"Fildelningslag hotar nätintegritet"

Musiker, filmmakare och andra upphovsmän kan snart själva få veta identiteten på personer som gjort olagliga intrång i deras verk på nätet genom så kallad fildelning. Det är innebörden i ett nytt lagförslag som är ute på remiss. Lagen skulle möjliggöra för upphovsmännen att själva driva civilrättsliga mål mot fildelare.

Men från juridiskt håll får förslaget kritik. Dels därför att det innebär en integritetskränkning av den enskilde som kan få sin identitet utlämnad. I dag är de flesta experter överens om att inte ens åklagare kan begära ut identiteten på dem som misstänks för olagliga intrång, eftersom brottet inte anses vara ett tillräckligt grovt för att motivera en så allvarlig kränkning av den enskildes integritet. Men enligt det nya förslaget ska det alltså gå att få fram personuppgifterna utan att ens gå via en åklagare.

– Problemet blir just att kunna få ut uppgifter om en enskild. Den här bestämmelsen strider mot de principer hittills har gällt i Sverige, säger Marianne Levin, professor i immaterialrätt vid Stockholms universitet.

Daniel Westman, forskare i rättsinformatik vid Stockholms universitet håller med om att förslaget innebär ett integritetsproblem.

– I grunden är det en politisk bedömning av hur olika intressen ska vägas mot varandra. Just integritetsaspekten är oklart behandlad i det här fallet.

Justitieminister Beatrice Ask vill understryka att förslaget än så länge bara är ute på remiss.

– Problemet är att vi hanterar frågor inom ett område som är nytt, där det inte finns regler som fungerar tillräckligt väl i dag. Att gå civilrättsligt kan jag tycka är en bättre väg än att gå till domstol, som är det alternativ som redan finns. Men proportionalitet, att reglerna ska motsvaras av allvaret i den förseelse som är begången, det gäller ju alltid. Jag får väga ihop olika synpunkter när vi ska lägga ett slutgiltigt förslag, säger Beatrice Ask.

Enligt förslaget blir upphovsmannen skyldig att presentera bevis på att ett intrång gjorts från ett visst internetabonnemang. Sen är det upp till domstolen att göra en bedömning om identiteten på den som äger abonnemanget ska lämnas ut.

– Jag ser en fara i att det kan missbrukas. Någon kan fabricera bevis, och det blir svårt för domstolen att upptäcka eftersom det inte finns någon som talar emot, ingen motpart som strider mot utlämnandet av personuppgifterna. Det finns en risk att lagen används till exempel för att ta reda på vem som sprider obekväma åsikter på nätet, säger Daniel Westman.

Beatrice Ask håller inte med:

– Det fodras att man har bevis på att det skett ett intrång. Det kommer att utvecklas en praxis för vad som krävs.