"Han är ruinerad"

En tipsare hör av sig om en svart Ferrari F430 som Kronofogden i Göteborg säljer via internetbaserade auktionsbolaget Kvarndammen.

”Den brutalaste bil jag kört. Ljudet, känslan och draget är svårt att beskriva i ord”, skriver en handläggare på Kvarndammen till Kronofogden.

Ferrarin är en 2005:a som har gått cirka 1.500 mil.

Följande bud har i skrivande stund lagts in på sajten:

1) 1.002.500 kr (från signaturen ”Shogan” den 17 januari kl 00:52)

2) 1.020.000 kr (”akerwal” den 17 januari, kl 00:58)

3) 1.025.000 kr (”festo” den 17 januari kl 16:29)

4) 1.025.500 kr (”ettsv” den 22 januari kl 20:48)

5) 1.100.000 kr (”jansson30” den 23 januari kl 10:36)

Auktionen kommer att gå mot sitt slut på torsdag den 28 januari då auktionens ”nedräkning” ska börja klockan 10.

I samband med nedräkningen uppstod en budstrid mellan signaturerna ”succes” och ”Shogan”. Det började med att succes fortsatte ovannämnda budgivning, genom att lägga in ett bud klockan 9.55 under torsdagen, fem minuter innan nedräkningen började. Shogan kontrade när nedräkningen började, men succes kämpade emot. Så här blev den slutgiltiga budgivningen i samband med nedräkningen:

6) 1.110.000 kr (”succes” den 28 januari kl 9.55)

7) 1.120.000 kr (”Shogan” den 28 januari kl 10.03)

8) 1.140.000 kr (”succes” den 28 januari kl 10.04)

9) 1.150.000 kr (”Shogan” den 28 januari kl 10.06)

10) 1.160.000 kr (”succes” den 28 januari kl 10.07)

Därefter kom inget nytt bud inom gränsen tre minuter varvid succes alltså blev den slutgiltiga köparen. Nu står det ”avslutad auktion” i annonsen på Kvarndammens sajt.

– Det är en väldigt fin bil. Den är kanonfin, säger Stefan Engström på Kvarndammen.

Smärre skavanker som stenskott och ”mindre skavfläckar på läderklädsel” nämns i annonsen, men auktionsbolaget skriver att en bil i motsvarande skick är värd 1,35 miljoner kronor samtidigt som högsta budet i skrivande stund alltså ligger på 1,1 miljoner.

Engström pekar på att bilen inte har gått långt för att vara en 05:a.

– Den är i nyskick.

Det visar sig att Ferrarin har stått i Kvarndammens inomhusgarage i Kungälv i två års tid.

– Kronofogden har inte gett oss uppdraget att sälja bilen förrän nu.

Orsaker till det kan vara utredningar som har gjorts. Den ursprungliga ägaren kan ha överklagat utmätningen.

– Det kan ha förekommit diskussioner och kanske inhibition av utmätningen, eller att domstolar utreder fallet.

Men nu ska alltså bilen ut.

Formellt går budgivningen till så att man kan lägga bud till och med torsdag klockan 10, och därefter inleds en ”nedräkning” som innebär att det efter klockan 10 måste komma budhöjningar med minst 500 kronor inom var tredje minut för att auktionen ska fortsätta. Annars säljs bilen till budgivaren med högsta budet.

Köparen får sedan ta sig till Kungälv och hämta bilen hos Kvarndammen, där man exempelvis kan få låna en dator och på plats göra betalningen via internet.

Kronofogdens handläggare Anders Hole svarar i telefon.

Han berättar att det var Skatteverket som beslagtog Ferrarin redan i oktober 2006.

Sedan dröjde det ända till april 2009 förrän Skatteverket fastställt hur stora skulder ägaren var skyldig, och därefter var det först i november 2009 som Kronofogden gick vidare och formellt utmätte bilen för att sälja bilen.

Uppdraget gavs till Kvarndammen i december, med instruktionerna att utförsäljningen inte skulle utföras förrän i januari.

Hole berättar att ägaren har fått näringsförbud och sitter i fängelse.

Indikationer pekar på avdelningen ”Rödjan” vid anstalten i Mariestad.

– Rödjan är en öppen anstalt, säger en kvinna i Mariestads-anstaltens växel.

– Internerna där har inte så långa straff.

– De är inte så rymningsbenägna.

De har en lägre säkerhetsklass, har inte samma murar runt om, och har längre permissioner på tre dygn åt gången.

Enligt Transportstyrelsen är Ferrarin registrerad på Mika Vaara i Mariestad.

Vaara har även en Mercedes och en Harley-Davidson V-Rod Dragracer som Kronofogden säljer ut på exekutiv auktion via Kvarndammen.

En koll hos Kronofogden visar att han krävs på främst skatteskulder i nivån 13 miljoner kronor.

Skulden ligger egentligen på numera konkursade bolaget IMU Stål AB där Vaara som företrädare blivit personligen betalningsansvarig.

Göteborgsposten nämner IMU Stål i en artikel från våren 2007 i samband med den så kallade ”svartjobbshärvan”.

Det var efter att domen från Göteborgs Tingsrätt kommit, där ”huvudmannen” i härvan dömdes till fem års fängelse.

Målet handlade om att minst 30 miljoner kronor bedömdes ha betalats svart i fem år till ägare, medhjälpare och anlitad personal. Därmed ansågs 21 miljoner kronor i skattebetalningar ha undanhållits.

Polisen använde sig av sofistikerade metoder i form av ”aktiv spaning” och märkta sedlar för att spåra transaktioner.

