Inflationsrisk å ena sidan, och oro för avmattning i ekonomin å den andra. Marknaden ser risker åt två olika håll framöver.
Ekonomin seglar mellan två isberg – riskerar krasch
Statsobligationsräntor världen över rör sig kraftigt upp och ned i spåren av geopolitisk oro och osäker konjunktur.
Den amerikanska tioårsräntan, ofta betraktad som ett globalt riktmärke, har svängt markant under de senaste veckorna, vilket Tradingview har rapporterat om.
Förändringarna är små i procentenheter men får stora konsekvenser för allt från bolån till företagsfinansiering.
Högre än på många år
Utvecklingen är inte isolerad till USA. I Storbritannien har motsvarande ränta nått nivåer som inte setts sedan finanskrisen, medan Tyskland och Japan också noterar de högsta nivåerna på många år.
Efter en initial uppgång i samband med konflikten i Mellanöstern har räntorna därefter fallit tillbaka något, vilket speglar en snabbt skiftande marknadssyn.
Bakom rörelserna finns en dragkamp mellan inflationsrisker och oro för avmattning i ekonomin.
När investerare befarar stigande inflation kräver de högre räntor som kompensation, samtidigt som de räknar med att centralbanker stramar åt penningpolitiken.
Risk för inflation
Omvänt pressas räntorna ned när tillväxtutsikterna försämras, eftersom behovet av kapital minskar och förväntningarna om räntesänkningar ökar, skriver The Economist.
Energimarknaden spelar en central roll i utvecklingen. Störningar i oljeleveranser, särskilt kring Hormuzsundet, har bidragit till inflationsoro i flera länder.
Ekonomier som är beroende av energiimport har därför sett större uppgångar i sina lånekostnader.
Prognoser från internationella organisationer visar att inflationsförväntningarna har justerats upp mest i vissa europeiska länder, vilket också återspeglas i deras obligationsräntor.
Finns andra orosmoln
Förändringarna i tillväxtprognoser är visserligen mer begränsade, men marknaden har blivit allt mer pessimistisk.
Investerare har gått från att räkna med oförändrade eller höjda styrräntor till att återigen prissätta möjliga sänkningar, i takt med att riskerna för en ekonomisk nedgång ökar.
Centralbankernas dilemma blir därmed tydligt. Att höja räntor för att bekämpa inflation riskerar att förvärra en lågkonjunktur, medan sänkningar kan elda på prisökningarna ytterligare.
Kan bli stora effekter
Hur de väljer att agera beror i stor utsträckning på hur långvariga energistörningarna blir.
Om problemen på energimarknaden drar ut på tiden kan effekterna på global tillväxt och inflation bli betydande.
Därmed väntas osäkerheten på obligationsmarknaden bestå, med fortsatta svängningar i staters upplåningskostnader som följd.
Läs mer: Ny tungviktare rensas ut av Xi – bröt mot ”partiets disciplin”. Dagens PS
