Island utreder brott i kollapsade banker

Det framkom när Realtid.se ringer till honom på Island.

Den isländska riksdagen godkände i december en särskild lag för att utreda om det förekommit kriminalitet i de isländska bankerna, och utifrån det tillträdde Hauksson den 1 februari i år.

Nu har det alltså hunnit gå ett par månader.

– Vi har fått börja från ”scratch”. Allt har börjat på ruta ett, säger Hauksson.

– Det har tagit en del tid att starta processen, men nu ska vi på allvar inleda utredningarna.

Inledningsvis har Hauksson lett en grupp på fem personer med målet att få en överblick av den kommande uppgiften.

– Nu har vi tillstånd att expandera upp till 16 personer.

Avdelningen kan också anlita utländska specialister såsom revisorer och andra företagsexperter.

En av dem är fransk-norskan Eva Joly från Världsbanken, som varit domare och utrett stora oegentligheter i franska företag.

Misstänker ni att det förekommit kriminalitet i de isländska bankerna?

– Vi tittar på ett antal fall, men vi har inte åtalat någon ännu.

– Vi har misstankar i en del fall, och det lär visa sig att det har förekommit lagbrott.

– Det är inte så anmärkningsvärt med tanke på omständigheterna.

Vilka omständigheter?

– När du har en konkurs för ett företag, är det mycket troligt att något har hänt och att pengar försvinner.

– Åtminstone är det något som måste undersökas i de isländska bankerna.

– Det är vad vi avser göra.

Pekar misstankarna i någon särskild riktning?

– Vi tittar på flera ärenden, och kan inte säga något om dem var och en.

– Men av det vi har sett så misstänker vi kriminell aktivitet.

– Vi måste åtminstone utreda det.

Bedömare som isländska tv-programledaren Egill Helgason har fört på tal att det är toppchefer och ägare i de isländska bankerna som varit skurkarna.

– Jag kan inte bekräfta något av det. Vår utredning är ännu i tidig fas.

– Vi vill hålla oss till ordningen att vi först gör noggranna utredningar av det vi uttalar oss om.

När tror du att ni kan presentera något konkret fall och ta det till domstol?

– Det finns redan ett fall som handlar om fem pensionsfonder som förvaltats av den kollapsade isländska banken Landsbanki.

– Vi har misstankar om att fonderna finansierats över de gränser som är tillåtna enligt lagen.

Fallet handlar om investeringar som gjordes av Landsbanki, och misstanken är att investeringar har gjorts över den nivå som är tillåten enligt lagen.

Saken har utretts i flera veckor och har uppmärksammats av media på Island.

Ännu kan man inte säga om fallet kommer att leda till åtal.

– Det beslutar vi i slutet av utredningen.

Övriga utredningar som Hauksson leder håller just på att inledas.

– Vi får se när vi kommer att säga mer om dem offentligt, eller låta dem gå vidare till domstol.

– Det kommer att bli en lång resa. Man kan inte säga exakt när det kan tänkas leda till något mer konkret.

Kan man anta att ditt arbete kommer att ta flera år innan allt är färdigutrett?

– Ja, det är min magkänsla för närvarande.

Ett konkret fall är svensken Lennart Berndtsson som Realtid.se skrivit om tidigare, som köpte en obligation för 50.000 euro av Landsbankis kontor i Luxemburg.

Obligationen ska enligt villkoren återbetalas i december 2009, men sedan Landsbankis kollaps finns det ingen information om han kommer att få några pengar tillbaka.

Berndtsson själv misstänker nu att det förekommit oegentligheter i Landsbanki, eftersom han rekommenderades av Landsbankis Luxemburg-personal att köpa obligationen så nära inpå bankens kollaps i höstas.

– Så snabbt kan inte en så stor bank kollapsa utan att det är något som har hänt, har Berndtsson sagt.

– Det här är en rätt vanlig historia vi får höra, säger Hauksson.

– Landsbanki har gett ut många obligationer, och chansen är liten att de som köpt obligationerna kommer att få tillbaka sina pengar vid den tidpunkt då återbetalning ska ske.

