Han utpekas som en ny Unabombare

I en färsk säkerhetsrapport som Realtid.se tagit del av varnas för att mannen agerar enligt samma mönster som den fruktade amerikanska terroristen och brevbombaren Unabombaren.

De båda brevbomberna som skickades i slutet av januari till finansbolagen American Century Investments i Kansas City och Janus Capital Group i Denver var inte apterade och exploderade därför inte när de öppnades.

Men polisen och FBI ser mycket allvarligt på det inträffade och har utlyst en belöning på 100.000 dollar för information som leder till att mannen grips och ställs inför rätta. Utredarna har i samband med att belöningen utlysts också publicerat en fantombild på hur biskopen antas se ut.

Det som oroar de amerikanska myndigheterna är att mannen verkar ha studerat Unabombarens mönster och agerande mycket noggrant, och att han gradvis skruvar upp hoten alltsedan han första gången hördes av i oktober 2005. Hans krav och hot, som riktas till finansbolag, handlar om att vissa utpekade bolags aktiekurser ska styras till priset 6,66 dollar/aktie.

I en rapport daterad den tisdagen den 13 mars skriver Fred Burton, analytiker på det välrenommerade amerikanska underrättelseföretaget Stratfor, att Biskopens hot förtjänas att tas på betydligt större allvar än tidigare, och att han i nästa steg sannolikt kommer rikta in sig på enskilda anställda på de företag som han har valt ut, och attackera dem i deras hem:

”Att döma av Biskopens egna uttalanden, samt enligt tidigare mönster från till exempel Unabombaren – vars agerande han uppenbarligen har studerat – finns det klara skäl att tro nästa hot kommer innehålla apterade bomber. Dessutom är oddsen höga att biskopen istället för att skicka breven till företagens kontor, kommer rikta in sig på utvalda chefer och anställda på olika finansbolag på ställen där de är betydligt mer sårbara: i sina hem”, skriver Fred Burton.

I de första hotbreven som skickades hösten 2005 uttalade biskopen inga specifika hot utan de bestod mest av diverse osammanhängande hotfulla diktat, med bland annat hänvisningar till Unabombaren och kidnappningar av barn. I ett av breven skriver han bland annat:

”Det värsta som antagligen kan hända någon är att dennes barn eller barnbarn försvinner. Barn rövas bort hela tiden och de stackars föräldrarna plågas i år utan att veta vad som hände deras ängel vill du verkligen vara ansvarig för det”.

I mitten av förra året, då det verkade uppenbart för honom att hans hot inte togs på allvar, blev hoten mer konkreta, med fokus riktat på användandet av brevbomber. Nästa skifte i Biskopens agerande kom så i slutet av januari, då han skickade brev som innehöll material för att tillverka brevbomber till de båda finansbolagen.

I Fred Burtons rapport om Biskopen gör han också en bedömning av motiven bakom hoten, och hur han kan komma att agera framöver:

”Det är ännu inte klarlagt vilka psykologiska mekanismer det är som utlöser Biskopens agerande. Det finns inget utåtriktat identifierbart mönster eller logik bakom tidpunkterna då han skickar breven. De utlösande orsakerna är nog uppenbara endast för honom själv. Men, baserat på hans egna ord – som visar på en kall, kalkylerande och tekniskt kunnig individ – och historiska föregångare, bedömer vi att riskerna för anställda på finansbolag har stigit till en högre nivå så länge som biskopen inte har gripits”.

Theodore Kaczynski, mer känd som Unabombaren, började skicka sina hot och brevbomber 1978. Flera av dessa exploderade inte eller fungerade inte som avsett, men hans bomber orsakade till slut två personers död. Drygt två år efter att han skickat sitt första hotbrev, skickade han en brevbomb hem till Percy Wood, som vid den tiden var vd på flygbolaget American Airlines. Av de sammanlagt tretton brevbomber som tillskrivs Unabombaren mellan åren 1978 – 1995 skickades fyra av dessa till personers hemadresser istället för till deras arbetsplatser.

Andreas Henriksson

frilansjournalist

redaktionen@realtid.se