AfD:s historiska valseger i Sachsen-Anhalt beskrivs som ett hot mot Tysklands reformagenda. Men flera tunga bankekonomer drar motsatt slutsats och näringslivet självt kräver nu högre tempo.
Expert oense om ekonomiska konsekvenser efter AfD-segern
Tyskland passerade en gräns i söndags. Alternative für Deutschland tog 43,8 procent av rösterna i Sachsen-Anhalt och blev därmed det första ytterhögerpartiet att vinna ett delstatsval sedan andra världskriget.
Partiet fick 39 av 83 mandat i Magdeburg, tre för lite för egen majoritet. Kristdemokratiska CDU, med förbundskansler Friedrich Merz i spetsen, rasade till 17,2 procent från 37,1 procent 2021.
Missa inte: Tysk fastighetskris fördjupas – kan hota svenska pensionsmiljarder. Realtid
Den direkta ekonomiska effekten är begränsad. Sachsen-Anhalt står för under två procent av tysk produktion. De tre delstater som går till val i höst, Sachsen-Anhalt, Berlin och Mecklenburg-Vorpommern, motsvarar tillsammans runt åtta procent av BNP och kontrollerar elva av 69 röster i förbundsrådet, enligt beräkningar från Oxford Economics som Euronews tagit del av.
Två läsningar av samma valresultat
Frågan är i stället vad resultatet gör med reformviljan i Berlin. Där går bedömningarna isär.
Oxford Economics-ekonomen Alexander Valentin ser en växande risk för politiskt dödläge på federal nivå, något som skulle spåra ur nödvändiga reformer och kan tvinga fram en nedrevidering av Tysklands potentiella tillväxt, skriver Euronews.
Det är den linje som dominerat rapporteringen. Reuters Breakingviews beskriver AfD som en långsamt brinnande ekonomisk risk.
Berenbergs chefsekonom Holger Schmieding landar i motsatt slutsats, rapporterar CNBC. Valresultatet är ett slag mot förbundsregeringen men lär inte påverka de finanspolitiska planerna, pensionsbesparingar, skatte- och sjukvårdsreformer, avbyråkratisering samt höjda försvars- och infrastrukturutgifter.
Läs även: Tyskland satsade på öppenhet – nu har det blivit en svaghet. Dagens PS
Att i stället backa från reformer som stärker tillväxtpotentialen vore sannolikt ännu sämre för koalitionspartierna på sikt, säger Schmieding.
Näringslivet tycks dela den analysen. Tysklands ”Mittelstand”, de små och medelstora företag som utgör ryggraden i Europas största ekonomi, reagerade på valresultatet med att uppmana regeringen i Berlin att äntligen leverera de utlovade ekonomiska reformerna, skriver Bloomberg. Det är samma otålighet som tyska industriföreträdare gav uttryck för redan i somras, när Merz reformpaket beskrevs som otillräckligt.
Marknaden avvaktar
Reaktionen på finansmarknaden var dämpad. DAX handlades 0,3 procent lägre och den tioåriga bundräntan steg en punkt till omkring 3,35 procent.
Uppgången från junis 2,8 procent förklaras främst av högre energipriser, förnyad inflationsoro och förväntningar på en stramare ECB, inte av den politiska turbulensen i sig. Analyshuset IG beskriver rörelsen som en politisk riskpremie snarare än en bred risk off-reaktion.
Missa inte: Hyresgästföreningen vill skrota skiljemannen – motparten säger nej. Realtid
Bankekonomerna på ING varnar för förhastade slutsatser. Det kan finnas en symbolisk effekt på utländska investerare, men Sachsen-Anhalt är inte hela den tyska ekonomin, och bedömningen bör vänta tills en regering är bildad, skriver banken.
Inga kortsiktiga förändringar väntas – alla avvaktar valen i Berlin och Mecklenburg-Vorpommern om två veckor.
Regionalt är siffrorna skarpare
På delstatsnivå finns däremot konkreta beräkningar.
Ett främlingsfientligt klimat skulle kosta Sachsen-Anhalt tusentals arbetstagare och upp till 3,2 miljarder euro i förädlingsvärde under kommande mandatperiod, uppskattar Leibniz-institutet IWH i Halle.
Vid oförändrad politik saknas 32 000 sysselsatta 2031; med migrationsfientlig politik växer gapet till 46 000. DIW har räknat på inkomstförluster kring 6,2 procent, ungefär 1 600 euro per person och år.
Siffran bör läsas med förbehåll. IWH:s egen chef Reint Gropp har enligt AFP sagt att AfD:s planer är ekonomiskt-politiskt irrelevanta, eftersom de sannolikt inte kommer att genomföras.
Sveriges största handelspartner
För svenska bolag är utgången inte akademisk. Tyskland är Sveriges i särklass viktigaste handelspartner, och det som avgör efterfrågan är om Berlin lyckas få ut investeringspengarna i realekonomin, inte vem som styr i Magdeburg.
Den tyska industrikrisen har fördjupats under året, samtidigt som konflikten mellan Volkswagen och IG Metall trappas upp inför de aviserade nedläggningarna.
Just pensionsreformen, en av de tyngsta posterna på Merz bord, är dessutom del av en bredare europeisk omläggning där Sverige ofta lyfts som förebild.
Ironin är att den underliggande statistiken pekar åt rätt håll. S&P Globals inköpschefsindex för tillverkningsindustrin steg från 52,2 i juli till 54,3 i augusti, den högsta noteringen på 51 månader, med den snabbaste orderingången sedan februari 2022.
