"Ingen kris på Kaupthing"

– Jag vet inte mycket om Glitnir, men det man kan säga är att det är skillnad mellan isländska banker. Det är precis som att det är skillnad mellan svenska banker, säger han.

Alla undrar nu om ni kommer att bli nästa bank att förstatligas. Hur kommer det att bli?

– Jag undrar om alla undrar det.

– Däremot finns det nog de som säger att alla undrar det. Men vem är det egentligen som undrar det?

– För mig råder ingen som helst tveksamhet. Jag vet att Kaupthing inte kommer att behöva förstatligas.

– Vi är en extremt likvid bank. Vi mår väldigt bra. Så enkelt är det.

Funkar det så att den isländska centralbanken självsvådligt kan förstatliga isländska banker som centralbanken befarar kommer att gå omkull?

– Absolut inte. Vi pratar inte med varken isländska regeringen eller staten i övrigt.

– Vi har
inga problem. Vi är väl ”fundade”.

Borsos pekar på att Kaupthing har fått in 300.000 nya kunder det senaste halvåret som öppnat bankkonton.

Det är Kaupthings storsatsning på sitt specialkonto ”Edge” som ger hög inlåningsränta.

För närvarande ligger räntan där på 5,55 procent utan bindningstid. Är man villig att binda upp kapitalet i minst ett år, blir räntan 6,05 procent.

De 300.000 kunderna kommer från flera länder eftersom Kaupthing lanserat kontot på många håll, totalt 11 marknader. Kontot lanserades i Sverige i november förra året.

Borsos pekar på Kaupthings höga likviditet.

– Vi har redan ordnat med finansieringen för mer än ett år framöver, säger han.

Borsos pekar på en analys i dagens
Financial Times ”Lex Column” som enligt honom är en av de mest lästa finanssidorna i världen.

– Där står det att Kaupthing och isländska banken Landsbanki hör till de mest solventa och likvida bankerna i världen.

– Det är kanske inte alla som uppfattat det, men det är så det är om man ser på fakta.

Borsos pekar på att Kaupthing har en hög andel inlåning i relation till utlåningen. Relationen ligger kring 50 procent enligt Borsos.

Glitnir ligger ganska mycket lägre i den relationen.

Tidigare i veckan var det fem banker som kollapsade ganska samtidigt. Förutom Glitnir var det belgiska banken Fortis, och även en tysk och en engelsk.

Borsos understryker att det i Europa handlar om ”likviditetskriser” för bankerna. Det beror på att bankerna plötsligt får svårt att låna pengar med kort löptid, det vill säga pengar som måste betalas tillbaka inom kort tid.

– Det är inte som i USA där bankerna har en kreditkris för att deras utlåning och säkerheter för utlåningen inte är något värda.

Stater i olika länder gör det lättare för bankerna genom att erbjuda stöd i form av kortsiktig likviditet.

Det är inget som innebär några stora kostnader så som blir fallet när staten måste köpa stora volymer av dåliga lån.

De flesta bankerna i Europa och definitivt alla banker i Norden har undvikit större exponering mot amerikanska bolån till låntagare med sämre kreditvärdighet, så kallade ”subprime-lån”.

– I Norden handlar det därför i första hand om ett likviditetsproblem för bankerna om de nu skulle få problem.

Borsos själv är helt säker på att Swedbank inte kommer att hamna i kris som det har pratats om i media.

– Det här handlar om att media skriver saker på ett dramatiskt sätt.

– Det pågår en finanskris ute i världen, men alla de nordiska bankerna är av god kvalitet.

Ändå kan bankernas likviditetssituation påverkas av det som händer i det korta perspektivet. Men då kan staterna gripa in och förse bankerna med likviditet.

– Kom ihåg att inga europeiska banker har gått i konkurs även om Lehman Brothers i USA har gått i konkurs.

– Glitnir gick inte i konkurs. Glitnir-aktien fortsätter handlas på börsen.

– Sedan är det en annan sak att Glitnirs aktieägare har förlorat en hel del på att aktiekursen fallit på grund av nyemissionen (varigenom isländska staten gett banken kapitaltillskott i samband med övertagandet).

