Grekiskt fusk blir domstolsfråga

Det rapporterar Reuters.

Samtidigt godkänner kommissionen som väntat den grekiska regeringens stabilitetsplan. Grekland får till 2012 på sig att dra ned underskottet under taket i EU:s stabilitetspakt på 3 procent av BNP.

Men den grekiska regeringen måste vara redo att vidta ytterligare åtgärder än det som hittills aviserats, slår kommissionen samtidigt fast.

Redan i tisdags förklarade EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso att det skulle bli godkänt för grekerna, men att det finns risker för att målen som satts upp inte ska gå att uppnå. Samma bedömning gjordes av EU-kommissionären Joaquin Almunia tidigare i veckan.

Greklands budgetunderskott ska enligt den nu godkända stabilitetsplanen från Aten dras ned under taket på 3 procent av BNP i EU:s stabilitetspakt till 2012, en ambition man delar med rader av europeiska regeringar som till följd av finanskris och recession bryter mot paktens regler.

Mest illa ute är dock just grekerna, vars underskott beräknas ha skenat iväg upp till 12,7 procent av BNP 2009, medan statsskulden vuxit till över 120 procent av BNP.

Enligt Financial Times ska Greklands premiärminister Giorgos Papandreou ha inlett samtal med oppositionen i Aten om höjda skatter på bränsle, som skulle kunna lyfta skatteintäkterna med 1 miljard euro per år.

Papandreou har efter kritik mot att mer inte görs för att hålla nere utgifterna även sagt att det blir frysta löner och försämrade förmåner till offentliganställda, vilket beräknas dra ned statens lönekostnader med 4 procent.

Förslag om höjd pensionsålder har också diskuterats av företrädare för den grekiska socialistregeringen, som tillträdde i höstas.

Den statsfinansiella krisen i Grekland har vuxit till den största oroshärd som eurosamarbetet haft att hantera sedan euron infördes 1999.

Den gemensamma valutan har pressats hårt och räntetrycket på Grekland och andra euroländer med svaga statsfinanser – som Portugal, Irland och Spanien – har ökat drastiskt i takt med att kreditvärderingsinstitut sänkt Greklands kreditbetyg och marknaden höjt priset för att säkra sig mot en finansiell kollaps i Aten.

Nu planeras tre års stålbad för grekerna, med frysta löner, höjda skatter, försämrade pensionsvillkor och andra åtgärder för att dra ned på utgifterna och öka på intäkterna i statsbudgeten.

En effekt av stabilitetsplanen befaras bli en förlängd grekisk recession och en högre arbetslöshet än i tidigare redan dystra prognoser.

Exakt vilka åtgärder det blir är ännu föremål för förhandlingar inom den grekiska regeringen och med ledande oppositionspartier i det grekiska parlamentet. Många är skeptiska till för hårda tag, då det befaras leda till våldsamma protester och en potentiell regeringskris.

– Vi kommer att spara 150-200 miljoner euro med frysta löner i den offentliga sektorn i år och dra in 1 miljard euro på en höjning av bränsleskatten, sade Greklands biträdande finansminister Filippos Sakinidis på onsdagen.

Tidigare har det även talats om privatiseringar på motsvarande 2,3 procent av BNP under en treårsperiod.

Räntegapet mellan grekiska och tyska statsobligationer krympte något efter det att Bryssel gett grönt ljus till de grekiska åtstramningsplanerna. Euron rörde sig inte nämnvärt, vare sig mot dollarn eller kronan.

EU-kommissionären Almunia förklarade på en pressträff i Bryssel om de grekiska planerna att EU noga kommer övervaka att Grekland genomför sin stabilitetsplan och att man inte tillåter några avvikelser.

– Vi delar ambitionerna i planen. Vi anser att planen är ambitiös och att planens mål går att uppnå. Vi godkänner den grekiska planen, sade Almunia.

– Men samtidigt vet vi att implementeringen av programmet inte blir lätt. Det är svårt. Detta kräver stöd, tillade han.

Om grekerna inte klarar att genomföra allt som utlovas och målen inte uppnås kan de räkna med påtryckningar från Bryssel.

– Vi kommer då att säga till grekiska myndigheter att vidta ytterligare åtgärder för att återfå förtroendet för att planen blir en framgång, sade Almunia.