Irländskt nej till EU-fördrag

När drygt tio procent av de irländska rösterna har räknats har nejsidan en klar ledning: 54 procent mot 46. Irlands justitieminister kallar i tv resultatet ”en besvikelse”.

EU går mot en ny grundlagskris. När drygt tio procent av de irländska rösterna har räknats, har nejsidan en klar ledning: 54 procent mot 46.

Irlands justitieminister Dermot Ahern säger i tv att nejsidan ser ut att ha vunnit folkomröstningen om EU:s författning. Han kallar resultatet en besvikelse.

När drygt tio procent av de irländska rösterna har räknats, från nio av totalt 43 valkretsar, har nejsidan en klar ledning: 54 procent mot 46. Enligt de indikationer som kommer in från valkretsarna har nej-sidan övertag på landsbygden och i stadsdelar med mycket arbetarklass, medan väljarna i medelklassområden inte tycks ha gått till valurnorna i så stor utsträckning som förväntat.

– Detta utlöser en politisk kris i Europa som kräver starkt ledarskap i Irland, i Bryssel och annorstädes i Europa, säger Antonio Missiroli, chef för tankesmedjan European policy centre, till Reuters.

För EU-ländernas regeringar, EU-kommissionen och EU-parlamentet är nejsidans seger en smäll som heter duga.

Nejet betyder ett stopp för Lissabonfördraget eftersom det måste godkännas av samtliga 27 medlemsländer för att kunna träda i kraft.

I praktiken är det andra gången på tre år som kärnan i fördragsreformen får nej — de franska och nederländska väljarna röstade ju nej till EU:s förslag till konstitution 2005. Lissabonfördraget är till 90-95 procent innehållet från konstitutionen i ny förpackning.

Nejet från Irland kommer att dominera EU-toppmötet i Bryssel 19-20 juni. Enligt en hög källa i EU-kommissionen som TT talat med är den omedelbara ordinationen mot det beska budskapet ”is i magen”.

Och stor ödmjukhet inför att Bryssel bedömt opinionen på Irland fel.

– De flesta kommer nog att måna om att inte säga för mycket utan att fundera fram till toppmötet nästa vecka, säger källan som hoppas att den franske utrikesministern Bernard Kouchner inte omedelbart börjar beskriva de allvarliga konsekvenser han förutsade skulle drabba Irland vid ett nej.

Bara dagar före omröstningen sade Kouchner att Irland skulle bli det första offret för ett nej och att landet inte skulle möta mycket förståelse för sitt ställningstagande.

Det så kallade etablissemanget i Irland, representerat av partierna med 162 av de 166 platserna i parlamentet, näringslivets och böndernas inflytelserika organisationer har satsat hårt på att propagera för ett ja.

Och en djup misstro mot etablissemanget kan ha spelat en roll för valutgången i en tid då det irländska framgångsundret för första gången på många år känner av kraftigt ökad arbetslöshet, fallande huspriser och ökade kostnader för mat och bensin och annat nödvändigt.