– Det har förekommit en diskussion om de anställda på Landsbanki hade mer information än vad de sa om bankens finansiella situation, och trots det fortsatt sälja obligationer till sina kunder.

– Men det är inget vi kunnat få bekräftat ännu.

Sådana ärenden inleds ofta genom att finansinspektionen i ett land vidareförmedlar misstankar om sådana oegentligheter till åklagare som Hauksson.

Än så länge har han inte fått några sådana misstankar från finansinspektionen i Luxemburg.

– Men jag känner till att det förekommit rykten om detta, delvis här på Island.

– Vårt intryck har varit att Landsbankis verksamhet var i full gång precis innan banken kollapsade.

– Bankens personal kan ha trott att Landsbanki verlkligen skulle överleva krisen, så det talar inte för att personalen försökt lura någon.

– Det finns flera aspekter vi måste utreda.

Ett resonemang handlar om att krisen utlöstes av att de brittiska myndigheterna fryste de isländska bankernas tillgångar i Storbritannien, vilket ledde till kris för moderbankerna på Island som då var tvungna att ”nalla” pengar från andra dotterbanker utomlands.

– Det är inte heller något vi har fått bekräftat, säger Hauksson.

Britterna tillämpade en särskild lag för att frysa tillgångarna, på grund av misstankar för att pengarna dränerades från de isländska dotterbankerna i Storbritannien.

– Det som hände var att många brittiska kunder i de isländska bankerna ville ta ut sina pengar, och det fanns rapporter från det brittiska parlamentet som ledde till att den här lagen togs i bruk.

– Vad vi vet nu i efterhand, så var det fel att ta lagen i bruk och frysa de isländska bankernas tillgångar.

Hauksson hänvisar till en rapport som visar att det inte var på gång att skicka kapital iväg från de isländska bankerna i Storbritannien.

– Det är inte helt känt exakt varför det ändå skedde, men det var en extrem situation.

De isländska bankledningarna har medgett att det var på gång kapitalflyttningar mellan dotterbankerna i Storbritannien och moderbankerna på Island, men att det handlade om kapitaltillskott till dessa dotterbanker.

– Det är mycket svårt att säga vad som var rätt, säger Hauksson.

Tv-progamledaren Egill Helgason har ett debattprogram varje vecka på Island där aktuella nyheter diskuteras, och han har bland annat bevakat de isländska bankkollapserna noggrannt.

Enligt Helgason har det förekommit en mängd kriminella ageranden kring de isländska bankerna, bland annat insiderhandel.

– Vi kan inte exakt berätta om de fall som utreds, men vi känner till de diskussioner som finns om olika oegentligheter och utreder samtliga, säger Hauksson.

Eva Joly inledde sitt samarbete med Hauksson från den 1 april.

– Vi har haft ett möte i april, och kommer att träffas igen då hon kommer till Island den här veckan.

Hennes uppgift är att ge råd i samband med Haukssons utredningar.

En annan fråga har gällt de isländska bankernas transaktioner med olika bolag i skatteparadis, och om det har handlat om att bankerna plundrats på kapital som förts över till hemliga skatteparadisbolag.

– Vi känner till skatteparadis-bolagen och vet att de har spelat en roll i samband med de isländska bankerna.

– Men vi kan inte ge mer information om detta nu.

Vad gäller frågan om den ryska maffian använt de isländska bankerna för penningtvätt, berättar Hauksson att detta utreds av den isländska ekobrottsmyndighetens ”nationella kommissarie”.

Det har varit på nyheterna på Island de senaste dagarna.

– Det finns förstås många rykten om vad som hänt i de isländska bankerna, bland annat om en rysk koppling.

– Det måste utredas noggrannt.

I första hand ligger det alltså på den isländska ekobrottsmyndighetens bord att utreda penningtvätt.

– Ekobrottsmyndigheten har samarbeten som kommer att ge information om det har skett transaktioner med olagliga pengar.

Det handlar om samarbete med en nationell organisation som hanterar rapporter av ovanliga kapitaltransaktioner.

Hauksson är 45 år.