Grön el ska rädda Rottneros

Det berättar Rottneros vd Ole Terland för Realtid.se.

Rottneros har tidigare offentliggjort att bolaget förbereder en begäran om kapitaltillskott från aktieägarna.

Swedbank har anlitats som finansiell rådgivare.

Detaljer kring hur mycket pengar som kommer att begäras in och exakt hur pengarna ska användas, är inte preciserat ännu.

Mer information väntas i det nyemissions-prospekt som är på gång, och ytterligare detaljer kommer även efter att aktieägarna har betalat in pengarna.

Norsk/svenska affärsmannen Thomas Onstad med sitt pappersbolag Arctic Paper är huvudägare i Rottneros, och har redan förklarat sig redo att bidra med sin del av kapitaltillskottet.

Nu pågår samtal med andra storägare i Rottneros och bolagets långivare.

– Det är bara detaljer som återstår. Vi hoppas snabbt komma vidare i processen bara folk kommer tillbaka från semestrarna, säger Terland.

Förhoppningen är att då kunna kalla aktieägarna till en bolagsstämma där det föreslagna kapitaltillskottet ska godkännas.

Han kan dock avslöja att kapitaltillskottet inte är tänkt att användas ”defensivt” för att minska skuldnivån, utan offensivt till investeringar för att vidareutveckla verksamheten.

Hur?

– Framför allt tycker jag på energiproduktionssidan.

Så att ni får lägre energikostnader?

– Nej, högre energiintäkter. Vi ska satsa mer på att sälja ”grön el” via elnätet.

När man som Rottneros tillverkar pappersmassa av massaved, återstår halva cellulosan som restprodukt.

Den kan eldas upp, och värmen som genereras kan användas för att producera el.

– Det blir ”grön el” eftersom den produceras med biologiskt ursprungsmaterial.

Hur stora intäkter kan det ge?

– Jag kan inte ange den siffran, men skulle mycket väl kunna tänka mig att investera nya pengar i vår verksamhet.

Det ska delvis gå till att minska bolagets el- och ångkonsumtion.

– Men framför allt för att höja vår el- och ångproduktion, så att vi netto kan sälja mer grön energi.

– Därmed kan vi få mer intäkter, och inte bara intäkter från att sälja pappersmassa.

Kommer försäljningen av grön el förbli en marginell verksamhet?

– Det är inte en marginell verksamhet redan idag.

Och den kan bli ännu större?

– Ja.

Vilka marginaler är det på er elförsäljning?

– Där tycker jag att ni journalister bommar.

– Det skrivs gärna mycket i vår och sommar om den kraftiga elprisnedgången.

– Men det är ju skitsnack.

– Det är väldigt höga elpriser nu.

– Sedan har det gått ner från de extremt höga nivåerna vi hade i fjol höst.

– Men historiskt sett ligger det väldigt högt.

– Det är höga elpriser vi har just nu.

– Det gör också att det blir lönsamt med energiinvesteringar.

– Så att här är perspektivet hos er journalister och politikerna fel när det pratas om energiprissänkningarna.

– Där gör många en helt felaktig bedömning.

– Och oljepriset ligger på 70 dollar fatet nu, vilket också är väldigt högt.

– Faktum är att det höga elpriset och det höga oljepriset gör det fortsatt lönsamt att energi-effektivisera.

– I vårt fall handlar det inte bara om att minska elkonsumtionen och energikonsumtionen, utan även om att höja energiproduktionen.

– Det är inte så många som kan göra både och.

Rottneros har sedan tidigare totalt intäkter kring 2 miljarder kronor per år.

Det går enligt Terland inte att säga hur mycket av detta som är försäljningen av grön el till externa kunder i dagsläget, eller hur stor denna kan bli efter de ytterligare investeringarna.

– Vi räknar inte så. Elproduktionen är en integrerad del av fabriken.

– Det går inte att separera det från fabriken, så vi lägger ihop det.

Så man får inte se någon separat kalkyl för er gröna el?

– Vi kommer att redovisa mer information då vi är framme vid det läget – då vi begär kapitaltillskottet.

– Frågan är i dagsläget för tidigt ställd.

– Återkom efter att vi har genomfört nyemissionen och har likviditet och en finansiell ställning som gör det rimligt att börja investera lite mer igen.

Hur mycket pengar behöver ni ha in?