Själva tillslaget skedde i september 2006.

IMU Ståls ägare ansågs ha stått för över 90 procent av de svarta betalningarna, men hävdade själv att allt rört sig om riktiga affärer.

Tingsrätten ansåg honom dock ej trovärdig på grund av ändrade versioner, ”ofta med märkbart krystade förklaringar”.

Enligt domen visade sig ägaren förvara över 2 miljoner kronor i sin egen bostad, och att han köpt en Ferrari för 1,4 miljoner.

Upplägget var enligt GP följande:

1) IMU Stål utförde arbete åt kunder som Volvo.

2) IMU Stål ska sedan i sin tur ha skickat fakturor för utfört arbete till andra företag, men enligt domen var det bara falska fakturor utan att något arbete utförts.

3) Missbrukare har anlitats för att ”fronta” bolagen längst ned i kedjan.

4) Det har inte heller funnits någon bokföring i dessa bolag.

5) Kurirer har tagit ut pengar från dessa bolags bankkonton.

6) Pengarna har återförts till IMU Stål, där de gått till svarta löner.

– I det här målet rör det sig om något klart otillåtet, sa åklagaren Henric Fagher till GP.

Målet överklagades sedan till Hovrätten där domen blev ungefär densamma och till Högsta Domstolen som avslog prövningsansökan.

Enligt domarna i processen har Vaara haft Lars Halldin och Lennart Campenhausen som advokater.

– Campenhausen brukar företräda ”våra klienter”, säger Kronofogdens Anders Hole.

Du menar att Campenhausen är en ful fisk?

– Det har jag inte sagt.

– Men det förekommer ofta att han försvarar misstänkta ekobrottslingar.

Realtid.se får tag på Campenhausen som inte vill lämna ut kontaktuppgifter till Vaara.

Kan du be Vaara höra av sig till oss?

– Jag ska fråga honom så får vi se hur han gör, säger Campenhausen.

– Så hård är jag. Jag är grym! Hehehe.

– Det är klart att jag inte råder en klient att medverka i något utan att vi riktigt vet sammanhanget.

– Men det vi kan säga utan att störa rättsprocessen om Mika Vaara är att vi har en helt annan uppfattning än de domstolar som har fällt Vaara.

– Domstolarna missar ganska grovt i ekobrottsmål.

– De har inte tillräcklig kunskap och insikter.

– Det är för dålig bevisning.

– Det kan vara så som åklagaren påstår i det här fallet, men dessvärre kan det också vara så som Mika Vaara säger.

Du vet inte själv om Vaara talar sanning?

– Det kan man aldrig veta.

– Men det man kan se är att det finns rätt mycket som talar precis tvärtemot vad åklagaren säger.

Vaaras rättsprocess har nu hamnat i Kammarrätten.

– Vi vill inte störa det, men jag kan prata med Mika Vaara och fråga honom om hur mycket han vill säga.

– Vi anser att hovrättsdomen är fullkomligt åt skogen.

Campenhausen nämner som exempel att det i domen finns vissa spaningsanteckningar och spaningsiakttagelser som gjordes år 2006.

– Och så har domstolen dragit slutsatsen att allt försiggick på samma sätt även 2005, 2004, 2003 och 2002.

– Bara det är ju så att man kan kasta sig bakåt i stolen.

– Vad är det som de håller på med egentligen i ett brottmål?

Nyckelfrågan som enligt Campenhausen undersöks i Vaara-procssen är vem som har skött de bemanningsföretag som IMU Stål anlitat.

– Vem har skaffat fram arbetskraften och betalat dem?

– Den personen är nyckeln.

– Men domstolen har fastnat i att se på fakturor som om det skulle vara kristallkulor.

– De inbillar sig att man kan utläsa en massa saker av fakturor, men man kan egentligen bara skratta åt den tolkningen.

Hur kan Mika Vaara anses vara skyldig 13 miljoner kronor?

– Det är det skattebelopp som påfördes det bolag han ägde.

– Men det beloppet borde egentligen ha påförts någon annan.

Vem?

– Jag kan inte säga exakt vem, men den som tillhandahöll arbetskraften.

– Domstolarna tror att det var Mika Vaara.

– Det är där nyckelfrågan ligger.

– De antar att det är han om man ser på hovrättens dom.

Processen är uppdelad i tre olika delar; brottmålet, skattemålet, och en process om företrädesansvar. Den sistnämnda har handlat om att Vaara ska anses personligen betalningsskyldig för IMU Ståls skatteskuld.

Som led i skatteprocessen ligger målet nu hos kammarrätten i Göteborg där en rättegång väntas äga rum inom någon månad.

Hur tror du att det kommer att gå?

– Jag vet inte. Det går inte att spekulera om det på det viset, i synnerhet inte innan rättegången och domstolen har lämnat en dom.

– Sedan kan jag väl ge en snyting till domstolen när domen har kommit.

Om ni vinner målet?

– Nej, alltså om vi inte vinner.

Mika Vaara anses alltså skyldig svenska staten 13 miljoner kronor genom att han anses personligen ”solidariskt ansvarig” för sitt bolags skatteskuld.

Och skulden i sin tur krävs eftersom Mika Vaara anses ha anlitat arbetskraften.

– Det vi säger är att visst har Mika för IMU Ståls räkning anlitat ett bemanningsföretag som har anlitat den här arbetskraften.

– Men utöver det har domstolarna aldrig undersökt någonting.

– De tar för givet här att den som köper tjänster från ett bemanningsföretag även är den som tillhandahåller arbetskraften åt bemanningsföretaget.

– Tyvärr är det så.

