Etiopien på väg lämna Somalia

Det framgår av en intervju som Realtid.se gjort med ambassadören Dina Mufti. Han representerar Etiopien i Sverige och övriga nordiska länder.

– Piratverksamheten i Somalia har blivit mycket farlig, även i ett internationellt perspektiv, säger han.

Enligt Mufti är det just instabiliteten i Somalia som är kärnan och roten till piratproblemet.

– Landet har varit utan regering i 18-19 år, vilket skapat vakuum och fritt utrymme för kriminella krafter. Det är precis det vi har varnat för hela tiden, säger han.

Men Etiopien har enligt Mufti alltid gjort sitt bästa för att hjälpa till att skapa fred och stabilitet i Somalia.

Afrikanska Unionen har även fredsstyrkor i Somalia via organisationen ”Amisom” (African Mission in Somalia), där folk från de afrikanska länderna Uganda och Burundi gör insatser.

Från början gjordes utfästelser om att Amisom skulle skicka 8.000 soldater till Somalia.

– Men det blev ett misslyckande, säger Mufti.

I slutändan blev det bara 3.000 soldater, alltså en brist på 5.000.

Mufti beklagar även att andra länder internationellt haft en tveksamhet i sitt agerande för att bidra till att skapa fred i Somalia.

– Och nu finns det alltså ingen regering i Somalia. Det finns ingen fred eller säkerhet, vilket gör det lätt för kriminella, pirater och terrorister att finnas i Somalia. Det skapar en farlig situation på havet utanför.

Mufti pekar på att roten till att få till stånd en lösning är att länder internationellt – det ”internationella samfundet”, måste agera snabbt och hjälpa till med fredsprocessen i Somalia.

– Vi i Etiopien har gjort vårt bästa. Nu är vi inte engagerade längre i Somalia som förut. Nu är det upp till det internationella samfundet, säger han.

– Om inte internationella samfundet ger det stöd som behövs, så kommer vi att lämna Somalia helt.

Mufti pekar på Etiopiens förmåga att delta med fredsskapande militära insatser i länder som Rwanda, Burundi, Liberia och nu även Darfur som har en liknande situation som Somalia.

– Vi har lyckats bra historiskt med sådana insatser.

– Men nu verkar det som att det internationella samfundet inte är intresserat av Somalia, på samma sätt som de visar stöd för att få till stånd snabba fredsavtal i länder som Kongo och Darfur.

– Sedan nästan 20 år tillbaka i tiden verkar det som om ingen internationellt bryr sig om Somalia.

Varför inte?

– Jag vet inte, men vi har frågat våra vänner i väst såsom i Europa om varför de inte agerar. Somalias situation är något som även väst har intresse av.

En enkel lösning på piratproblemet kan tyckas vara att Somalias grannländer skickar krigsfartyg som upprätthåller ordningen.

– Men vi förespråkar i stället en situation som leder till långsiktig stabilitet, säger Mufti.

Så länge Somalia inte har en riktig regering som kan ta kontroll, kan piraterna enligt Mufti lätt ha kontrollen utan att bry sig om några lagar.

Somalia har en formellt tillsatt regering.

– Men den är inte stark. Vi har försökt hjälpa till att få regeringen att ta kontroll.

Etiopien har enligt Mufti i dagsläget bara ett fåtal soldater kvar i Somalia.

– Vi har i praktiken dragit oss tillbaka. Vi har spelat en roll, men nu är det upp till det internationella samfundet, Afrikanska Unionen, EU, och säkerhetsrådet inom FN.

FN:s generalsekreterare har skickat en särskild utsände till Somalia som är där nu och ska försöka göra något bra.

Etiopien försöker även involvera sina internationella partners såsom Sverige i Somalia-situationen, liksom de afrikanska grannländerna.

– Vi har försökt, men den respons vi har fått har inte varit tillräcklig. Reaktionen har varit långsam och för liten, för att vi skulle kunna tillsammans lösa Somalias situation och därmed piratproblemet med en långvarig lösning.

För problemen i Somalia påverkar i högsta grad även Etiopien, liksom handelssjöfarten och därmed påverkas hela det internationella samfundet och de afrikanska grannländerna i området. Det är nämligen internationellt vatten utanför Somalia som piraterna härjar i.

Skulle det inte lösa allt om Etiopien helt enkelt bara invaderade Somalia och skapade ordning?

– Vi förespråkar att det skapas en övergångsregering i Somalia, säger Mufti.

Ett sådant försök pågår redan i den så kallade Djibouti-processen. Tanken är att därigenom samla den nu formellt tillsatta regeringen i Somalia och dess opposition.

– Vi anser att de måste klara upp situationen med en enhetsregering där alla intressenter representeras i en koalitionsregering.

Sedan när det väl har kommit till stånd, kan man i nästa steg börja fundera på att ordna demokratiska val.

Det internationella samfundet kan enligt Mufti stödja processen finansiellt, diplomatiskt, politiskt och militärt.

– Vi måste hjälpas åt att försöka få de olika grupperingarna i Somalia att komma ihop och förhandla för att skapa en enhetlighet.

– Vi tror inte på att göra en militär invasion. Det kommer inte att fungera. Vi måste hjälpa dem att enas.

Mufti anser att man måste isolera de som inte är intresserade av fred i Somalia – det vill säga terroristerna, och hjälpa de ”moderata” grupperingarna som är intresserade av stabilitet i Somalia.

Hjälpen kan ske finansiellt och institutionellt så att man kan bygga på nuvarande struktur med en övergångsregering.

– Det är så man måste gå till väga. Inte med militära offensiver. Det har vi försökt med förut. Vi jagade terroristerna, men då omgrupperade de sig i stället på andra håll.

