Fiasko för forskningsbolag

Till de drabbade storägarna hör Industrifonden, Health Cap, Bankinvest, Malmsten och ägarsönerna till Kobbs te.

Hellman själv sparkades ut för några år sedan efter en schism med dåvarande vd Marcus Bosson, utomstående konsulter som Bosson anlitat och andra ur ledningsgruppen.

– Vi hade olika uppfattningar om hur vi skulle gå vidare, säger Lars Hellman till Realtid.se.

Resistentia är baserat i Uppsala med syfte att utveckla vacciner mot allergier, och Hellman ville vidareutveckla metodiken genom att dra nytta av ”adjuvanser”. Det är en särskild tillsats som förstärker effekten av vacciner.

– Men det ville inte de andra. De ville bara sätta vaccinerna i tester på människa snabbt, för att sedan försöka sälja bolaget så fort som möjligt, förklarar Hellman.

– Jag tyckte inte att det var seriöst, så vi hade en fajt varefter jag tvingades lämna bolaget, säger han.

Hellman anser inte att Resistentia satsade rätt, och att företagsledningen hade svårt att förstå innebörden av adjuvanset.

– Jag är medveten om att bolaget i det vägskäl vi befann oss i kring år 2004, hade hållit på ganska länge och förbrukat ganska mycket kapital. Företagsledningen ville visa upp för investerarna att vi nu skulle gå vidare med tester på människa, säger han.

– Men om det ändå skulle sluta med något som ingen vill ha, är ju det som att bita sig i svansen.

Brittiska läkemedelsjätten Glaxo Smithkline har gått in som delägare de senaste åren, men huvudaktörerna som fått ta ”smällen” är Health Cap, Bankinvest, Industrifonden, Malmsten och sönerna i ägarkretsen kring te-bolaget Kobbs.

– Vi ägare har kommit överens om att bara låta Resistentias styrelseordförande Anders Vedin uttala sig om bolaget för vår räkning, säger Industrifondens talesperson Marie Montgomerie.

Hellman anger att det är Anders Vedin som varit drivkraften i de beslut som Hellman inte höll med om. Hellman å sin sida, och Bosson och övriga företagsledningen, presenterade var för sig sina ståndpunkter, och styrelsen med Vedin i spetsen fattade beslut att gå emot Hellman.

– Det som gjorde att hela situationen gick så snett var att Resistentia befolkades av konsulter, varav många hade bristande kunskaper, säger Hellman.

Bosson själv fick 4 miljoner kronor i avgångsvederlag när han slutade nyligen.

– Det var så det gick till. Groteska belopp betalades ut men väldigt lite åstadkoms.

Ägarna hade totalt satsat 400-500 miljoner kronor.

– De pengarna hade kunnat räcka bra mycket längre, säger Hellman.

Han utesluter inte att han själv har en del av ansvaret i fiaskot.

– Du får prata med Anders Vedin så kanske han har en annorlunda syn på det här än jag, säger Hellman.

– Man ska vara medveten om att sådana här projekt är svåra processer. Få har kunskap om att det är långa procedurer, säger han.

En särskild akilleshäl var framställningen av nödvändiga medicinska substanser för att genomföra fortsatta studier. Sådan framställning måste vara godkänd enligt särskilda myndighetskrav, så kallad GMP-certifiering (Good Manufacturing Practice).

Först fick Resistentia kontakt med en GMP-tillverkare i Lund som enligt Hellman visade sig vara ”helt inkompetent”. Resistentia inledde en rättstvist mot GMP-tillverkaren och förlorade tid och pengar på det.

Istället erhölls kontakt med en GMP-tillverkare i Skottland.

– Det var en helt nystartad verksamhet i toppskick. Företagsledningen hade god kompetens, men där brast det i att de anställda på ”golvet” inte hade någon kunskap, säger Hellman.

Problemen som uppstod på grund av det, gjorde att ytterligare två år gick till spillo, utöver de två år som redan förverkats på grund av Lundföretaget.

– GMP-tillverkare är en rövarens marknad, säger Hellman.

Framställningen av dessa medicinska substanser är enligt honom så komplicerad, att sådana anläggningar kostar hundratals miljoner kronor i investeringskapital.