– Domstolarna menar väl på att Mika Vaara på något vis kunnat fixa falska fakturor, osanna fakturor, för att täcka den arbetskraft han ska ha anställd.

– Men i själva verket är det andra som är skyldiga till oegentligheterna, och de lever lyckliga nu.

– Det kan jag och Mika räkna ut.

Vilka är det då som är skyldiga?

– Det vill jag inte säga idag. Men vi har talat om det.

– Läser man domen så framgår hur domstolen menar att allt har gått till.

Varför vill du inte nu säga vem eller vilka som är de skyldiga?

– Vi vill inte göra det nu och peka på någon bestämd person.

– Det vi nu är intresserade av att tala om är att det inte är Mika Vaara.

– Det är en viss nyansskillnad.

Enligt en källa är mc-gänget Hells Angels ofta inblandat i svartjobbshärvor med noggranna åtgärder för att mörka Hells Angels inblandning.

Har Hells Angels omnämnts som inblandade i den här härvan?

– Jag tror inte att jag har hört det, säger Campenhausen.

– Jag tror inte att Mika Vaara har något samband med Hells Angels.

– Hells Angels är i så fall mer inriktade på rivningsbranschen.

– De brukar inte vara inne på det här området som IMU Stål är inriktat på, i synnerhet inte när med alla finländare som är med här på alla håll och kanter.

– Det är finländare i bolagen i alla led.

Även bland ”skurkarna”?

– I alla led. Finländare köper och handlar av varandra.

IMU Stål var ett byggbolag?

– De har haft uppdrag åt etablerade företag.

– Mika Vaara är en duktig entreprenör.

Kommentar till att Kronofogden nu säljer hans tillgångar?

– Den processen sköter sig själv.

– I och med att det finns en dom på att Mika är betalningsansvarig, så finns det inte så mycket att göra åt de formaliteterna.

– Det är hans Ferrari och andra tillgångar som de tagit.

– I och med att det finns en dom om betalningsansvarit, är det inte mycket att tala om.

Täcker de beslagtagna tillgångarna Mika Vaaras skuld?

– Nej, men de har tagit en del.

Sitter han i fängelse?

– Han är dömd till fängelse.

I fem år?

– Något sådant.

– Men jag vill inte prata om fängelse här.

– Jag rör mig bara på ett ”teoretiskt” plan.

Vilken sinnesstämning är Mika Vaara i just nu? Ni har väl en del kontakt?

– Jag brukar prata med honom.

– Han är klart sur när han sitter dömd för något som han inte är dömd för, och att domstolarna enligt hans sätt att se det är något enögda.

Men rättsprocessen är väl inte avslutad ännu?

– Nej, den rullar på.

– Men jag kan fråga honom om han vill prata med Realtid.se.

– Jag ska ringa honom i helgen . Då är han lättare att få tag på.

Är det så när man sitter i fängelse?

– Var inte så nyfiken.

– Jag kan ringa dig på måndag och berätta hur det gick, hahaha!

Lars Halldin och Lennart Campenhausen var även Vaaras advokater i brottmålet.

– Det var då vi kom in.

Har Mika Vaara varit i klammeri med rättvisan innan hela den här härvan?

– Nej, jag tror aldrig att han varit det förut.

– Det är inte riktigt hans grej.

Och hans bolag IMU Stål har nu gått i konkurs?

– MIka Vaara är ruinerad.

– Det är klart att han är.

– Det brukar bli så när de här små gossedjuren från Skatteverket och Kronofogden kommer utfarande.

– De har sina uppfattningar om vad som är sant, rätt och fel.

Ni menar att det är en rättsskandal?

– Jag vet inte hur man ska uttrycka det, men vi är fullständigt klara över att det har begåtts fel i det här.

– Det är mycket svaga verk som domstolarna åstadkommit.

– Sedan vet jag inte om man kan kalla det för rättsskandal.

– Det har ju inte förekommit mutor, korruption eller dylikt som har lett till de här domarna.

– Men domstolarna har inte förstått verkligheten.

Och de här fakturorna som påstås vara falska, har Mika Vaara fått dem på riktigt?

– Det är alldeles riktiga fakturor som han har betalat.

– Det är inte Mika Vaara som har skaffat fram arbetskraften åt bemanningsföretagen.

– Den arbetskraften har skaffats fram av andra leverantörer.

Bolaget Po-Mo har nämnts som ett bemanningsföretag som Mika Vaara anlitade.

Men enligt Campenhausen var Po-Mo bara ett mellanled.

– Det var mellan Po-Mo och föregående led som arbetskraften anlitades.

– Det fanns Po-Mo å ena sidan, och sedan Jeno, Meko och allt vad de hette där arbetskraften anlitades och betalades.

– Någon gubbe i det ledet har behållit pengarna och blivit tämligen förmögen.

Hur mycket har den gubben tjänat?

– Jättemycket. Över hälften av varje faktura.

– I och med att inga skatter eller så har betalats, har ju den personen behållig momsen, arbetsgivaravgifter för arbetskraften, sociala avgifter och källskatt – hela rubbet.

– Över hälften av bruttobeloppet på fakturan, har personen tryckt ner i egen ficka.

– Sedan kan ha betalat lite provisioner hit och dit av pengarna.

– Men någon gubbe sitter på pengarna.

– Mika Vaara har betalat pengar precis enligt utskickade fakturor.

– Men det är i nästa led som oegentligheterna förekommit, kring bemanningsbolaget och dess leverantörer.

– Någonstans där har skatten inte betalats, vilket gjort att någon har blivit rik.

– De har skitit i rubbet; avgifter, moms och annat.