– Men nu har vi inte längre mycket närvaro i Somalia. Nu är vi inte längre aktiva.

Etiopien brukade enligt Mufti skydda transportvägar, flygplatser, hamnar och allt i Somalia.

– Men nu drar vi oss tillbaka. Vi har inte gjort reträtt. Vi vet att terroristerna inte har tillräcklig militär kapacitet. Men lösningen är inte att besegra dem. Det måste till en politisk lösning. Alla intressegrupper måste komma samman och bilda en koalition.

Är det troligt att så kommer att ske?

– Vi hoppas det, men vi vet inte. Det finns många problem.

Ett problem är enligt Mufti att eftersom Somalia under så lång tid saknat en stat, så har det vuxit fram intressegrupper som har ett intresse av att bibehålla anarkin.

– Det kan man förstå när piraterna begär lösensummor på 25 miljoner dollar för ett fartyg. Blir det en stabil regering med lag och ordning i Somalia, så kommer piraterna inte längre ha sin business.

Piraterna bedöms enligt Mufti bestå av ex-soldater, fiskare och lokalbefolkning.

– Det är inga små fartyg de ger sig på.

Bara i år har de enligt Mufti kapat ett hundratal fartyg, och kräver lösensummor på 2-3 miljoner dollar varje gång.

Den kapade stora saudiarabiska oljetankern kan leda till att saudierna förhandlar med piraterna för att rädda besättningen, eller så kan saudierna försöka ta tillbaka oljetankern med tvång vilket kan leda till katastrof säger Mufti.

Indierna som tidigare drabbades av piraterna, satte hårt mot hårt och sänkte en båt häromveckan.

– Det vi vet är att det är farliga vatten utanför Somalia nu och piraterna är farliga, men det är ett symptom på det underliggande problemet med Somalia.

Etiopien kan inte tänka sig att skicka fartyg för att upprätthålla ordningen utanför Somalia.

– Vi kan inte bära den bördan. Vi har varit militärt aktiva nu i två år i Somalia. Det finns ingen ekonomisk mening med det. Vi har gjort vårt bästa. Vi har försökt träna soldater och få till stånd en riktig regering.

Problemet var enligt Mufti att de somaliska ledarna inte tog tillvara tillfället att ta kontrollen.

– De agerade inte som vi ville. De ville inte sätta ned foten och ta ställning med politiska utspel. Alla månade om sin egen stam.

Nu krävs det enligt Mufti att det internationella samfundet agerar, via Kenya och i andra processer.

Etiopien har självt varit med och tagit initiativ till ett möte med de afrikanska grannländerna inklusive Kenya, Uganda, Djibouti, Eritrea och Sudan. Etiopien var ordförandeland.

Utfallet blev en resolution till Somalias formella regering att inleda förhandlingar med oppositionen, i syfte att skapa en enhetlig övergångsregering.

– Under mötet blev vårt råd till Somalia att vara mer aktivt i de här frågorna. De är svaga och gör inte särskilt mycket.

Mufti konstaterar även att det internationella samfundet tillsagts, men än så länge inte tagit på sig den roll som de borde i Somalia-frågan.

– Men vi hoppas på en förändring framöver.

Och FN:s generalsekreterare gör enligt Mufti sin bästa med den särskilda FN-utsände i Somalia, samtidigt som Afrikanska Unionen stödjer arbetet att hitta en lösning i Somalia.

– EU förespråkar också en lösning, men ansträngningen är alltid mindre än ordformuleringarna, säger Mufti.

Etiopien anser sig ha goda kontakter med sina ”vänner” i Europa och USA.

– Vi har sagt åt dem – ”Snälla, dubbla era ansträngningar i Somalia-frågan! Etiopien är inte ett så stort land så att vi ensamma kan lösa detta.”

– Och även här finns det en chans att få upp intresset.

Mufti vill förtydliga formuleringarna i en tidigare artikel om honom som Realtid.se skrev i april med rubriken ”Sverige göder terrorister”, om att Sverige indirekt kan anses stödja terrorister i Somalia.

– Det var en mycket kontroversiellt skriven artikel med en överdriven rubrik, säger han nu.

I artikeln framstod det som att Mufti sagt att somalier i Sverige var lata och bidragsberoende, och skickade sina bidragspengar till att stödja terroristgrupperingar i Somalia.

– Jag vill be om ursäkt om någon uppfattade det så. Jag blev missförstådd eller felciterad, förtydligar sig Mufti nu.

– Om man är lat beror inte på ras, religion eller kön eller något annat. Jag menade att enskilda individer kan vara lata, inte att alla somalier är det.

– Även etiopier kan vara lata, eller svenskar. Det har inte med vilken ras eller vilket land man tillhör att göra.

Däremot kvarstår enligt Mufti att det finns en del somalier i Sverige som hjälper terrorister i Somalia.

– Det har vi observerat.

Efter den förra artikeln var det många somalier som hörde av sig till Realtid.se och vände sig emot Muftis uttalanden och Etiopiens militära närvaro i Somalia.

Han beskriver i övrigt Etiopien som ett mycket stolt land.

– Vi har länge varit oberoende, och har aldrig varit koloniserat.

Från Sverige går det numera fyra flyg i veckan till Etiopien.

– Vi ligger bara nio timmar bort. Kom och hälsa på oss! uppmanar han.

Själv så har Mufti inte riktigt vant sig vid det svenska vinterklimatet. Han har ännu inte bytt till vinterdäck på sin Mercedes.

– Jag bara halkade omkring när jag skulle till jobbet i morse.