Inga bevis mot Beckroth i de beslagtagna datorerna

Nämndemannen Cecilia Beckroth anklagades för tjänstefel och polisanmäldes för att vara bloggaren Crissan. I dag säger kommissarie Per-Erik Bergner till Realtid.se att man inte hittar något i den riktningen i de två datorer som man beslagtog i hennes hem för tre månader sedan. Nu vill polisen förhöra Flashbacks Jan Axelsson.

Under rättegången mot en misshandelsanklagad Café Operavakt dök det upp en anonym blogg på nätet. Signaturen Crissan bloggade om den pågående rättegången.

Någon viskade till den anklagades advokat och påstod att Cecilia Beckroth var Crissan. Advokaten, vars namn jag glömt, blev eld och lågor.

– Nånstans, någon gång har någon påstått att hon är Crissan. Frågan är vad det har för bevisvärde, säger en lätt uppgiven kommissarie Per-Erik Bergner.

Chefsåklagare Monica Mimer inledde förundersökningen mot Cecilia Beckroth i jauari. Redan den 29 feburari kom Svea hovrätt fram till att Crissan inte var Beckroth. Men en nitisk Mimer fortsatte utredningen.

Den 26 mars såg ut att bli en alldeles vanlig dag för Cecilia Beckroth. Tills två kommissarier knackade på. Det var en gryningsraid i det lilla formatet. En vänskaplig påhälsning, hur vänskaplig en husrannsakan nu kan vara.

De beslagtog Beckroths två datorer. Sen följde en hel del på internetforumet Flashback, men det är inte ämnet för den här artikeln.

Efter att polisen haft datorerna i 77 dagar ringer jag upp polisen Per Erik Bergner. Han är kommissarie vid enheten för polismål, där en sådan här utredningen körs eftersom en nämndeman är en del av rättsapparaten.

Har ni hittat något på datorerna som binder Beckroth vid Crissan?

– Nej, det har vi inte gjort, säger han.

Har ni i dagsläget någon teknisk bevisning mot Beckroth?

– Nej, det har vi inte. Vi har ingen teknisk bevisning som binder henne. Det finns en massa indicier åt olika håll. Och jag är inte låst vid någon tankegång. Vi är inte intresserade av att sätta dit Cecilia Beckroth. Vi är intresserade av om hon är Crissan.

Men Crissans blogg har inte inte manövrerats från någon av Beckroths datorer?

– Nej, inte vad vi kan se. Vi har hävt beslaget av datorerna.

– Hårddiskarna är vi klara med, men det finns en del annat att göra, säger han.

Som vad då?

– Det finns en del personer vi vill prata med. Det kan finnas anledning att prata med lite människor för att få klarhet i vad vi har sett.

– Vi har en del namn vi kan gå på. Sen är det en annan sak om de vill prata med oss. Det här är en bökig värld.

– Det finns en jäkla massa material som har ramlat in kors och tvärs, det kanske du också har sett om du läser på Pirate Bay och Flashback.Och var kommer allt det materialet ifrån, säger Bergner smått retoriskt.

Jag kontrar med att fråga om det är något de ska utreda.

– Nej, men vi är nyfikna på en hel del. Utredningen kan dra ut på tiden. Men det handlar om att hitta ett slut också. Det är angeläget för alla parter att hitta ett slut i utredningen åt vilket håll det än går.

– Vi sitter som vi gör. Jag kan inte ge dig mera just nu.

Vad har du sagt senast till Monica Mimer då?

– Precis som det är. Vi håller på och ska prata med lite folk på Pirate Bay och Flashback. Och hör oss för om lite användarkonton och så.

Men Flashbacks servrar står utomlands…*

– Jag vet, jag vet. Men det måste ändå vara med för formens skull.

Kan ni få någon assistans från utländsk polis?

– Nej, det kan jag inte tänka mig. Det måste vara rimliga proportioner på det vi gör.

Så ni bara prickar av?

– Vi ska prata med Flashback, vi ska prata med lite andra människor. Det är det det handlar om.

Vilka är svårast att ha och göra med då, Pirate Bay eller Flashback?

– De jag pratat med på Pirate Bay har varit bra, men sen beror det ju på vilket intresse de har. Söker vi efter deras servrar de skulle de inte tycka att det var lika kul. Hittills har det varit ganska trevligt att prata med dem. Men Jan Axelsson på Flashback har jag inte fått tag på. Men jag ska försöka. Jag är inte intresserad av att nagla dem, jag vill bara veta hur systemet fungerar.

Du är inte rädd att den kommande FRA-lagen kommer att trigga den här typen av aktiviteter att bli ännu mer svårgenomträngliga?

– Jag har inte tänkt så mycket på det om jag ska vara ärlig. Jag tycker i och för sig att det är synd som i ett fall där min kollega höll ett förhör som bandades av den andra sidan och det las ut på nätet, och det är förundersökningssekretess på det. Vilket gör att det inte heller är så bra att prata i telefon. Å andra sidan, så länge det inte är några hemligheter så gör det väl inget heller. Men det är synd att det spekuleras, säger Per-Erik Bergner.

– Jag vill helst inte höra alla spekulationer. Man kan skriva vad man vill på internet, men det är därmed inte någon form av bevis.

Fotnot: Om inlägget från Flashbacks signatur admin är korrekt – att Flashbascks servrar står i Sverige och inte utomlands – så var min stickreplik till Per-Erik Bergner uppenbarligen ogrundad, medger jag. Jag bandade för övrigt intervjun.