– Leverantören nedanför bemanningsföretaget har inte betalat en krona i skatt.

Hur kunde det gå till?

– Man får in ett belopp på 100 kronor för en utskickad faktura och behåller allt själv.

– Svårare än så är det inte.

– Visst betalar man arbetskraften en summa, men någon skatt betalas inte.

– Och domstolarna har inte försökt ta reda på hur betalningarna har gjorts; vem som betalat och vem som fått dem.

– Det är då det börjar bli ”svettigt”.

Det är väl bara att kolla bankkontoutdrag?

– Här handlar det om cash. Man tömmer konton och plockar ut alla pengar.

– I den här rättsprocessen hade domstolen haft lite vassare argument om man utfört spaningsarbetet på rätt sätt 2006.

– Då hade man kanske kunnat räkna ut allt.

– Men nu blir det bara rätt töntigt.

Arbetskraften har enligt upplägget fått ersättning, men svart.

– Man får ju mer om man jobbar svart än vitt.

– Man jobbar inte svart om man inte tjänar mer på det.

Domstolarna brukar enligt Campenhausen alltid misslyckas med sådana här utredningar.

– De sitter med fakturor och försöker gissa hur saker och ting gått till.

Campenhausen hänvisar till hovrättsdomen där det står om att betalningarna har gått från Mika Vaara vidare i olika led.

– Fakturorna ser ju ut som de gör.

– De ser ju inte ens formellt ut som fakturor, utan är rätt enkla.

– Sådana tramsigheter har domstolarna gått på.

Det låter som att domstolarna har dömt utifrån indicier?

– Det är klart att det är så.

– Visst finns det en ringa bevisning, men ”hårda fakta” om vem som tillhandahöll arbetskraften åt bemanningsföretaget, och vem som svarade för att gubbarna fick betalt; det är där det börjar svettas.

– Då börjar man kunna räkna ut vem det är och i vilket led det ligger.

– Men ser man på hovrättsdomen har de inte ens gjort en ”tavelträff” i den dom de skrivit.

– Det är det vi bråkar om och har en annan uppfattning kring.

– Vi har ingen anledning att klappa domstolen på ryggen och säga ”Oj, vilken bra dom det var.”

– Vi tycker inte att de har hållbara argument.

Borde det inte ha upptäckts i en rättsprocess i flera instanser, om domstolarna nu gjorde ett så dåligt jobb?

– Du tror att alla är vakna.

– Men trots allt är det så att domare och alla andra tänker i ”schabloner”.

– De har en föreställning med sig in i rättssalen, och har en skolning i att ”så här bör det vara”.

– De ser världen genom de glasögonen.

I så fall är det ju en skandal?

– Jag vet inte. Det är rätt mänskligt.

– I synnerhet i ekobrottsmål så konstruerar åklagaren en verklighet, och hittar på att ”så här är det” för de tror på det.

– Man ställer inte upp hypoteser mot varann och prövar metodiken.

– Man ställer bara upp en hypotes som förkastas eller bekräftas, vilket leder fel.

– Det blir som ett cyklopiskt jätteöga som ser allt från ett perspektiv – en ”point of view”.

– Som försvarare är man fullkomligt strandsatt.

– Folk sitter häktade i 5-6 månader i ekobrottsmål som tilltalade misstänkta, utan att få någon information.

– Då har man inte en chans att försvara sig, om man inte får se något material och kan börja jobba med det.

– Sedan med 14 dagars varsel väcks åtal, och då är det klart att man är i ett stort underläge.

Du vill se en ny rättsordning?

– På något vis måste domstolarna lära sig att respektera ekobrottsmål.

– Man måste som åtalad få mycket mer tid och en helt annan insyn i åklagarens information.

– Så länge Ekobrottsmyndigheten inte jobbar opartiskt så att säga, utan har en misstanke som ska bekräftas eller förkastas, så är det klart att det blir fel.

– Så kan man inte jobba.

– Den arbetsformen går väl an i misshandelsmål och andra enkla mål.

– Men bygger man verkligheter med ett händelseförlopp på 4-5 år, och ser på hur hovrätten hanterat de tidigare åren 2002, 2003, 2004 och 2005 och anser att ”inget talar för att det som försiggått var annorlunda då”, så ser du ju själv att det inte är en stabil slutsats.

– Det ser du ju.

– Läs domen. Titta i den.

Hur många personer var det som Mika Vaara anlitade från bemanningsföretaget?

– I antal så var det inte så många.

– Det var väl 5-10 personer löpande; olika människor över många år.

– Det var inte hundratals personer eller så.

Kan domstolarna ha tagit intryck av att Vaara hade en Ferrari, när domstolarna kom fram till sina domar?

– Där får jag lov att säga grattis till dig.

– Lille sötnos Realtid, gud vad du är smart.

– Du skulle sitta som domare i sådana här mål.

– Det är precis sådana associationer som görs.

– De ser att den åtalade har en Ferrari, och åklagaren kanske visar upp en Ferrari-broschyr.

– Det har hänt i ett annat fall.

– Det är inte seriöst att arbeta på det viset, men det kittlar ju.

– Det är ju så fint för domstolarna att sitta och se på sådana saker.

– Men det måste ju domstolarna avhålla sig ifrån.

– Där får de skärpa sig.

Mika Vaara tjänade mycket pengar i sitt företag?

– Det blir ju pengar i den verksamhet han bedrev.

– Och han har tagit ut en hel del också och deklarerat för det.

Exakt vad för bygguppdrag var det som IMU Stål utförde?

– Stålkonstruktioner och liknande åt industrier.

Och nu är IMU Stål i konkurs?

