Getinge-vd till försvar mot Stillströms kritik

– Jag har tittat lite på Realtid.se:s artikel och fick mejl av Carl Bennet om den också, säger Malmquist.

Bennet är Getinges huvudägare som äger kring 18 procent av bolaget.

Malmquist själv
uppger sig inte känna Bengt Stillström.

– Jag känner inte honom.

Känner du till honom?

– Nej, men jag har hört namnet.

– Jag är faktiskt förvånad över att han har gått ut och gjort sådana här kommentarer om Getinge.

Kan du förstå synpunkten att det är vanvett av SEB att låna ut pengar till Getinge?

– Man får se på att vi under 2009 hade en vinsttillväxt på över 20 procent under ett av de mest utmanande åren i historien.

Och för 2010 räknar Getinge med minst 10 procents resultattillväxt, enligt besked från företagets kapitalmarknadsdag den 4 december.

– Jag tycker att Stillström har gjort märkliga kommentarer måste jag säga.

– Det var lustigt.

– Han får gärna ringa mig så kan vi kanske visa vår uppfattning i ämnet.

– Jag tycker att Stillström kom med mycket märkliga kommentarer.

– Jag skulle aldrig dryfta kommentarer om hans verksamhet , eller någon annans verksamhet heller.

– Jag läste lite i artikeln som hastigast, och det ligger en del fel i den alltså.

Felen gäller enligt Malmquist bland annat skuldnivån.

På ett ställe står i artikeln att Getinge har skulder på 26 miljarder kronor, och på ett annat ställe säger en analytiker att skuldnivån netto (skulder minus kassa) uppgår till 18,5 miljarder kronor.

– Det är en gigantisk diskrepans mellan vad det står i artikeln och vad skuldnivån egentligen är.

Malmquist pekar på att skuldnivån låg på 17,1 miljarder kronor vid utgången av september, och att den minskat sedan dess.

Och Malmquist är inte oroad över Getinges skuldnivå.

– Om man ser på den aspekten så tror jag…Den är liksom inte…Det är definitivt inte en ”issue”.

– Nej, det tycker jag faktiskt inte.

– Det är lite missvisande att kritisera oss för att ha för hög skuldnivå.

– Och det kommer att framgå av vår resultatrapport för fjärde kvartalet som vi släpper under tisdagen, att vår skuldnivå nu i ännu lägre grad är en issue.

Ni har inte gjort några ytterligare stora företagsköp?

– Nej, och så har vi haft ett kassaflöde från vår verksamhet under fjärde kvartalet.

– Så skuldnivån har gått ner ytterligare nu från 17,1 miljarder.

Då efter tredje kvartalet uppgick Getinges ”skuldsättningsgrad” (nettoskuld/eget kapital) till 1,48.

Något specifikt mål för detta nyckeltal har inte bolaget.

– Vår skuldsättningsgrad är alltid en kompromiss mellan en låg nivå som ger oss stora möjligheter att köpa fler företag, och en hög nivå som innebär en ”effektiv” kapitalstruktur.

– Om vi blickar framåt tror jag att vår skuldsättningsgrad kanske inte kommer att ligga fullt lika högt som då den toppat.

När Getinge haft en hög skuldsättning har det enligt Malmquist inte varit något problem. Det har bara inneburit lite högre räntekostnader.

– Så vi räknar med att i rimlig omfattning använda den hävstång som en skuldsättning innebär, eftersom kassaflödena från vår rörelse är starka.

– Efter företagsköp kan vår skuldsättning ibland vara hög, men därefter så minskar den snabbt.

– Så jag anser inte att vår skuldnivå är en issue.

– Det står alla fritt att göra sin tolkning, men jag tror inte att någon på aktiemarknaden heller är oroad över vår skuldnivå.

– Däremot har media länge hängt kvar vid det.

– Jag har sett många artiklar på temat att läget för oss skulle vara krisartat eller så, men det har det över huvud taget aldrig varit.

– Däremot är det ett faktum att vår handlingsfrihet att köpa fler företag inte är lika stor när vi har en hög skuldsättningsgrad.

I så fall tar Malmquist allvarligare på Stillströms kritik mot de stora goodwill-värdena i Getinges balansräkning.

– Det är väl en mer relevant diskussion, även om det där finns många ”läger” med olika uppfattningar.

I artikeln uppges goodwillen uppgå till 20 miljarder kronor. Där bekräftar Malmquist att så kallade ”immateriella tillgångar” utgör 19,9 miljarder kronor i Getinges balansräkning per utgången av tredje kvartalet, att jämföra med Getinges egna kapital på 11,6 miljarder.

Som indikerades i den förra artikeln uppstår goodwill exempelvis om ett företag köper ett annat företag för ett pris över uppköpsobjektets bokförda egna kapital. Utvecklas företaget sämre än väntat, kan engångsnedskrivningar av goodwill-värdet behöva göras vilket belastar det uppköpande företagets egna kapital så att det i värsta fall utraderas helt så att företaget går omkull.

– När vi gör företagsköp handlar det i grund och botten om vilken avkastning vi kan få om vi gör en sådan investering, säger Malmquist.

