EU-strid om läkemedelspriser

Läkemedelsföretagen blir försiktiga med att leverera nya produkter till lågprismarknader av rädsla för att de kan vidareexporteras till mer lönsamma länder, varnar advokater. Det uppger Financial Times.

EG-domstolen har anmärkt på att den brittiska läkemedelsjätten Glaxo Smith Kline har brutit mot europeiska lagar när det vägrade att leverera till grossister i Grekland.

Skälet, enligt Financial Times, var att bolaget ville minska den ekonomiska skadan orsakad av parallell handel vilket gör att läkemedelstillverkarna förlorar miljardtals kronor om året i uteblivna intäkter.

Läkemedelspriserna i Grekland tillhör de lägsta i Europa. Advokater hos Glaxo Smith Kline hävdar att grossister i Grekland har ökat på sina beställningar av mediciner. Detta huvudsakligen för att kunna exportera produkterna till andra EU-stater och på så vis kunna göra rejäla klipp på mellanskillnaden.

Den parallella handeln beräknas stå för 46 miljarder kronor om året. Det motsvarar tre procent av den europeiska medicinförsäljningen. Omfattningen varierar dock mellan EU-länderna.

År 2000 resulterade det i att Glaxo Smith Kline slutade leverera till Grekland. Grossisterna gick däremot till motattack med hänvisning till att det stred mot konkurrenslagarna. Sedan dess har ärendet bland annat manglats i grekisk domstol.

Igår, tisdag, gick EG-domstolens generaladvokat Damaso Ruiz-Jarabo ut med att ett bolag som är så dominant som Glaxo Smith Kline agerar grovt felaktigt.

Han la också till att Glaxo Smith Klines argument inte var tillräckliga för att försvara bolagets agerande.

Generaladvokatens inlaga välkomnades omedelbart av medicingrossister.