"Fortsatt stark börs 2010"

I publikationen ”Handelsbanken pension & försäkring 2010” talar Häggström ut i en artikel och räknar där med ”fortsatt stark börs 2010”.

Börsåret 2010 väntas enligt Häggström inte bli lika bra som 2009. Men höga företagsvinster uppges ändå bädda för en fortsatt bra börsutveckling, säger han.

Realtid.se får tag på Häggström.

Är den senaste tidens Grekland-oro något som påverkar din optimism?

– Nej, den här oron påminner oss om samma sak som inträffade för 1,5 månad sedan med oron kring Dubai.

– Det var också en lite liknande historia.

– Det är inget stort land som det här händer i, men det är ändå en påminnelse om fenomenet att många länder har väldigt dåliga statsfinanser.

– Särskilt blir det problem för de här länderna som har dåliga statsfinanser och dessutom är med i EMU.

– Är man med i en valutaunion, så har man ingen egen centralbank som kan hjälpa till.

– Man har ingen möjlighet att ändra växelkursen.

– Då blir det väldigt tungt att göra stora saneringsprogram.

– I Sverige så underlättas vår situation just av att vi har en egen växelkurs som får fart på exportindustrin.

– Tar vi USA till exempel, så har de också en egen valuta och en egen centralbank som kan hjälpa till om det kniper – precis som i Storbritannien.

– Så Grekland är i en speciell situation.

– Men jag skulle ändå bli förvånad över om den situationen smittar av sig på de stora länderna.

Det finns två skäl till det enligt Häggström:

1. Dels har Storbritannien och USA mycket större frihetsgrader. Om saker och ting ställs på sin spets kan man säga att en egen valuta för ett land är en ”säkerhetsventil”. Det har inte de små länderna i EMU, eftersom de samtidigt ingår i valutaunionen.

2. Om statsfinanserna i värsta fall skulle krascha i Grekland, kan det få stora negativa konsekvenser för de grekiska bankerna. Det kan innebära en dominoeffekt för i första hand Portugal och Spanien, och också kanske påverka andra länders banker. Men det är ett scenario som varken EU-kommissionen, ECB eller EMU-ländernas finansministrar väntas tillåta.

– Om ett dåligt scenario kommer hotande nära, så lär ECB eller EMU-ländernas regeringar helt enkelt ställa upp med stödåtgärder för Grekland.

– Därför tror jag inte att vi får en dominoeffekt eller ”präriebrand”.

– Det skulle bli alldeles för kostsamt för systemet.

– Det är de lärdomar vi har kunnat dra av Lehman-kraschen.

– Att amerikanska regeringen inte räddade Lehman, fick följdverkningar som kostade ännu mer .

– Det är en parallell.

– Så vi kommer sannolikt inte att få ett sådant scenario.

Kostnaderna för Greklandskrisen och att ordna upp de grekiska statsfinanserna, kommer enligt Häggström därför att delvis fördelas på andra länder än Grekland.

– Det blir på ett eller annat sätt ECB eller andra regeringar som får skjuta till stödpengar.

Sverige också?

– Det hoppas jag inte. Vi är ju inte med i EMU.

Storbritannien är inte heller med i EMU, och har fortfarande det brittiska pundet som valuta istället för EMU-länderna som har euron.

– Jag skulle bli förvånad om exempelvis den brittiska regeringen skulle vara så pigg på att ställa upp och hjälpa Grekland.

– Det här är ändå i första hand ett EMU-landsproblem.

Bakom problematiken för Grekland ligger att EMU-länderna genom valutaunionens konstruktion alla har samma ränta.

– Vi ser i många av de här länderna som Irland, Spanien, Grekland och Portugal, att det bäddar för problem.

– Det har skapat en lånebubbla och husprisbubbla i de här marknaderna, och det är lite grand det som vi ser effekter av nu.

– Det är en inbyggd kostnad i själva konstruktionen av en valutaunion, och det är orimligt att länder utanför som Sverige ska vara med och betala för det.

Finns det risk att hela EMU kommer att spricka?

– Risken finns naturligtvis på sikt.

Om EMU-länderna eller ECB nu kommer att ställa upp med stöd till Grekland, så väntas det enligt Häggström förknippas med väldigt strikta krav.

– Grekland kommer inte att komma undan helskinnat.

– De måste vidta ganska stora åtgärder ändå.

Men en samordnad Grekland-räddning kan bli ett ”farligt prejudikat” enligt Häggström:

– Det kanske leder till att andra länder blir mer släpphänta med att sköta sina statsfinanser.