– Det presenterar vi då nyemissionsprospektet kommer.

Något specifikt datum är inte bestämt för det.

Ole Terland kom för 1,5 år sedan från skogs- och pappersjätten SCA, men har nu hunnit bli varm i kläderna på Rottneros.

Hur har det nya vd-jobbet varit hittills?

– Världen drabbades ju i fjol av en aldrig skådad finans-härdsmälta som ledde till en extremt snabb konjunkturnedgång i höstas.

– Det är klart att det inte var något som jag insåg låg runt hörnet.

– I och för sig är detta inget som bara har drabbat Rottneros, men ett relativt sett svagt bolag drabbas ju oerhört hårt av en så kraftig nedgång.

– Så det blev klart mycket värre än jag befarade.

Och vad tycker du om situationen för närvarande?

– Ja, att vi är på rätt väg.

– Vi har gjort massor under det sista året.

– Vi har avvecklat väldigt mycket verksamheter som gick med förlust, och avyttrat/sålt verksamheter också.

– Så bolaget idag är betydligt stabilare.

Rottneros har i dagsläget grovt räknat intäkter på 2 miljarder per år.

De knappt 500 anställda jobbar i två fabriker:

• Rottneros bruk i Värmland som är en ”kemisk” massafabrik. Den tillverkar sulfatmassa.

• Vallviks bruk 45 mil därifrån som tillverkar blekt mekanisk massa.

Fabrikerna har en kapacitet att tillverka 400.000 ton pappersmassa per år.

Massan säljs över hela världen till papperstillverkare.

Rottneros långfibriga barrvedsmassa passar för papper med höga krav såsom förpackningspapper där det krävs styrka för emballage, eller det tunnaste tryckpapperet såsom för tidningar och veckotidningar.

Marknadspriset för pappersmassa låg på 660 dollar per ton i juli.

Det är standardkvaliteten NBSK som är en långfibrig sulfatmassa motsvarande den från Rottneros Bruk, medan Vallviks mekaniska massa har en prisnivå strax under.

Massapriset har stigit kraftigt på kort tid. Det har varit höjningar med 30 dollar per månad, tre månader i rad.

– Det är väldigt mycket och relativt sällsynt att sådana prishöjningar klaras av under semesterperioden som under normala år oftast är den svagaste perioden prismässigt, säger Terland.

Nu har världens stora massatillverkare och även Rottneros gått ut till kunderna och sagt att massapriset höjs ytterligare till 690-700 dollar från 1 augusti.

Ännu så länge vet man inte helt säkert om den prishöjningen kommer att accepteras av kunderna.

Det brukar man veta först när en månad är slut, eftersom det mesta av volymerna köps in av kunderna i slutet på månaden.

Och vad som händer efter augusti vet man inte heller.

Medan Rottneros gynnas av massaprishöjningarna, drabbas bolaget negativt av att kronan stärkts så mycket på sistone mot dollarn och euron.

Pappersmassa säljs i utländsk valuta och en stärkt krona innebär minskat värde på utländska valutor, och därmed minskade intäkter till Rottneros.

I och för sig försvagades kronan kraftigt tidigare vilket var positivt, och nu återstår enligt Terland att se om nuvarande stärkta krona är tillfällig eller kommer att bestå.

Positivt för Rottneros är dock att priset på den massaved Rottneros köper in som råvara till fabrikerna, har en något fallande trend.

Terland vill inte säga vilken resultatnivå Rottneros genererar med nuvarande massapris, kronkurs och inköpspriser på massaved.

Han hänvisar till kommande resultatrapporter.

Dock uppger Terland att nettoeffekten av massaprishöjningarna och kronförstärkningen, är positiv.

Resultet för tredje kvartalet presenteras den 23 oktober.

Första kvartalet visade Rottneros ett resultat före skatt på -115 miljoner kronor, och andra kvartalet blev det +3 miljoner.

Dock ingick en tillfällig reavinst på 50 miljoner kronor i andra kvartalets resultat.

Rottneros har genom olika grepp minskat sin skuldnivå till drygt 400 miljoner kronor som har lånats ut av ett konsortium av fem utländska banker.

Det kan jämföras med att Rottneros är värt 350-400 miljoner kronor på börsen.

Terland tycker fortfarande att skuldnivån är lite för hög.