"Ett lätt bakåtlutat L snarare än ett V"

Vad anser du om konjunkturläget just nu?

– Ja, vi tycker väl att det ungefär har gått som vi trodde i våras – att vi skulle börja se en försiktig återhämtning från extremt låga nivåer, säger han.

– Att läget på finansmarknaderna har förbättrats har ju gjort lite grand, och stimulanspaketen världen över börjar få viss effekt även om det mesta av det ännu ligger framför oss.

– I västvärlden har stimulanspaketen ännu haft ganska liten effekt, men det kommer successivt att märkas mer.

Svensson konstaterar att ländernas ekonomier i västvärlden fortfarande krymper lite, mätt som förändringen av BNP.

– I USA har vi sett statistik med en krympningstakt i hela procent medan det i Europa mer handlar om tiondelar av procent.

– Så den utveckling vi ser är snarare att krympningstakten i västvärlden börjar plana ut.

– Däremot ser vi att framför allt Asien har en ordentlig ökningstakt.

Det är höga nivåer om man tar tillväxten jämfört med närmast föregående kvartal, och multiplicerar det med fyra för att få årstakt.

– Då växer Singapores ekonomi med över 20 procent på årsbasis, och Sydkoreas ekonomi med nästan 10 procent.

Kina redovisar inte riktigt på samma sätt, men där handlar det för närvarande om en motsvarande tillväxttakt i ekonomin på 14-15 procent per år.

– Den tillväxten har då kommit efter att det varit väldigt stora minustal kvartalen innan. Så det har varit en väldigt stor omsvängning.

Japan ska i helgen komma med ny statistik för utvecklingen i sin ekonomi, och Svensson räknar med att det är tillväxt även där.

– Industriproduktionen i Japan har ökat 16 procent sedan bottennivån i februari.

– Men man ska komma ihåg att ekonomierna har krympt ännu mer innan, så vi ligger fortfarande väldigt långt under motsvarande kvartal i fjol.

Så kan man säga nu att lågkonjunkturen är över?

– Nej, inte lågkonjunkturen. Det tror jag inte.

– Vi räknar med att lågkonjunkturen kommer att bestå både år 2009, 2010, och i västvärlden även en bra bit in i år 2011.

– Även om ekonomierna kommer att börja växa igen, så får vi se en fortsatt stigande arbetslöshet och ett väldigt lågt kapacitetsutnyttjande. Resursutnyttjandet kommer att vara väldigt lågt.

– Vi ser att tillväxten successivt kommer att börja ta fart, men det blir ingen jättefart.

Trenden kan alltså i diagramform snarast liknas vid ett lätt bakåtlutat ”L” snarare än ett ”V”.

– Det kommer inte att räcka för att arbetslösheten ska vända nedåt.

– Arbetslösheten kommer att stiga åtminstone in i hösten år 2010, och därefter kanske sjunka.

Men även då lär det enligt Svensson inte bli någon stor nedgång av antalet arbetslösa heller.

– Det har även att göra med utbudet på arbetskraft.

Finns det en risk för hyperinflation nu när ländernas stater ökar penningmängden och statsskulderna för att ha råd med stimulanspaketen?

– De närmaste åren behöver man inte vara speciellt orolig för hyperinflation, eller inflation över huvud taget.

– Kostnadstrycket kommer troligen att minska eftersom löneökningstakten ganska säkert är på väg nedåt i nästa avtalsrörelser.

Så löneökningstakten kommer enligt Svensson att bli lägre, och samtidigt väntas produktiviteten öka.

– Om inflationen i konsumentledet ska stiga, så måste vinstmarginalerna alltså stiga väldigt kraftigt. För om inflationen stiger så är det ju någon som ”tar hem” pengarna.

Svensson tror i stället att det i så fall blir stigande tillgångspriser.

– Och det är ju det vi ser på börsen med stigande aktiekurser. I Sverige har börsen stigit med nästan 50 procent från bottennivån, och det är liknande tal för andra länder.

Finns det skäl att vara orolig för de stigande budgetunderskotten och statsskulderna i olika länder?

– Vi ser stora statsskulder runt om i världen.

USA har en statsskuld som är ungefär lika stor som landets årliga BNP, och Japans statsskuld är nu nästan dubbelt så stor som sin BNP.

