Kriget som Donald Trump satte igång mot Iran har nu hållit på i flera veckor. Det börjar kännas i många amerikaners plånböcker.
Dyrare mat och bensin – Iran-kriget slår mot konsumenterna
USA:s konflikt med Iran får allt större konsekvenser för den amerikanska ekonomin.
Stigande energipriser, ökade försvarsutgifter och nya störningar i globala leveranskedjor driver upp kostnaderna för både hushåll och företag
Dessutom sker det samtidigt som tillväxten bromsar in.
Betydligt dyrare bensin
Den amerikanska försvarsdepartementet har hittills uppskattat de direkta kostnaderna för kriget till omkring 25 miljarder dollar.
Men ekonomer varnar för att den verkliga notan kan bli betydligt högre när ökade räntekostnader, högre inflation och långsiktiga effekter på ekonomin räknas in, skriver Financial Times.
Särskilt hårt slår de stigande energipriserna. Efter att Hormuzsundet stängts har bensin- och dieselpriserna i USA stigit kraftigt.
Bensinpriset har passerat 4,5 dollar per gallon (ca 3,8 liter) samtidigt som dieselpriset närmar sig rekordnivåer.
Tuff ekonomisk press
Amerikanska hushåll beräknas redan ha betalat tiotals miljarder dollar extra för drivmedel sedan konflikten inleddes.
Högre energipriser påverkar även transportsektorn och flygindustrin. Kostnaden för flygbränsle har ökat kraftigt och flera flygbolag pressas ekonomiskt.
Samtidigt har fraktkostnaderna stigit globalt när osäkerheten kring oljeleveranser och sjöfart påverkar handeln.
Högre inflation väntas
Kriget väntas också få effekter på matpriserna. Högre dieselkostnader driver upp priserna på transporter och jordbruk samtidigt som kostnaden för konstgödsel stiger.
Ekonomer varnar för att livsmedelsinflationen kan öka under hösten när de högre produktionskostnaderna slår igenom i butikshyllorna.
Samtidigt har inflationen åter börjat stiga i USA, vilket minskar möjligheten för centralbanken Federal Reserve att sänka räntorna.
Bedömare menar att uteblivna räntesänkningar kan få stora effekter på investeringar, bostadsmarknad och konsumtion.
Statsskulden ett problem
Försvarsutgifterna väntas dessutom fortsätta öka. USA har använt stora mängder avancerade robotar och luftförsvarssystem under konflikten, samtidigt som försvarsindustrin bedöms behöva flera år för att ersätta lagren.
Även den federala statsskulden riskerar att påverkas. USA:s redan höga räntekostnader för statsskulden ökar ytterligare när krigsutgifterna växer och marknadsräntorna stiger.
Flera ekonomer beskriver utvecklingen som ännu en belastning för amerikanska konsumenter efter flera år av inflation, pandemieffekter och globala kriser.
Den ekonomiska pressen väntas också bli en allt viktigare politisk fråga inför det kommande presidentvalet.
Läs mer: Var ute på vandring – snubblade över 1 500 år gammal klenod. Dagens PS