– Ja, företaget gick förmodligen i konkurs någonstans under 2006 kan jag gissa.

Några dagar senare hör Mika Vaara själv av sig till Realtid.se.

– När det gäller ekonomisk brottslighet, så gör rättsväsendet lite som de vill, säger han.

– Det är en annan sak om det gäller brott som mord.

– Då är det två privatpersoner som står emot varann.

– Men här det den åtalade mot samhället.

– Det gör att bevisbördan inte behöver vara så exakt i sak.

– Då kan åklagaren ”showa” lite.

– Han kan säga: ”Ja, det var faktiskt så här att Mika Vaara åkte Ferrari”, men de tar inte ens reda på om jag köpt bilen för lånade pengar, och vad jag har för inkomster.

– Man kan se att mina inkomster låg på 900.000 kronor det sista året, men det är de inte ens intresserade av.

Bara undersökningsmaterialet till hela rättsprocessen kring Mika Vaara uppgår enligt honom själv till 7.000 sidor.

– Det här är en så lång historia att man inte kan berätta den på 1-2 timmar.

– Och flera andra bilar finns också med. Det är inte bara Ferrarin.

– Jag tror inte att man kan göra någon bra debatt av det här.

– Men jag kände bara att jag kanske kunde hjälpa dig med information till en artikel.

Sitter du i fängelse nu?

– Jag vill egentligen inte uttala mig om det.

– Jag kan säga att jag gör det eller att jag inte gör det.

– Jag kanske är på flykt.

Är du på flykt?

– Nej, men jag vill inte uttala mig om det.

– Jag kanske har en sen inställelse eller så.

– Det finns så mycket folk inblandade i den här rättsprocessen.

– Jag tänker inte ge dem allt.

– Men jag brukar vara mycket utomlands.

– Sedan får folk tro och tycka vad de vill.

– Det skiter jag i.

Hur ser du på hela rättsprocessen kring dig?

– Ser man i polisens utredning så har de haft spaning med telefonavlyssning i sex månader.

– Men Ekobrottsmyndigheten redigerade förhören med de riktiga arbetsgivarna .

– Jag har lyssnat på originalinspelningarna.

– Och när de högsta kriminalinspektörerna skrev ut förhören på papper så blev det 1,5 sida.

– Men när vi skrev ut förhören så blev det nästan 9 sidor.

– Det pratades mycket i förhören.

– Och kriminalinspektörerna säger att det var vi som var företrädare för arbetskraften.

– Det pratas om svarta pengar och löningar i förhören, och att det inte kan registreras på företag.

– Men det är inte mig man pratar om.

– Man pratar om de faktiska arbetsgivarna.

Det är alltså förhör med medåtalade till Mika Vaara i rättsprocessen.

– Där ligger hela caset.

– Men hela tiden när de skrivit ut telefonavlyssningarna, så har de redigerat samtalen och lagt in begreppet ”ohörbart” mitt i meningar.

– Det har varit när det gäller känslig information för myndigheten, bara för att det finns andra arbetsgivare som styr saker och ting.

– De tror så hårt på sin sak att det är jag som varit arbetsgivaren, att de plockar bort information som tyder på att det omöjligen kan ha varit jag.

– Ska man göra en objektiv bedömning av det här, så gör man inte sådana redigeringar.

– Tyvärr är det så de arbetar.

Stämmer det att du hade 2,5 miljoner kronor i kontanter hemma?

– Ja, det stämmer.

– Den sista tiden, den sista månaden gjorde jag en transaktion på en halv miljon.

– Det var en aktieutdelning på en halv miljon som jag lånat ut till bolaget, och sedan tog tillbaks.

– Men det har inte domstolarna brytt sig om.

– Jag har haft höga årslöner och jobbat i ett antal år.

– Jag har även handlat med bilar och båtar och tjänat pengar på det.

– Men domstolarna är inte ens intresserade av sådana saker.

– De vill bara ägna sig åt att kasta tårtor så hårt som möjligt.

– I vissa kretsar är det väldigt vanligt att man har stora kontantbelopp hemma.

– Jag skulle precis köpa en båt. Det var helt klart.

– Ibland köper man en bil eller båt av en annan person då säljaren vill att affären ska göras upp med cash.

– Det kan vara så att båtpriset är 2,8 miljoner kronor, men man kan köpa den för 2,2 miljoner med cash.

Vad var det för båt?

– En ganska stor Princess.

När köpte du Ferrarin?

– 2005.

Var den helt ny då?

– Nej, den var begagnad.

Varför fastnade du för den?

– Det är väl alltid så att varför fastnar man för en viss bil och inte en Mercedes.

– Det är så med olika bilar vid olika tillfällen.

Körde du mycket med den?

– Jag körde väl en del, 500-600 mil.

Gjorde du några långresor?

– Jag gjorde långresor ner till Italien.

Hur var Ferrarin att köra?

– Jättebra, som många andra sportbilar.

Pressade du den till max någon gång?

– Jag har vridit ur den så mycket det någonsin går.

Du har inte varit med om någon olycka?

– Nej.

– Jag gillar att köra ganska mycket.

– Det finns små filmsnuttar när jag är uppe i 330-340 kilometer i timmen.

På Youtube?

– Nej, där är det inte utlagt.

– Men det var filmsnuttar med den bilen på M5Board.com.

– Det var när jag var nere i Helsingborg hos Koenigsegg och körde lite.

– Då körde jag lite fort på flygrakan.

– Titta på M5Board.com efter filmer från någon gång kring hösten 2006.

– Det finns videoklipp på den hemsidan.

