Euron har tappat runt 7 procent mot dollarn sedan januari och spekulanterna har aldrig haft fler blankningskontrakt i valutan. Frankrikes budgetkris och Europas energichock pressar euron, och flera banker ser nu 1,10 dollar som nästa anhalt.
Hedgefonderna har aldrig satsat så hårt mot euron
I slutet av januari kostade en euro mer än 1,20 dollar. Investerare räknade med att ECB skulle fortsätta höja räntan samtidigt som dollarn tappade i glans.
Missa inte: Frankrikes lånekostnader rusar till nya nivåer – marknaden följer det med oro. Realtid
Nu har stämningen vänt. I början av veckan föll euron som lägst till 1,116 dollar, den svagaste nivån sedan maj 2025, rapporterar Euronews. Det motsvarar ett fall på drygt 7 procent från januaritoppen, enligt Realtids beräkning. Valutan har backat fyra veckor i rad.
Rekordmånga kontrakt mot euron
Enligt den amerikanska terminstillsynen CFTC hade spekulativa aktörer 301 439 korta kontrakt i euro veckan till den 29 september. Det är det högsta antalet som någonsin registrerats.
Läs även: Euron faller till 17-månaderslägsta – Frankrikes skulder i centrum. Dagens PS
Varje kontrakt motsvarar 125 000 euro, vilket ger en samlad insats mot valutan på omkring 38 miljarder euro. Nettopositionen, alltså satsningar på fall minus satsningar på uppgång, låg på 63 256 kontrakt kort.
Energichocken slår mot valutan
Bakom raset ligger två samtidiga kriser. Den första är energin. Sedan kriget med Iran bröt ut i slutet av februari har LNG-transporterna genom Hormuzsundet i stort sett stått still.
Det europeiska gaspriset TTF låg i veckan kring 73 euro per megawattimme, cirka 120 procent högre än för ett år sedan. Gaslagren var 71,5 procent fyllda den 2 oktober, mot 82,6 procent året innan.
Inflationen i euroområdet steg till 3,8 procent i september, den högsta nivån sedan september 2023.
Missa inte: Spanien vill luckra upp GDPR – för att skicka bankdata till USA. Realtid
Normalt brukar det stärka en valuta, eftersom centralbanken väntas höja räntan. ECB höjde också i september, till 2,50 procent. Men ECB-chefen Christine Lagarde har sedan dess efterlyst en avvägd hållning, eftersom de stigande lånekostnaderna redan bromsar ekonomin.
Marknaden prisar nu in cirka två och en halv höjningar till, mot tre och en halv i slutet av september.
”Hennes uttalanden bekräftar vår misstanke att om en centralbank höjer i oktober blir det Fed och inte ECB”, skrev Francesco Pesole, valutastrateg på ING, i en analys enligt FXStreet.
Franska räntor på krisnivå
Den andra smällen kommer från Paris. Skillnaden mellan franska och tyska tioårsräntor har gått över 1,4 procentenheter, den högsta nivån sedan eurokrisen 2011–2012.
Premiärminister Sébastien Lecornus budget för 2027, med besparingar på 43 miljarder euro, saknar majoritet i parlamentet. Den franska statsskulden väntas nå 119,3 procent av BNP i år, har Realtid tidigare rapporterat.
Holger Schmieding, chefsekonom på Berenberg, påpekar enligt Pound Sterling Live att minoritetsregeringen kämpar för att hindra underskottet från att öka från 5,4 till 6 procent av BNP nästa år. Barclays räknar inte med någon vändning i den franska skuldutvecklingen före presidentvalet.
Banque de France-chefen Emmanuel Moulin varnade i tisdags för att landet riskerar att ”strypas av räntor”.
Samtidigt har Spaniens premiärminister Pedro Sánchez utlyst nyval till den 29 november.
Bankerna: 1,10 nästa
Danske Bank har redan sett sitt tolvmånadersmål på 1,12 dollar nås i förtid och räknar med att nedgången fortsätter in i 2027.
ING:s Chris Turner varnade så sent som den 1 oktober för att euron kunde falla mot 1,11–1,12 om räntegapet vidgades ytterligare, enligt FXStreet. Den nivån är i princip nådd.
Nu ser ING utrymme för mer.
”Den finanspolitiska riskpremien är fortfarande relativt begränsad, vilket ger utrymme för euron att testa 1,110 eller till och med 1,100 om stressen på obligationsmarknaden tilltar”, säger Pesole till Euronews.
Alla delar dock inte den bilden. Ana Munera, strateg på BBVA, anser att euron straffats för hårt och att nivåerna börjar se ansträngda ut, säger hon till Euronews.
De rekordstora blankningspositionerna kan också bli en motor åt andra hållet. En trovärdig fransk budget, lugnare obligationsmarknader eller fallande energipriser kan få blankarna att köpa tillbaka euro, och då kan en återhämtning gå snabbt.
