanese Studies.

Det japanska Postverket är världens största finansiella institution med 270.000 anställda och 24.700 postkontor. Postverket har dessutom betydande markinnehav och driver en mängd andra verksamheter som ett stort antal sjukhus och en hotellkedja.

Varför valde premiärminster Junichiro Koizumi att göra privatiseringen till sitt viktigaste vallöfte?

– Inte för att han ville, utan för att han måste. Jag ska inte säga att Japans ekonomi står och faller med privatiseringen av Postverket, men Japan förlorar en enorm tillväxtpotential om man inte gör det. I dag sätts 14-15 procent av allt sparande in på den här banken. Staten har alltså fri tillgång till pengarna som kan användas av regeringen till en massa onödiga projekt som inte leder någon vart. Det här är en nödvändig reform, säger Magnus Blomström.

Sedan premiärminister Junichiro Koizumi upplöste underhuset har en utrensing inom LDP skett och de medlemmar som röstade mot förslaget har ersatts av reformvänner.

Två nya politiska partier har bildats. Det första bildades förra veckan av politiker som är uttalat emot en privatisering. Det andra lanserades i söndags, av tre före detta LDP-medlemmar som röstade mot en privatisering. Det senast partiet, Nippon, förvånar dock den japanska politiska expertisen eftersom det leds av den populäre och reformvänlige politikern Yasuo Tanaka. Enligt Financial Times tror bedömare att Nippon kan få en vågmästarroll i den nya regeringen, och om LDP tillsammans med koalitionspartnern Komeito inte vinner majoritet i valet, kan Nippon bli det parti som bestämmer vem som kommer att ersätta premiärminister Junichiro Koizumi.

Marknaden reagerade initialt negativt på beskedet om att det japanska överhuset röstat mot privatiseringen. Men därefter har börsen hämtat sig och fortsatt att stiga. Gunnar Påhlsson, förvaltare för Handelsbankens japanfond, tror inte att detta betyder slutet för reformeringen av Japans ekonomi.

– Jag tror att privatiseringen kommer att genomföras förr eller senare, vilket parti som än har makten. Frågan om privatiseringen av Postverket har använts som murbräcka i ett försök att bli av med premiärminister Junichiro Koizumi. Dessutom är privatiseringen inte lika kritisk nu, som den var för tio år sedan. Då användes det privata sparandet inom Postverket för att finansiera statliga paket för att stötta tillväxten. Nu är den japanska ekonomin så stark att det inte längre behövs.

Vad betyder den politiska instabiliteten för den japanska ekonomin?

– Osäkerhet är aldrig bra. Men jag tror att investerare främst fokuserar på fakta. Ekonomin är starkare än på länge, exporten har det senaste kvartalet visat tecken på en återhämtning. Det har kommit positiv statistik som visar att företagsinvesteringarna ökar. Likaså visar detalhandeln positiva siffror och företagens vinster spås bli bättre under andra halvåret, säger Gunnar Påhlsson.