– Det hade varit omöjligt för Resistentia att självt göra dessa investeringar. Vi var tvungna att köpa dessa tjänster utifrån, säger han.

Hellman erkänner att man inom Resistentia var lite ”naiva” som inte hade kunskaper om hur svår branschen för GMP-tillverkning är. Det handlar om tillverkning av särskilda proteiner som ska sprutas in i patienten.

– Vi gjorde så gott vi kunde, säger Hellman, men bedömer att det var dessa förseningar som gjorde att konsulterna anlitades för att snabba upp processen.

– Och Bosson ville ha full koll så att han kunde sparka folk när som helst, men då fick han ett gäng rövslickare som inte säger ifrån vilket också behövs ibland.

Enligt Hellman kostade konsulterna jättesummor, och Resistentia hade samtidigt den ordinarie personalen kvar. Det ledde till att personalen inte gjorde något på flera år.

Forskningsresultat från en långtgående så kallad ”fas 2-studie” med Resistentias vacciner har enligt Hellman gömts undan för att utfallet blev så dåligt.

– Resistentia har inte publicerat några data från den studien. Man undrar ju vad som hänt, men jag bedömer att orsaken är att det är mindre bra data, säger Hellman.

– De lärde sig inte läxan och hade inte med adjuvanset i studien.

Hellman arbetar fortfarande med samma forskningsområde, fast nu som professor och oberoende forskare vid Uppsala universitet.

– Resistentia anser att jag är farlig eftersom jag kan de här grejerna och skriver vetenskapliga artiklar om studier inom fältet via universitetet, säger Hellman.

Han pekar på att hela processen med Resistentia har varit svår, men att Bosson till stor del varit ansvarig för felbeslut.

– Bosson hade väldigt lite kunskap om bioteknik. Han litade inte på mig och personalen och tog in konsulter varav många inte hade kunskaper.

Hellmans råd till Resistentias ägare är nu att gå igenom forskningsresultaten ordentligt och offentliggöra dem.

– Det kommer aldrig att gå att sälja annars om resultaten inte kommer fram. Då kanske vi kan se om det finns en potential men att den kliniska prövningen gjorts på fel sätt, säger Hellman.

– Då kanske det uppstår en möjlighet får Resistentia att få in en rimlig summa i kapitaltillskott för att fullfölja forskningen.

Hellman bedömer att det inte finns kraften och viljan hos befintliga ägare, att tillföra detta kapitaltillskott. Pengarna måste alltså sökas hos nya investerare.

Hellman själv kan inte tänka sig att återgå som forskningschef.

– Jag tror inte det efter vad som skett, med det dåliga förtroendet mellan mig och styrelsen. De valde att gå på Bossons linje och slänga ut mig.

Anders Vedin var den drivande kraften i styrelsen. Han har tidigare jobbat på Astra. Nu är han styrelseproffs och verkar via sitt egna bolag Vedicon.

En annan konflikt inom Resistentia rörde vad som enligt Hellman betraktades av en anställd forskare som ett ”slavkontrakt”, som exempelvis innebar att man inte fick arbeta med bioteknik inom tre år från avslutat arbete på Resistentia.

– Jag har aldrig sett maken till sådant anställningskontrakt, säger Hellman men anger att en del av klausulerna förhandlades bort efter olika turer.

Resistentias forskning bygger enligt Hellman helt på hans patent som grund. Hellman hade själv ägarintressen i Resistentia från början, men är nu helt ute.

Hellman forskar nu inom samma område, fast han arbetar med andra ”målmolekyler”.

– Investerare är välkomna att höra av sig om de vill satsa pengar i mitt nya projekt, säger Hellman.

Han har startat bolaget Teravac Pharmaceuticals som redan har börjat bygga upp en patentportfölj.

Resistentias vacciner avser alla stora allergityper. Det handlar om att dämpa effekterna av hösnuva, pälsdjursallergier, pollenallergier och nötallergier.

– Det är väldigt stora patientgrupper som detta berör. Det handlar om 20-30 procent av befolkningen, säger Hellman.