– Jag har inte sett de här klippen på länge nu, men de fanns med där förut i alla fall.

– De brukar arrangera lite träffar.

Det var även hösten 2006 som rättsprocessen kring Vaara började veva igång.

– Det var då jag började märka av den.

Hur?

– I sådana här fall brukar det inledas med en brottmålsutredning.

Vad tänkte du då?

– Jag undrade väl vad fan de gör det här för över huvud taget, men det var väl sak samma.

– Tänk dig att du äger en lägenhet, och du kontaktar en svensk kille för att bygga om lägenheten.

– Och den svenska killen säger att ”Jag har alla papper i ordning på det här företaget.”

– Sedan låter han tre polacker göra jobbet.

– Han visar upp F-skattsedel och betalar arbetsgivaravgifter.

– Du får räkningar och betalar dem.

– Allt är frid och fröjd tycker du.

– Men sedan har du läst i tidningen att det finns mycket konstigheter med polacker som arbetskraft.

– Det och det betalas inte, och det och det sköts inte.

– Det är som en pizzeria.

– Där stoppar de kanske ner mycket direkt i fickan.

– Men du bidrar väl ofta genom att köpa en pizza ändå.

– Det leder till att du kanske gynnar att det betalas svarta pengar på det sättet.

– Så det är i den häraden som min rättsprocess ligger.

På många sätt handlar det enligt Vaara om att den slutgiltiga arbetsgivaren till bemanningsföretagens arbetskraft, har döljts.

– Om Hells Angels är med i ett företag så gömmer de sig, och har några som driver företagen.

– Så fungerar det ju.

Har Hells Angels varit inblandat i den här härvan?

– Nej, nej.

– Men jag vet nu i efterhand att det fanns arbetsgivare.

– Det är väldigt mycket uppgifter som har framkommit nu i efterhand om hur allt har fungerat; hur de verkliga arbetsgivarna gömmer sig och döljer sig.

– De arbetsgivare som vi säger att det var finns det papper på att de var arbetsgivare som tillhandahöll arbetskraft även till två andra bemanningsföretag.

– Det var åt två företag som det varit mycket spaning på, men där de också döljt sig och legat väldigt lågt.

Vaara menar att i sådana här rättsprocesser som mot honom, är åklagaren väldigt fokuserad när åklagaren bestämt sig för en viss riktning.

– Men det är så som vi har upptäckt nu.

– Det är inte alltid så lätt att se vad det handlar om, för folk gömmer sig.

– Om de inte gömde sig vore det lättare att säga att det måste vara så och så.

– Jag gömde mig inte, utan visade allt de frågade om svart på vitt.

– Men när det finns dolda arbetsgivare; dolda faktiska företrädare för bolag blir det svårare att hitta dem.

– De driver företag, men inte på namn fast de betalar löner och sköter allt.

Det har pratats om missbrukare som frontade bolag?

– Jag utpekades som huvudman, och de sa att jag styrde alla 11 personer.

– Men det fanns 3 personer i rättssalen från bemanningsföretag som jag anlitade.

– De andra hade jag aldrig sett.

– Det kom fram i domstolen att de aldrig träffat mig heller.

– Så det finns ganska styrkt både i tingsrätten och hovrätten att jag inte hade några sådana kontakter.

– Det fanns fem månaders telefonavlyssningar, men inget som visade något åt det hållet.

– Mina underleverantörer hade dagligen kontakter med folk som jag aldrig sett eller hört talas om.

– Det var en sådan företagskarusell.

Vet du alltså vilka de verkliga skurkarna är?

– Jaaa, de verkliga skurkarna; arbetsgivarna vet jag ju nu är de som jag anlitat hela tiden.

– När jag såg deras bolag och fick fakturor och alla transaktioner gjordes, då såg allt bra ut.

– Men jag kunde inte veta vilka underleverantörer de i sin tur anlitade.

– Idag vet man vilka det är, när allt det har undersökts.

– Det vet man.

– Åtalet mot mig handlade om totalt 30 miljoner kronor.

– Men summerade man upp det för underleverantörerna, alla företag som fanns där nere, så blev det en omsättning på över 70 miljoner.

– Det är konstigt.

– Det var företag som inte hade något med mig att göra.

– Men den summan var plötsligt större.

– Det är lite konstigt.

– Och vem är det som styr vad kan man undra.

– Det är underleverantörerna som styr och har den organisationen.

– Det var inte en person där nere.

– Vi kunde visa i hovrätten att det var bortemot 15 personer, målvakter och det ena med det andra.

– Namnmässigt kunde vi få fram information.

– Sedan är det så att det inte var vi som höll i utredningen.

– Jag är inte polis.

– Men det blir en omvänd bevisbörda fast vi inte är en del av förundersökningen.

– Vi är bara en del de vill visa.

– Så just de här ekobrottsfallen är väldigt svåra.

– Vår rättsprocess håller ju på nu i Kammarrätten.

– Allt handlar om arbetsgivaransvaret, och vi kan bevisa hur den ”nedre organisationen” har fungerat.

– Där har det varit så mycket folk inblandat.

– Vi har haft sju vittnen inne, och allas uttalanden har pekat åt ett helt annat håll än mig.

– Det pekade mot att några andra styrde allt, och att de här vittnena hade dem som arbetsgivare.

Vilka var de arbetsgivarna?

– Jag vill inte nämna namn och peka på mina medåtalade och så att säga ”dolda” personer.

Nu är fortsatt rättegång i Kammarrätten att vänta inom någon månad.

Om du vinner i Kammarrätten får du total upprättelse?

– Så ska det egentligen vara.