– Det är intjäningskapaciteten för det köpta bolaget som vi de facto betalar för.

– Så min egen syn är nog mer helt enkelt att vi vid ett företagsköp investerar en summa pengar, för att vi i förlängningen vill ha en bra avkastning på de pengarna.

Det är enligt Malmquist en viktig fråga för bedömningen av om det köpande företagets goodwill-nivå är ett problem eller inte.

– För om inte avkastningen på din investering ligger på en rimlig nivå, så hamnar man i den situation du beskriver; att man kanske får skriva ner värdet på goodwillen.

Malmquist anser dock att det var ett ytterligare sakfel i den förra artikeln om att de nya bokföringsreglerna IFRS gör att resultatet förskönas för företag med stor goodwill. Enligt honom innebär de nya reglerna ingen skillnad från tidigare, eftersom man förr kanske skrev av goodwill-värdet på 20 år medan man nu delar upp goodwillen i två hälfter varav den ena skrivs av på 10 år och den andra inte skrivs av alls.

– Därför blir det nog lika stora goodwill-avskrivningar före respektive efter IFRS.

De nya reglerna innebär även att den hälft som inte skrivs av, ändå måste nedjusteras om det anses motiverat efter en särskild utredning; ett så kallat ”impairment test”. En sådan utredning innebär i praktiken att det köpande företagets revisorer gör en värdering av det köpta företaget, för att bedöma om goodwill-värdet för företagsköpet är motiverat.

– Vi för vår del på Getinge har ju motiverade goodwill-värden med bred marginal skulle jag vilja säga, när vi går igenom våra köpta företag med revisorerna.

Malmquist understryker noga att det då är revisorerna som fastställer hur värderingen ska gå till.

– Det är ju revisorerna som åsätter vilka diskonteringsräntor och så som ska appliceras.

– Det är inget som vi har att göra med.

– Naturligtvis ska vi beskriva det köpta företagets framtida intjäningsmöjligheter och liknande, men diskonteringsräntor och så är inget som vi hittar på.

Samtidigt säger sig Malmquist ha förståelse för bedömare som reagerar på höga goodwill-värden i ett företags balansräkning.

– Jag förstår varifrån resonemanget kommer.

– Om ett företag har en goodwill-post som närmar sig företagets egna kapital i storlek, och det finns en risk för nedskrivningar av goodwillen, så kan ju det vara ett problem för företaget.

Men Malmquist är inte oroad över det för Getinges räkning.

– Vi tänker nog lite som aktieinvesterarna.

– Kapital vi använder för att köpa företag, är kapital som måste avkastas precis som kapital i kundfordringar, lager, fasta tillgångar och allt vad det kan vara.

– Det är nog mer så vi förhåller oss till goodwill-diskussionen.

Av den hälft av Getinges goodwill som skrivs av på 10 år, så bedömer Malmquist att Getinge har kvar 7-8 år att skriva av. Sedan är den delen helt avskriven.

– Man ser ju i vår resultaträkning varje år det belopp som är en ganska stor avskrivning vi gör, som inte är hänförlig till avskrivningar på fasta tillgångar.

I fjol låg dessa goodwill-avskrivningar för Getinge på drygt en halv miljard kronor enligt Malmquist.

Så du är inte oroad över Getinges goodwill-nivåer?

– Nej, absolut inte. Det måste jag säga.

– Sedan är ju det där enormt både bolags- och investeringsobjekt-specifikt.

– Och Stillström vet väl inget konkret om vår situation.

– Han avsåg väl inte Getinge specifikt i sitt resonemang.

– Det lät som ganska allmänna uttalanden.

Stillström tyckte det var väldigt märkligt att SEB vågar låna ut pengar till Getinge?

– Det var väldigt, väldigt oinitierat att säga så.

– Stillström har absolut inte någon insyn i detta.

– Han har ingen insyn i de utvärderingar som har gjorts av våra goodwill-värden.

– Går man in i vår årsredovisning så ser man att vi med god marginal motiverar de goodwill-värden som finns.

När revisorerna utreder goodwill-värdena genom det så kallade ”impairment-testet”, så gör revisorerna en bedömning av köpta företags framtida intjäning.

– Då kommer de fram till ett diskonterat nuvärde för goodwill-värdet.

– Det kan vara högre än ditt bokförda värde, och är det lägre är situationen naturligtvis mer bekymmersam.

– Men våra goodwill-värden motiveras överlag med råge.

– Jag vet inte vad Stillström baserar sig på för data – var han har plockat det, och hur han kan peka ut ett enskilt bolag som Getinge.

När du säger att era goodwill-värden är motiverade ”med god marginal”, var ligger då det egentliga värdet?

– Det tror jag däremot inte vi berättar om.

– Men ganska många aktieanalytiker har värderat Getinge-aktien.

De analytiker Realtid.se pratade med i den förra artikeln verkade ligga med rekommendationen ”neutral” för Getinge-aktien vid nuvarande börskurs kring 150 kronor.

– Det var nog innan den positiva vinstvarning vi gick ut med häromveckan.

– Nu värderar analytikerna snarare vår aktie till 165-170 kronor.