Förläng den faktiska arbetstiden, förbjud sympatiåtgärder och tillåt lägre minimilöner, så ska jobben räddas i Sverige, enligt Karl-Olof Stenqvist, vice vd vid Teknikföretagen. Helt fel, menar Göran Färm, s-politiker, som istället propagerar för satsningar inom tjänste- och välfärdssektorn.
Förlängd arbetstid räddar jobb

Mest läst i kategorin
Nu ska vi inte längre korta arbetsdagarna och dela på jobben för att fler ska få tillfälle att komma in på arbetsmarknaden. Nu handlar det istället om att en förlängning av arbetstiden ska rädda industrins konkurrenskraft och skapa nya jobb. Det framgår av en rapport från European Economic Advisory Group som presenterades i dag.
Effekterna av längre arbetstid kommer enligt rapporten att leda till att arbetstillfällen räddas där det föreligger ett akut hot om outsourcing. Det kan också bli fler jobb om längre arbetstid innebär ett bättre utnyttjande av kapitalstocken. Lägre fasta kostnader per anställd gör det också lönsamt att minska övertiden vilket leder till att fler anställs.
– Dessutom kommer vi att tvingas acceptera att minimilönerna för okvalificerad arbetskraft pressas ned till ännu lägre nivåer. Om inte politiker och facken accepterar det kommer den höga arbetslösheten att cementeras och ännu fler arbetstillfällen flyttas till låglöneländer, säger professor Lars Calmfors, vice ordförande i European Economic Advisory Group.
Men alla skriver inte under på EEAG:s slutsatser. En av dessa är Göran Färm, före detta europaparlamentariker (s).
Tror du på en förlängning av arbetstiden för att rädda jobben i Sverige?
– Absolut inte som långsiktig strategi. Jag tycker inte det är någon lösning att närma sig USA där man jobbar 15–20 procent mer. Istället tror jag på att utveckla en ny välfärdssektor, till exempel tillåta privat, småskalig verksamhet inom vårdsektorn. Där har jag en något annorlunda inställning än mitt parti.
Vad anser du om att tillåta lägre minimilöner?
– Vi kommer ändå aldrig att kunna konkurrera med låglöneländer. Jag menar, till vilka nivåer måste vi sänka oss om vi ska konkurrera med Kina? Bättre än att acceptera lägre löner inom industrin är att satsa på utbildning så att de som förlorar jobbet istället kan gå över till en expansiv tjänstesektor.
Men enligt nyligen publicerade rapporter har det aldrig existerat så många arbetslösa akademiker som i dag. Så utbildning verkar ju inte vara någon patentlösning.
– Nej, och det beror väl också på att företag som Ericsson rationaliserar istället för att anställa.
Karl-Olof Stenqvist, vice vd vid Teknikföretagen anser att flexibiliteten på arbetsmarknaden är det viktigaste.
– I Sverige har vi i teorin 40 timmars arbetsvecka, men den faktiska arbetstiden är cirka 38 timmar. Det beror på att vi är väldigt generösa när det gäller till exempel föräldraledighet, rätt till ledighet för studier och fackligt arbete. Där sker det ett väldigt läckage och det tycker jag man bör göra något åt. Men framför allt efterfrågar jag större flexibilitet. Övertidsarbete ska bli billigare för företagen. Man bör också ha möjlighet att flytta arbetstiden från perioder då produktionen är lägre till perioder då den är mer intensiv, helt enkelt produktionsanpassa den, säger Karl-Olof Stenqvist.
Vad är din åsikt om lägre minimilöner?
– Jag undrar hur det kommer sig att vi accepterar att företag flyttar ut till exempel textilproduktion till baltiska länder och där accepterar lägre löner, men inte accepterar att ett lettiskt byggföretag kommer hit och gör jobb till minimilöner. Varför ska varuproduktion vara utsatt för konkurrens men inte bygg- och tjänstesektorn? Jag anser därför att vi borde diskutera om fackliga sympatiåtgärder verkligen ska vara tillåtna i Sverige.






