Sex tusen meter under ytan pågår just nu ett tekniskt genombrott som kan rita om kartan för gruvindustrin. Japan har framgångsrikt genomfört ett testuppdrag för att hämta upp sällsynta jordartsmetaller på 6000 meters djup.
Japan testar världens djupaste gruva – fyndet räcker i 700 år
Fyndet är beläget i havsbotten nära Minamitori Island i Japan och beskrivs som något av en strategisk guldgruva. Tidiga analyser tyder på att fyndet är så omfattande att det skulle kunna täcka den globala konsumtionen av flera sällsynta jordartsmetaller i över 700 år.
För en nation som i dag förlitar sig på Kina för merparten av sina leveranser är det en historisk möjlighet. Nu ska man bara lösa den 6000 meter djupa utmaningen.
Strategisk allians mot Kina
Japans satsning på att bryta havets mineralrika botten sammanfaller med en amerikansk offensiv för att säkra försörjningskedjorna.
Under ett toppmöte i Washington i mars 2026 presenterade USA:s president Donald Trump och Japans premiärminister Sanae Takaichi en omfattande handlingsplan för kritiska mineraler, skriver Reuters. Syftet är att utveckla alternativ till Kina, som i dag kontrollerar den globala marknaden för sällsynta jordartsmetaller.
Avtalet mellan stormakterna inkluderar skapandet av en gemensam arbetsgrupp för att accelerera djuphavsbrytning. Sammanlagt omfattar samarbetet 13 specifika projekt inom områden som återvinning av sällsynta jordartsmetaller samt utvinning av nickel, gallium och litium.
För att stabilisera marknaden diskuterar länderna även samordnade handelspolitiska åtgärder, såsom ett prisgolvsmekanism för strategiska mineraler. Utan det är det lätt för Kina att använda sitt monopol för att slå ut mindre aktörer genom att dumpa priserna.
För Japans del är behovet akut. Komponenttillverkaren TDK Corp har redan flaggat för att de drabbats av kinesiska exportrestriktioner. Peking införde nyligen förbud mot export av vissa kritiska mineraler till Japan efter en diplomatisk tvist.
Japan och den gröna omställningen
Men trots det extrema djupet är projektet långt från omöjligt.
De mineralrika leror som forskningsfartyget Chikyu har hämtat upp från fyndet innehåller nyckelkomponenter för den gröna omställningen, skriver Reuters. Fyndet är särskilt rikt på dysprosium och yttrium.
Dysprosium är en kritisk ingrediens i de högpresterande magneter som krävs i elbilars motorer och vindkraftverk, medan yttrium är centralt för allt från laserteknik till avancerade försvarssystem.
Enligt beräkningar kan de japanska reserverna av dysprosium täcka den globala efterfrågan i 730 år, och yttrium i hela 780 år. Utöver dessa innehåller leran även neodym, gadolinium och terbium. Grundpelare i Japans ambitioner att leda den globala klimatomställningen och upprätthålla sin position som en högteknologisk stormakt.
Internationella energiorganet, IEA, har tidigare varnat för att otillräckliga leveranser av kritiska mineraler kan bli en flaskhals för den globala omställningen, enligt en rapport.
Enligt deras scenarier för hållbar utveckling kommer efterfrågan på mineraler som nickel och kobolt att mångdubblas under de kommande decennierna, vilket gör fynd som det vid Minamitori Island avgörande för att undvika prischocker och förseningar i omställningen.
Tekniska utmaningar och miljöoro
Trots de stora möjligheterna är vägen till kommersiell gruvdrift kantad av utmaningar. Att gräva på sex kilometers djup, där trycket är enormt och miljön extrem, kräver avancerad ingenjörskonst. Japan planerar för fullskaliga industriella försök redan i februari 2027.
Samtidigt växer granskningen av djuphavsbrytningens miljöpåverkan. Geologen Aurore Stéphant har betonat att de långsiktiga ekologiska kostnaderna för havets ekosystem måste vägas mot de ekonomiska vinsterna, enligt 3DVF.
Djuphavets habitat är fortfarande till stora delar outforskade, och miljöorganisationer befarar att storskalig brytning kan leda till oåterkalleliga skador på den marina biologiska mångfalden.
ANNONS
