Island bråkar om skulder

Statsminister Johanna Sigurdardottir och hennes socialdemokratiska ministrar kämpar i hård motvind för att övertala parlamentet, alltinget, att godkänna avtalet som ingicks tidigare i sommar. En omröstning väntas denna eller nästa vecka.

Avtalet går ut på att Island helt enkelt lånar miljarder av Storbritannien och Nederländerna som sedan används för att kompensera de 300.000 utländska bankkunder som satt in sina pengar i nätbanken Icesave men förlorade allt när banken gick i konkurs i fjol höstas.

Det handlar om ett jättelån på drygt 40 miljarder svenska kronor.

Även om Island får 15 år på sig att betala är avtalet högst impopulärt. Vanliga islänningar kan inte förstå varför de, som redan drabbats hårt av finanskrisen, nu dessutom ska betala pengar till utländska bankkunder för fel som begåtts av ”skrupelfria bankirer”. En opinionsmätning har visat att närmare 68 procent av islänningarna är emot avtalet och naturligt nog avspeglas detta i alltingsdebatten.

Avtalet medför att omkring 40 procent av landets BNP ska gå till skuldåterbetalning.

Det är 120.000 kronor per islänning och år — räntan oräknad.

– Islänningarna har dömts till fattigdom i 40 år framåt, dundrar Hoskuldur Thorhallsson från det centerorienterade Framstegspartiet.

Men inte bara oppositionen rasar. Flera alltingsledamöter i Socialdemokraternas koalitionspartner Gröna vänstern säger att de kommer att rösta mot avtalet.

Regeringen pressas från alla håll. Nederländerna har redan sagt att ett nej till avtalet kommer att leda till att Islands EU-ansökan blockeras. Och Internationella valutafonden som redan lånat Island miljarder, inte minst via övriga nordiska länder, hotar också med stopp i låneutbetalningarna om Islands politiker säger nej.