– Det finns inget annat alternativ.

– Det berör egentligen Hovrättsdomen också.

– Men det är väldigt svårt med bevisbördan, när man jobbar med folk som gömmer sig.

– Väldigt svårt är det.

IMU Stål jobbade enligt Vaara med kunder som Volvo Personvagnar, Kvaerner och ABB.

– Det var många börsnoterade bolag.

IMU:s inriktning var ombyggnationer.

– Vi höll på med stålkonstruktioner.

En kundgrupp var kommunala värmeverk som IMU byggde anläggningar för i hela Sverige.

Det var inte själva byggnaderna som IMU byggde, utan mer inne i anläggningar.

Det handlade om hur man bygger värmeväxlare och rengör processen, skorstensrök, och även uppdrag åt läkemedelsindustrin.

– Vi byggde stålkonstruktioner av olika slag som anpassades för kunden; bilindustrin, värmeverket eller läkemedelsföretaget.

IMU hade inte direkt Volvo Personvagnar som uppdragsgivare, utan olika konsultföretag som hade uppdrag åt Volvo Personvagnar.

IMU:s uppdrag kunde ha att göra med installationer i samband med Volvos tillverkningslinor och måleri.

– På banan där bilarna byggs kunde vi få uppdrag att ta bort de gamla robotarna och montera in nya.

– Vi tillhandahöll allt ståljobb runtomkring.

Det var helhetslösningar inklusive glaskonstruktioner.

– Vi var som ett litet NCC som erbjöd totalentreprenader inklusive allt runt omkring.

– Det är som om du vill byta ut till en ny diskbänk i ditt kök.

– Då stod vi för snickeriet.

IMU:s årsintäkter låg enligt Vaara kring 25 miljoner kronor det sista året.

– Ibland kunde det vara ännu mer.

Det berodde på hur mycket av kundens material som IMU tog med i sina intäkter.

– En värmeväxlare kan kosta 10 miljoner kronor. Då stod vi för konstruktionen medan själva materialet kanske svarade för 8 miljoner, och då kunde vi lägga materialet hos kunden.

Med intäkter på 25 miljoner kronor låg årsvinsten på 1,5 miljon.

Konkursen inträffade i samband med att rättsprocessen startade.

– Det berodde på det. Det var bara att lägga ner.

Det började krävas ”betalningssäkringar” och annat av IMU.

– Myndigheterna gjorde som de ville.

Vad tyckte du om det?

– Det kan man lista ut.

– Det är klart att domstolarna måste kunna visa lite mer i sådana här fall, vem som har varit arbetsgivaren.

– Det är vad det här handlar om.

Vaara kan komma att kräva skadetånd för de ekonomiska värden som gått förlorade honom för att hans företag gick omkull med anledning av rättsprocessen.

– Det är klart att jag kommer att kräva, men som systemet funkar kan man bara få ut en symbolisk summa om man kräver skadestånd av svenska staten.

– Det är väl inte som i USA.

– Vi har ett väldigt svagt system.

– Och då pratar jag egentligen inte om ekonomisk brottslighet, utan om rättsväsendet.

– Det är politik.

Du vill ändra politiken?

– Ja, det är klart.

– Men det kanske inte är politik heller.

– Domstolarna går efter vissa mallar, och går man efter mallen så öppnar man inte ögonen tillräckligt.

– Man måste se vem som är arbetsgivaren, annars kör man på fel linje.

– Det är väldigt vanligt att Ekobrottsmyndigheten jobbar så här.

– De har ingen bevisbörda, utan går på teser.

– Det låter väldigt konstigt, men så är det.

– Det är deras sätt att jobba.

– Visst måste de kanske fundera och tänka ut saker.

– Men som jag sa: Om du har anlitat en polsk byggfirma så borde det bara där klinga något fel hos alla.

– Om du ska installera och renovera hemma kanske de gör det till 15 procents lägre pris än andra.

– För en ombyggnad på 400.000 kronor är det 60.000 kronor som du sparar.

– Men du vet att de inte sköter sig, eller hyr in andra.

Det ska väl inte du drabbas av?

– Nej, man ska ju inte det.

– Men när det är stora summor det handlar om så drabbas man tydligen ändå.

Domen i Kammarrätten kan komma inom en månad, inom tre månader, eller så skjuts det upp i ett halvår.

Tror du att domen kommer i år?

– Ja, det måste bli under det närmaste halvåret.

Vaara och hans advokater valde att i den här delen ta målet direkt till Kammarrätten även om Länsrätten är lägre instans.

– Det ger inget att gå till Länsrätten.

– Och tidigare har vi inte haft riktigt alla de bevis som vi har framme idag.

– Det har kommit fram så mycket på ett halvår som inte funnits i utredningen från början.

– Det har visat sig att det har funnits en hel del dolda fakta som har framkommit.

– Och vi har ju inga erfarenheter att bedriva sådana utredningar.

– Vi är bara normala människor som inte jobbar med det.

– Men nu var det en åtalad längre ner i ledet som sa att jag uppfattades som en detektiv som ville ha reda på saker och ting.

– Jag tog kontakt med personer för att ta reda på hur allt gått till, och även många andra företag om hur de fick tag i folk från bemanningsföretag.

Det är du själv som har bedrivit det utredningsarbetet?

– Ja, jag har jobbat och fått fram jättemycket material, och även mina advokater.

Så nu är du säker på att vinna målet?

– Man kan aldrig vara säker. Det är ju inte jag som dömer.

– Men jag vet ju att jag har hyrt in folk, och jag vet vilka som varit arbetsgivarna, vem som har betalat och skött hela den organisationen.