– Om man vet att man blir räddad, kanske man inte anstränger sig lika mycket.

Sverige fick för sin del erfarenheter från 90-talskrisen med ganska höga räntor och ett ekonomiskt läge med ”kniven mot strupen” under ganska lång tid efter krisen.

– Det tvingade fram stora åtgärder hos oss för att få ordning på våra statsfinanser, vilket slutade bra för Sverige.

– Men kommer man undan det, är det risk att man inte sköter sig så bra som man borde.

– Då kan kostnaderna kanske bli större på sikt.

Häggström förvånas över att kriser som den i Grekland har uppstått.

– Det är lite märkligt att de här problemen uppstår efter en kraftig högkonjunktur.

– Att de inte har skött sina statsfinanser bättre under högkonjunkturen är illavarslande.

Och det finns risk för att problemen blir mycket större på sikt.

– Det finns framför allt stora pensionsåtaganden.

Våren 2009 genomförde den dåvarande grekiska regeringen en del reformer av landets pensionssystem.

– Utan de reformerna så skulle den grekiska statsskulden ha stigit till 300 procent av BNP på 20 år.

– Det är på den nivån problemen vi har framför oss ligger i väldigt många länder i Europa.

I sin tur leder det till att många länder är tveksamma till att bidra med omfattande stödåtgärder när andra hamnar i kris. Man kan inte räkna med att andra länder går in och stödjer enskilda länder.

Länder som Tyskland och Holland har för sin del kämpat hårt för att hålla ordning på sina statsfinanser.

Tyskarna var exempelvis skeptiska till att gå med i EMU, men valde ändå att gå med och har varit med där nu ett tag. De blir inte glada om de nu tvingas rädda andra länder som inte har skött sig.

– Tyskarna var väldigt skeptiska innan EMU bildades, och såg till att skriva in ganska hårda budgetkrav och procedurer för att bestraffa länder som inte skötte sina statsbudgetar.

– Men tyvärr var Tyskland det första landet som syndade och kom undan med det.

I Handelsbanken-publikationen säger Häggström att vinsterna kommer att ”utvecklas starkare än vad många analytiker tror”.

Hur kom du fram till det?

– Vi ser en utveckling nu, framför allt i USA, där tre fjärdedelar av bolagen har presenterat bättre vinster för fjärde kvartalet än väntat.

– Och det var likadant för det tredje kvartalet.

– Det här har att göra med att de amerikanska företagen har blivit oerhört effektiva under lågkonjunkturen.

– De har höjt sin produktivitet. Det har varit en fantastisk produktivitetsutveckling, samtidigt som lönerna ökar relativt långsamt.

– Det här leder till väldigt stora marginalförbättringar i företagen.

– Det är det vi ser nu framför allt i USA; kraftiga marginalförbättringar.

– Och så är det en konjunkturåterhämtning på många marknader.

– Det går väldigt bra för exportföretagen i USA, och man kan också räkna med en god utveckling för exportföretag i Europa.

– Det sker en kraftig återhämtning av konjunkturen i Asien och andra tillväxtekonomier; Latinamerika, Afrika och Mellanöstern.

– Jag tror även att konjunkturen i Ryssland och delar av Östeuropa kommer att utvecklas ganska bra.

Häggström ger egna rekommendationer för vilka fonder man bör ha utifrån hans syn på framtiden. Det sker i hans blogg ”Kapitalskyddsbloggen”.

Bara Handelsbankens fonder är med.

I skrivande stund har Häggström valt fyra fonder enligt bloggen:

• Sverige Balans 920AS

• Tillväxtmarknader Balans 920AT

• USA Balans 920AU

• Index Balans 920RI

– Men vi kommer att ändra lite på mina fondrekommendationer nu, så att jag kan föreslå en lite större portfölj.

Det kommer att bli en liten porfölj, en medelstor, och en stor.

– Om en vecka kommer vi att publicera på bloggen hur de fondportföljerna ser ut.

Investmentbolaget Industrivärden är huvudägare i Handelsbanken, och Häggströms optimism liknar den som Industrivärdens vd Anders Nyrén gav uttryck för häromveckan.

Det kan alltså tolkas som att de räknar med en V-formad utveckling för konjunkturen, snarare än ett L eller en ”double-dip” i ett W.

Industrivärden är även huvudägare i lastbils-Volvo som kom med resultatrapport under fredagen och indikerade stor optimism, vilket en aktieanalytiker från MF Global är skeptisk till.