Men Glitnirs problem har varit möjligheten att ha tillgång till pengar på kort sikt, snarare än låntagare som inte kan betala tillbaka på lånen.

– Vi för vår del har massor av likviditet, säger Borsos.

Han pekar på att Kaupthing på ett halvår har fått in 50 miljarder kronor genom Kaupthing Edge.

Hur stort är Kaupthings egna kapital?

– Vår kapitaltäckning är klart bättre än de flesta andra banker.

Borsos hänvisar till en artikel i Dagens Industri med en lista på bankernas soliditet, det vill säga eget kapital i relation till totala tillgångar vid halvårsskiftet.

Där låg ICA-banken i topp med 7,56 procent, sedan kom Carnegie på 6,50 procent.

– Vi var inte med på listan, men med våra 6,40 procent skulle vi hamnat på tredje plats.

– Det här är bara ett nyckeltal, men vi ligger i topp bland alla banker vad gäller alla nyckeltal såsom kapitaltäckningsgrad, inlåning i relation till utlåning, samt säkrad likviditet.

– Och kom ihåg att vi har säkrat oss helt mot en nedgång för den isländska kronan.

Kaupthing har alltså tagit olika finansiella positioner som innebär att positionernas värde ökar när isländska kronan faller.

– Vi tjänar pengar när isländska kronan faller, säger Borsos.

Kaupthing har haft dessa positioner i fem år.

Å andra sidan innebär positionerna kostnader för Kaupthing om isländska kronan skulle börja stiga.

– Men det är ingen fara för oss att isländska kronan faller, säger Borsos.

Islands ekonomi har enligt honom överhettats. Det har enligt skolboken lett till fallande valuta och stigande räntor. Importen har minskat eftersom den blivit dyrare, och exporten ökar.

– Det är det som ska hända i en sådan situation. Det är som att amerikanska dollarn fallit från 11 kronor per dollar, till 5-6 kronor per dollar. Då minskade importen till USA och exporten stimulerades, så börjar hjulen så sakteliga snurra igen tack vare exporten, och då blir det en efterfrågan på dollarn som börjar stiga igen.

Länderna i Baltikum å andra sidan har fasta valutakurser och räntor men en lika hög inflation som på Island. Där kan det inte bli några effekter för valutor och räntor.

– Det är som Argentina 1998 som hade peggat peson mot dollarn, eller Sverige som hade låst kronan till ECU:n 1992.

– Där var det också inflation, så försökte man försvara valutan och så gick det som det gick.

500 procents riksbanksränta?

– Ja, och att det till slut inte gick att försvara den fasta växelursen.

Förtroendet för Kaupthing har enligt Borsos visat sig i form av att rika oljelandet Qatars kungafamilj gått in och köpt 5 procent av Kaupthing för 2 miljarder kronor.

– Observera att de inte har gett oss något kapitaltillskott via nyemission, utan har köpt befintliga Kaupthing-aktier över börsen.

Det är samma kungafamilj som har köpt 10 procent av svensk-amerikanska börsoperatören Nasdaq-OMX.

– De hade många banker att välja mellan, men valde att investera i våra aktier vilket vi är väldigt stolta över, betonar Borsos.

Största ägare i Kaupthing är fortfarande isländska investmentbolaget Exista som äger 20-25 procent av Kaupthing.

Exista har även 20 procent i stora finska finanskoncernen Sampo och en stor ägarandel i norska försäkringsbolaget Storebrand.

Exista är börsnoterat, men har bolaget Bakkabraedur som huvudägare som äger 45 procent av Exista.

Bakkabraedur ägs i sin tur av de isländska bröderna Lydur och Agust Gudmundsson. De har länge varit storägare i Kaupthing.

Namnet Kaupthing är som det svenska ordet ”köping”, det vill säga ”stad” på svenska, men ordet betyder egentligen ”handelsplats” vilket är den avsedda betydelsen i namnet Kaupthing.

Så du kan gå i god för att Kaupthing inte kommer att drabbas av kris och förstatligas?