Tanken är att ge patienten en ”booster-dos” med allergivaccinet, och sedan en dos till 1-2 månader före säsongen, och kanske en dos mitt i säsongen. Sedan ska man kunna vänta tills nästa år.

Mot pälsdjursallergier är tanken att ta 3-4 doser jämnt utspritt per år, så att man har en hög nivå antikroppar över hela året.

Börsnoterade forskningsbolaget Medivirs tidigare vd Jonas Frick är ny vd i Resistentia sedan januari. Han vill inte kommentera diskussionen, men bekräftar att Resistentia kommer att inbjuda investerare att göra kapitaltillskott till bolaget det kommande halvåret.

Industrifondens presstalesperson Marie Montgomerie hänvisar till en artikel i lördagens Dagens Industri.

– Där för Vedin fram sina synpunkter, säger hon.

I artikeln kommenterar Vedin att Resistentia valt att säga upp bolagets 30 anställda, eftersom Resistentia vill locka stora läkemedelsbolag som nya ägare och de har egen forskningspersonal.

Övriga investerare anges vara ovilliga att investera på grund av allmänt lågt intresse på marknaden för bioteknikinvesteringar just nu.

Delägaren Health Caps vd Björn Odlander ger i artikeln intryck av att han skulle ha velat investera mer om det gick, men att det nu beslutats att söka nya ägare bland de stora läkemedelsbolagen.

Vedin uppger för Realtid.se att det för flera år sedan fanns en diskussion i företaget rörande vilket ”tillsatsmedel” som skulle väljas, där Hellman förordade en linje.

– Men företagsledning och styrelse valde en annan väg då Hellmans linje skulle blivit avsevärt dyrare och betydligt mer tidsödande, en försening om sannolikt flera år. I dag ser vi att det val som gjordes medfört att vi idag ser de förutsedda effekterna i våra studier på människa, säger Vedin.

Hellman protesterar.

– Om det är som Vedin säger, varför visar de inte forskningsresultaten av Resistentias kliniska studier då? Varför lägger de inte ut dem? säger han.

– När man inte vill visa resultaten, brukar det innebära att resultaten visar väldigt dålig effekt.

– Och det tycker jag är synd. Man lägger ner utvecklingen av något som skulle kunna fungera, och väljer att bedriva verksamheten som ett ”spel för gallerierna”.

Även Vedins linje innebar användning av ett adjuvans kallat ”alum”, som enligt Hellman var för svagt. Hellman ville använda kraftfullare adjuvans.

– Jag visste att alum inte skulle fungera, så det här har varit ett enormt slöseri med pengar och mängder av personers tid.

– Eftersom jag visste att det inte skulle fungera, undrar man varför de valde att bedriva det här spelet för gallerierna. Det är ett penningspel som inte leder någon vart.

Hellman pekar på att andra forskningsbolag har gått på samma nit tidigare. Resistentia hade under Hellmans tid patenttvister med danska forskningsbolaget Fermexa som utvecklade vacciner mot allergier och cancer.

– Fermexa hade gjort kliniska studier med alum och offentliggjort data som visade att det inte gav någon effekt.

Hellman anser det är dåligt att inte Resistentia går ut med data.

– Varför visar de inget om det finns en effekt. De har ju patentskydd, säger Hellman.

Han bedömer att det skulle underlätta för Resistentia att hitta nya investerare att offentliggöra resultaten av den forskning som gjorts.

– Mörkar man blir det ju inget intresse. Då tror folk att det ligger något lurt bakom.

Hellman anser att Resistentia med sitt agerande förstör för hela den svenska medicinska forskningen.

– Det här är lite känsligt för mig, för de följer väldigt noga hur tufft jag går på. Men nu har jag tagit steget och tala ut, och jag kan säga det att jag är väldigt besviken över hur det här har gått till. Det är bra att det kommer fram. Resistentia förstör grunden för svensk bioteknik om det är så här det går till.

– Det är så mycket pengar inblandat. Riskkapitalisterna blir brända. De blir mindre riskbenägna nästa gång de tillfrågas om att satsa kapital.

– Inriktningen måste vara verklig utveckling och inte något gallerispel.

Ian Hammar

Ian.hammar@realtid.se

08-545 87 151