"Inget nytt kapitalbehov i de svenska bankerna"

Det uppger Finansinspektionens chefsekonom Lars Frisell för Realtid.se.

Enligt honom gör inte inspektionen några särskilda stresstester just nu för svenska banker, som uppföljning av amerikanska myndigheters stresstester för bankerna i USA.

– Vi gör stresstester hela tiden för de svenska bankerna. Det är inget konstigt, säger Frisell.

– Det är ett verktyg som centralbanker och myndigheter har använt länge för att testa svenska bankers finansiella styrka.

– Så det görs kontinuerligt för olika scenarior.

Senaste stora officiella resultat för detta kom i den så kallade ”stabilitetsrapporten” i oktober.

– Där hade vi resultat för flera scenarier – ganska tuffa scenarier får man säga, givetvis med fokus på Baltikum.

– Men vi gör andra tester kontinuerligt. Allt publiceras inte, men de finns där.

– Så för oss som tillsynsmyndighet är det här med stresstester inte en särskilt stor dramatik vad gäller hur mycket svenska banker klarar, och om de klarar vissa scenarier.

I USA gjordes en noggrann genomgång för varje bank och vilket kapitalbehov varje bank ansågs ha.

Varje bank fick veta utfallet för sig och en möjlighet att ge synpunkter på det

Där ville amerikanska staten ha en plan för hur banker med kapitalbehov skulle fixa kapitalet.

Nu har de flesta banker ordnat med det genom kapitaltillskott från ägarna, genom att sälja av tillgångar, eller att innehavare av skuldliknande fordringar på banken fick byta till aktier.

– Vi tycker för vår del att om vi jämför med de amerikanska testerna, så har vi kört riktigt tuffa tester – framför allt med fokus på de svenska bankers risknivå i Baltikum.

Resultatet av det framgick alltså redan i stabilitetsrapporten från oktober.

– Vi följer löpande upp om vi bedömer att de svenska bankerna klarar exempelvis en riktigt kraftig lågkonjunktur i Baltikum.

Det gäller främst Swedbank och SEB som har lånat ut mycket pengar där.

– Och det vi har sett hittills är att svaret är ja.

– De klarar alltså av en riktigt tuff situation, även en värre kris än den svenska bankkrisen i början på 90-talet – vad gäller kreditförluster i Baltikum.

– De har en kudde för det.

Utgångspunkten för den slutsatsen var redan det som presenterades i stabilitetsrapporten i oktober.

– Och sedan dess har de flesta bankerna fått kapitaltillskott.

– Så vi har sett det som att – naturligtvis kan inte bankerna klara allt.

– Det kan alltid hända saker som bankerna inte klarar.

– Men vi är tämligen trygga med den kapitalnivå som de svenska bankerna byggt upp, i kombination med en god underliggande intjäning i bankernas verksamhet i Sverige och Norden.

– Så så ser vi det.

Nyligen kom skräckstatistik från Baltikum som visade att Lettlands ekonomi krympte med 18 procent under första kvartalet.

Ni har inte sett skäl att omvärdera era slutsatser?

– Vi publicerade vårt senaste stresstest i oktober, men vi gör alltså nya stresstester hela tiden.

– Framför allt trenden för ekonomierna i Baltikum ser riktigt ruskig ut.

– Frågan är vad det innebär om man översätter det till kreditförluster för de svenska bankerna.

– Och hur snabbt kommer de kreditförlusterna att komma?

– Det är bra frågor, men svårt att avgöra.

Frisell understryker att de svenska bankerna är i gott skick och har starka finansiella ställningar, i jämförelse med vad de amerikanska testerna visat för de amerikanska bankerna.

– Därmed inte sagt att de svenska bankerna klarar vilka scenarier som helst.

– Officiellt har vi inte uppdaterat våra stresstester sedan i oktober, men vad vi kan se har de svenska bankerna en bra kapitalbuffert.

– Sedan ser vi att det förekommer spekulationer på aktiemarknaden om att några av de svenska banker kan komma att behöva kapitaltillskott, och det är naturligtvis inte omöjligt.

Men det är inte ert huvudscenario?

– Nej.

Ett rykte som Realtid.se erfar från en källa, är att finansminister Anders Borg är snål med statsutgifterna för att ha beredskap för statligt kapitaltillskott till svenska banker – främst Swedbank.

– Det får stå för finansministern – hur mycket han kan betala och vill spara i budgeten för den eventualiteten, säger Frisell.

– Det är klart att han väl är försiktig och ”tar höjd” för det naturligtvis.

– Men det behöver inte innebära att sannolikheten för det är särskilt stor.

– Anders Borg är väl en försiktig general och det är väl klokt.

Har du hört något om att han resonerar så?

– Jag känner inte igen någon exakt formulering om det – sådana skäl i hans argumentation om budgeten.

– Det är vi på finansinspektionen som sitter på den allra bästa informationen och kontakten med bankerna.

– Men visst går det inte att utesluta att de svenska bankerna kommer att behöva mer kapital.

– Vi är dock trygga med de buffertar de har.

Frisell vågar sig dock inte på att säga exempelvis att det är 20 procents sannolikhet för att Swedbank kommer att behöva X miljarder kronor inom ett år.

– Det är omöjligt.

– En del kanske gjorde sådana bedömningar om amerikanska banken Lehman Brothers i höstas innan den kraschade, och så kraschade den.

– Sådana händelser är omöjliga att sätta en sannolikhet på.

– Jag avhåller mig från en sådan procentsiffra. Det är verkligen väldigt svårt.

– Det påverkas av faktorer som hur snabbt konjunkturen vänder upp igen.

– Även Baltikum är beroende av hur snabbt omvärlden vänder.

– Ryssland, EU och politiska skeenden spelar in.

– Det är omöjligt att bedöma.

Finansinspektionen fokuserar dock på hur de svenska bankerna drabbas i väldigt extrema scenarier, oavsett sannolikheterna för dem.

Det är extrema scenarier som ändå är tänkbara.

– Vi tittar på hur de svenska bankerna klarar en sådan situation på 2-3 års sikt, utan att gå in på sannolikheten för att det scenariot uppstår.

– På det sättet kan vi se om de svenska bankerna behöver kapitaltillskott redan idag, säger Frisell.