– Kaupthing står starkt. Vi är en mycket likvid bank.

– Vi har en stark kapitaltäckningsgrad, en god likviditet och vi tjänar pengar på vår verksamhet.

Enligt Borsos räcker ränteintäkterna som Kaupthing tjänar till att täcka mer än hela bankens kostnader.

– Sådan är vår affärsmodell.

– Folk tror att vi är som en amerikansk investmentbank, men det är vi inte. Vi har andra verksamhetsgrenar som tjänar pengar oavsett hur det går för börsen.

Borsos understryker även att även om Kaupthing har sin hemvist på Island, så har banken den största delen av sin verksamhet i Skandinavien.

Danmark är det största landet för Kaupthing, sedan kommer Island och England på delad andraplats.

Utöver det har Kaupthing verksamhet i 7-8 andra länder.

– Vår verksamhet är extremt diversifierad, både geografiskt genom fördelningen av vår utlåning och vår ”funding”.

Diversifieringen är enligt Borsos stor i form av olika typer av funding genom att den sker med såväl obligationer som Kaupthing ger ut och institutionella investerare investerar i, respektive inlåning från allmänheten som har bankkonton hos Kaupthing och sätter in pengar där.

Kaupthings aktiekurs har fallit kraftigt i år räknat i svenska kronor, men enligt Borsos är det relevant att se kursutvecklingen i isländska kronor.

– Kursen har fallit 24 procent i isländska kronor. Det är klart mindre än andra banker.

I svenska kronor ligger dock kursfallet på 50 procent, vilket alltså till stor del beror på isländska kronans fall.

Kaupthings aktiekurs ligger nu i drygt 40 svenska kronor. Hela Kaupthing är värt 30-35 miljarder svenska kronor.

Aktieanalytikerna jämför Kaupthing med andra banker och anser överlag att Kaupthing-aktien kan väntas falla något jämfört med andra bankaktier.

– Men man ska veta att bankaktier är väldigt svåra att värdera eftersom alla värderas så extremt lågt förutsatt att aktieanalytikernas vinstprognoser infrias.

Kaupthing-aktien värderas för närvarande till cirka 7 gånger bankens förväntade vinst per aktie för i år.

– Vi hade ett resultat på 3 miljarder svenska kronor första halvåret i år, och en avkastning på eget kapital på 20 procent. Det är inte många banker som kan skryta med så höga nivåer.

Kaupthing har som tumregel att ge aktieägarna en utdelning på 20 procent av vinsten.

Senast blev utdelningen cirka 1,25 svenska kronor vilket med rådande aktiekurs på 42,30 kronor blir 3 procent av aktiekursen.

Om utdelningsnivån åtminstone bibehålls får alltså aktieägarna utbetalt 3 procent av sin investering nästa vår.

Har ni inte sagt någonting om att er lönsamhet försvagas än så länge?

– Nej, inget sådant, säger Borsos.

– Vi har sagt att vi inte ser någon direkt försämring av vår utlåning. Vi är mycket välfinansierade och har en mycket hög likviditet. Vår funding sträcker sig genom hela nästa år också.

Kaupthing kommer med resultatrapport för tredje kvartalet den 30 oktober.

Men är inte Kaupthing till stor del som en ”investmentbank” då som tjänar mindre vid dåligt börsklimat?

– Det är klart att marknadsläget gör att det kanske sker en viss försämring av efterfrågan på uppdrag inom rådgivning i samband med företagsköp och kapitalanskaffning till företag.

– Men vi är inget ”Goldman Sachs”. Vi är inte en bank som måste ut och hitta nya intäkter i form av nya uppdrag.

– Vi har återkommande intäkter som täcker alla kostnader, tack vare vår stora utlåning.

Så visst spelar dåligt börsklimat en roll. Kaupthing har aktiemäkleri-verksamhet i Stockholm, och där har det märkts att privatpersoner handlar i mindre omfattning med aktier.

– Historiskt har vi kunnat prestera goda resultat även i svåra tider, tack vare vår diversifierade affärsmodell.