Hårdare koll på brittiska legosoldater

USA skärpte reglerna för privata säkerhetsbolag Irak i onsdags. Det var en följd av den översyn som gjordes efter det skottdrama som säkerhetsbolaget Blackwater var inblandat i under september och där 17 civila miste livet.

Försvarshögkvarteret Pentagon och utrikesdepartementet har undertecknat en överenskommelse avsedd att förhindra incidenter som orsakar motsättningar i Irak.

Det undertecknade dokumentet innehåller riktlinjer för när våld får användas och förbättrad samordning när det gäller transporter för säkerhetsbolagen. Dessutom ska den amerikanska ambassaden i Bagdad eller de militära myndigheterna utfärda tillstånd för säkerhetsvakterna att bära vapen.

Nu vill den brittiska välgörenhetsorganisationen War on Want att Storbritannien följer samma exempel. Organisationen slåss mot strukturerna som gör att fattiga nationer förblir fattiga.

Personal från det brittiska säkerhetsbolaget Erinys International sköt och skadade tre irakier i oktober – bara en månad efter Blackwaters dödsskjutning.

Enyrus hamnade i tidningsrubrikerna i augusti förra året när spår av ett radioaktivt ämne upptäcktes på bolagets Londonkontor. Det var i samband med dödsförgiftningen av den förre KGB-agenten Alexander Litvinenko.

War on Wants krav ställde i dagarna krav på hårdare regler i samband med en årlig konferens anordnad av branschorganisationen British Association of Private Security.

War on Want säger att det har varit en snabb ökning av privata vaktbolag i Irak sedan konfliktens början i Irak. Organisationen ifrågasätter om de privata säkerhetsbolagen är säkerhetsföretag eller en militär styrka.

– För irakier finns ingen urskiljbar skillnad mellan privata arméer och utländska trupper förutom att legosoldaterna har straffrihet, säger en talesman från War on Want till BBC News.

– Nu är det brådskande att få deras aktiviteter under laglig och demokratisk kontroll. Det ska inkludera ett förbud i användning av legosoldater i strid.

War on Want påpekar också att självreglering inom säkerhetsbolagen är uteslutet. Lagstiftningen måste kriminalisera privata militära och säkerhetsbolag involverade i alla former av direkta strider eller stridsunderstöd.

De privata säkerhetsbolagen är en mångmiljardindustri som sysselsätter runt 20.000 personer. De vaktar oljeledningar, militära anläggningar och diplomater i Irak.

Men bristen på insyn i bolagen har växt kritik i bland annat Irak.

FN har krävt att de privata säkerhetsbolagen ska kunna åtalas när de anklagas för allvarliga brott. FN hävdar att de privata säkerhetsbolagen omfattas av internationella lagar, trots att de har immunitet enligt ett amerikanskt direktiv från den USA-ledda invasionen i Irak 2003.