– Statsskulden i Japan har varit större än BNP hur länge som helst, och nu har den ökat ytterligare från en redan tidigare hög nivå. Innan lågkonjunkturen kom, uppgick den japanska statsskulden till kanske 170-175 procent av landets BNP.

I-länderna i sammanslutningen OECD har tillsammans en statsskuld som ungefär är lika stor som dessa länders sammanlagda BNP-siffra.

– Det är en väldigt stor statsskuld.

Men det behöver ändå inte utgöra något hot.

– Det finns lite historik man kan titta på.

Sverige hade en väldigt stor statsskuld åren 1993 och 1994 på motsvarande 85-86 procent av BNP.

– Men det lyckades vi klara väldigt bra genom att föra en politik för att få ner statsskulden. De följande tio åren var en oerhört lyckad period för svensk ekonomi, kanske den bästa vi haft någonsin.

Däremot finns andra exempel såsom Japan som år 1990 hade en statsskuld kring 50-60 procent av BNP som USA och de flesta andra länder.

– Men den åkte oerhört snabbt upp en bra bit till över 100 procent av BNP och fortsatte stiga.

Den japanska ekonomin hade väldigt hög tillväxt på 4-5 procent per år fram till 1990, men började sedan krympa.

Den tillväxt som därefter har kommit har varit låg på 0,5 till 1-1,5 procent per år.

– Så har det sett ut, men det man kan konstatera är att inflationen aldrig har tagit fart i Japan. En hög statsskuld behöver alltså inte leda till hög inflation.

Effekten blir i stället att staten som alltid kan låna, ”tränger undan” möjligheten för andra i ekonomin att låna kapital till annat.

– Om man inte lyckas att få ner en hög statsskuld, så blir det allt annat lika en negativ effekt vad gäller utrymmet för investeringar och konsumtion.

I Kina ser det statsfinansiella läget bättre ut, där statsskulden bara uppgår till cirka 20 procent av landets BNP.

I Sverige har statsskulden börjat stiga lite och ligger nu på strax över 40 procent av vår BNP.

– Men tidigare har vår statsskuld varit på väg nedåt ett tag. Bara fram tills för något år sedan, har vi haft överskott i statsbudgeten.

Svensson har sedan tidigare räknat med att den svenska ekonomin kommer att växa med 2 procent år 2010.

– Det har nog varit en ganska hög prognos jämfört med andra ekonomer, men nu verkar det som att andra justerar upp sina prognoser. Det ser trots allt inte fullt så dåligt ut.

Så det finns ingen anledning att få panik över ekonomins utveckling?

– Nee, visst finns det risker med att förutspå ekonomin, och år 2008 var inte lyckat för någon prognosmakare.

– Det var det sämsta konjunkturåret som jag har varit med om, och då har jag ändå varit med länge.

– Sedan är det klart att det såg oerhört dystert ut i början av det här året.

Men det finns ljuspunkter.

– Det verkar lite som att världsekonomin ändå hade en tillväxt under andra kvartalet, och det kanske inte var många som trodde vid årsskiftet.

Vad vill du ge för råd till politikerna och andra som styr ekonomin?

– Jag tycker väl att finansminister Anders Borg har skött sig ganska hyggligt. Han är nog säkert mer lämpad än jag för det jobbet.

Och riksbankschefen Stefan Ingves?

– Jaa, där tycker jag väl i och för sig att riksbanken har gått för långt med sänkningar av sin styrränta.

– Å andra sidan är det väldigt svårt att höja styrräntan när den väl har sänkts. Det skapar en del problem.

– Men jag tycker att de senaste räntesänkningarna nog var onödiga. Det har blivit lite för billigt att långa pengar.

– Att styrräntan skulle sänkas är helt klart, men kanske inte i den omfattningen.

Skulle du omgående höja räntan då om du blev riksbankschef idag?

– Nej, inte med en gång för att när man har sänkt styrräntan blir det problem med att höja den. Det skapar problem.

– Men jag hade inte gjort de två senaste styrränte-sänkningarna.

Vill du sträcka dig så långt som att säga att Ingves borde bytas ut?

– Nej, det tycker jag inte. Kanske inte av den anledningen i alla fall. Men det får du inte sätta i tryck.