– Det vet vi ganska väl idag, och kan styrka det.

Kommer de att höras under rättegången?

– En del kommer att höras, och en del har blivit hörda.

– Det får man se en summering av i slutändan sedan.

– Så i Sverige är det en ”fri bevisprövning”.

– De tar de bevis man behöver ha.

– Det är vad de använder.

– Åklagaren kanske tar fram fem grejer som styrker hans åtal, och så kanske han har två grejer som talar emot åtalet.

– Då är det klart att han inte nämner de två grejerna.

– Det skulle inte du heller göra som åklagare om du vill vinna rättsfall.

– Varför döljs uppgifter av Ekobrottsmyndigheten?

Vaara nämner att telefonavlyssningen som skedde i fem månader, till stor del var av telefonsamtal på finska.

– Varför döljer man information i utskrifterna av samtalen, och skriver att vissa formuleringar är ”ohörbara”?

– När det är samtal på utländska språk, så måste man ju ha oberoende, ackrediterade tolkar som översätter.

– Men här har de sagt att ”Ja, vi råkar ha en finsktalande polis tillhands som har översatt alla samtal.”

– ”Råkade ha”!

– Annars är de väldigt noga med förhör och saker och ting.

– Men de styr och ställer lite som de vill.

– Tänk att man gör en brottsutredning och plockar undan den information som är till minst fördel.

– Och det har inte skett på ett ställe, utan jag har sett det på över hundra ställen i telefonavlyssningarna.

– För de verkligt känsliga bitarna om arbetsgivarna, har de plockat bort samtalen helt.

– Annars räcker det att två ord är borta i en formulering från ett förhör, så har folk inte förstått det.

– Man vet inte vad det handlar om då.

– Du kan säga att man tror att allt går rätt till, men sedan visar det sig att bara vissa förhör beaktats, och en del samtal är helt borta.

– Bland annat samtalen med killarna jag har hyrt arbetskraft av: De säger att vi har pratat om arbetskraften på telefon, men de samtalen ”finns inte”.

– Grabbarna säger att vi har pratat, och fått folk dit eller dit vid flera tillfällen.

– Men samtalen finns inte. De har inte plockat fram dem, och vill inte.

Säve Bygg är en annan firma där myndigheterna enligt Vaara begärde ”betalningssäkring” på 3 miljoner kronor och tog dem.

– Den processen gick både genom Länsrätten och Kammarrätten, men där fick de lite fel också så att säga.

– Så de häktade fick släppas.

– Sedan den arbetsgivare de hela tiden trodde var skyldig och hade under spaning, var fel person.

– Så det blev ett fullständigt fiasko av alltihop från första till sista stund.

– De dolda, faktiska företrädarna har de inte kunnat hitta.

– Det är så det fungerar. Om det framkommer information som ställer en hel utredning på ända, så kan de inte stoppa det ändå eftersom det skulle vara att slänga allt i papperskorgen.

– Så åklagaren gick både till Länsrätten och Kammarrätten, men fick förklara att de gjort fel.

– Dit har vi inte kommit i mitt fall ännu, men det kanske blir så längre fram om vi kommer till rätta med det här i Kammarrätten.

– Det är inte omöjligt.

Samtidigt medger Vaara att det är sällsynt att Kammarrätten går emot en relaterad Hovrättsdom.

– Det blir lite så. De hänger ihop.

– Tyvärr går de som jobbar med sådant här lite i samma skola.

– De verkar känna varandra.

– Man ser ofta i rättssalen att de ofta har goda relationer till varandra.

– De stannar kvar och pratar, och man ser dem äta ihop på luncher och så.

– Det är klart att det måste påverka på något sätt.

Varför har ni inte protesterat under processens gång mot allt du tycker gått fel till?

– Vi har protesterat.

– Och nu har vi tagit fram helt nytt bevismaterial.

– När folk och arbetsgivare döljer och gömmer sig är det svårt att få fram.

– De kan gömma sig var som helst.

– Det kan vara lite svårt att hitta.

– Men vi har haft ett flertal vittnen.

– Och som sagt var har det kommit fram än mer material efter Hovrättsdomen.

– Men man kan säga att rättsväsendet är väl inte så mycket rättsväsende.

– Jag brukar säga att det är ”rättspolitik”.

– De gör lite som de vill.

Hur mycket har du suttit av, av ditt fängelsestraff på fem år?

– Inte någonting.

Du har inte suttit på anstalten i Mariestad?

– Nej, du har nog lite felaktiga uppgifter.

Borde du inte ha suttit där då?

– Precis, det kanske är så.

Du är utomlands?

– Jag är tillfälligt bortrest.

När skulle du ha infunnit dig?

– För ett bra tag sedan.

Ingen vet var du är?

– Nej.

Leder inte det bara till att du får än värre påföljder?

– Kanske.

– Men är det bättre att oskyldiga sitter inne?

– Nej, just det.

– Då börjar man tänka lite.

Det går ju inte vara säker på att någon är oskyldig?

– I vissa fall är det säkert.

– Jag har blivit dömd, men uppenbarligen har inte rättsväsendet gått på djupet riktigt.

– I början såg det ut som att det hade hänt vissa saker, men med tiden så har det framkommit att det ser lite konstigt ut här och där.

– Och nu har det hamnat i ett sådant läge att det har gjorts så mycket utredningar av mitt fall, att det är svårt att göra en kovändning.

Kommer du själv att vara med och bjuda på din Ferrari?

– Bilar och livet är lite av en förbrukningsvara.

– Jag vet inte om jag är så intresserad av just den.

– Det är jag inte.