Doktor Dyster

Det tycker James Vaux som är Nordenchef för ansedda brittiska investmentbanken Rothschild.

Det framgick under ett seminarium som hölls under torsdagen i arrangemang av analysföretaget Mergermarket.

Klicka här för att se videoklipp där Vaux svarar på frågan från moderatorn Patricia Hedelius om de svenska bankerna behöver mer kapitaltillskott.

– Det beror helt ärligt på hur pass dyster du är om konjunkturen, och vad du tror om hur pass förnuftiga de nordiska bankerna är med att göra nedskrivningar för sina utlånade pengar, sa Vaux där i en paneldiskussion.

– Själv så är jag alltid en långsiktig pessimist, och känner en väldigt djup oro över Europas framtidsutsikter framöver.

– Min uppfattning är att det ännu finns mycket som kan gå snett i Europa.

– Det behöver inte gå snett.

– Men om du tänker efter på vad som kan gå snett, så säger exempelvis internationella valutafonden IMF att fram till slutet av år 2010 måste de europeiska bankerna skriva ned de bokförda värdena på sina utlånade pengar med nästan 5.300 miljarder kronor.

– Ser man på det stora, stora kapitaltillskott som Nordea nyligen fick in från sina ägare, så uppgick det bara till 26 miljarder kronor.

– Så vi pratar om en helvetes massa utlånade pengar som måste skrivas ner runt om i Europa fram till slutet av år 2010.

Dessutom har enligt Vaux de stora kreditförlusterna från utlåningen till riskkapitalbolagen, ännu inte exploderat.

– Låt oss inse faktum.

– Riskkapitalbolagen motsvarar 15 procent av Sveriges bnp.

– Många av de explosionerna har ännu inte ägt rum.

– Men de kommer att äga rum senare i år.

Rothschild själva gjorde en undersökning nyligen som visade att alla eller nästan alla trodde att explosionerna hos riskkapitalbolagen, eller deras överskuldsatta företag, kommer att äga rum som mest under fjärde kvartalet i år.

– Så det finns allt detta som ska komma igenom.

Vaux pekar därutöver på att det finns en risk, och han bedömer det vara verklig risk, för att en del länder måste dra sig ur euron.

Det gäller en del ”perifera” länder som måste dra sig ur valutan, eller att det blir någon form av devalvering i de länder som på något sätt har sina valutor låsta till en viss eurokurs.

– Det kommer också att skapa chocker för systemet.

Och så finns det enligt Vaux en mycket hög förekomst av att olika aktörer runt om i världen håller på för fullt med att försöka minska sin skuldsättning.

– Även om aktiemarknaden stiger tillbaka till tidigare nivåer, så lånar bankerna helt enkelt inte ut lika mycket pengar som tidigare.

Bara i USA finns det enligt Vaux lån på 1.500 miljarder kronor som gått till köp av kommersiella fastigheter, och de lånen behöver förlängas.

– Det mesta av de lånen togs till 90 procent av fastigheternas tidigare marknadsvärden.

– Nu kan man ta nya lån bara upp till 60 procent av marknadsvärdena som dessutom har fallit.

Vaux pekar också på att på grund av att många försöker minska sin skuldsättning, så finns det en våg av ”protektionism” som inte syns.

– Det är en ”bytesbalans-protektionism”.

Det har att göra med att nästan alla länder i världen ger stöd till banker i respektive land.

Men väldigt få länder ger stöd för bankernas utlåning i andra länder än det egna landet.

– Bankerna får bara hjälp på sina hemmamarknader.

Det gör att bankerna drar sig tillbaka till just hemmamarknaden, och lånar inte ut några pengar utomlands.

Effekten blir då att många banker inte längre klarar av att ge alla lån som efterfrågas i ett land, eftersom behovet tidigare delvis även tillgodosetts av utländska banker.

– Så hela den här trenden att många försöker minska sin skuldsättning, fortsätter.

– Och jag är rädd för att en del företag kommer att gå omkull för att de inte klarar av att förlänga sina lån.

– Så totalt sett har jag en rätt så dyster framtidsbedömning de kommande två åren.

Frågan är då vad det innebär specifikt för Norden och bankerna här.

– Bankerna här är väldigt speciella.

– De brukar som regel behålla sina fordringar på utlånade pengar, tills pengarna ska betala tillbaka.

Det innebär att bankerna förenklat sett inte innan förfall behöver stämma av hur fordringarnas marknadsvärde ser ut jämfört med de värden som bankerna bokfört dem till.

Och då behöver bankerna inte heller göra nedskrivningar av de bokförda värdena.

Men många nordiska banker har lånat ut pengar till långivare tillsammans med grupper av utländska banker.

Och medan de utländska bankerna numer bokför värdet av de lånefordringarna till hälften av utlånat belopp om det är påkallat, så har de nordiska bankerna fortfarande bokfört dem till hela det utlånade beloppet.

– Mitt intryck efter att ha pratat med alla bankerna här, är att folk i mycket högre utsträckning än i övriga Europa, verkar försöka skjuta upp den onda dagen då de i slutändan ändå måste göra nedskrivningar.

Och det negativa som ligger i korten, kommer enligt Vaux utöver att Norden ligger sent i konjunkturcykeln.

Därför kan de kommande stora nedskrivningarna inträffa samtidigt som en försämrad konjunktur i övrigt.

– Så jag anser att det finns en rätt stor våg av dåliga nyheter, och att nedskrivningar måste tas i framtiden.

– Jag kan inte bedöma vad det här innebär för ytterligare kapitalbelopp som de svenska bankerna behöver be sina ägare om.

– Men jag skulle inte bli överraskad om de kommer att be sina ägare om ytterligare kapitaltillskott någon gång under nästa år.

Frågan är då om det gäller alla fyra svenska storbanker.

– Jag vill egentligen inte peka finger åt någon.

– Flera svenska banker har redan fått större kapitaltillskott från sina ägare.

– Men en del eller särskilt en, har hittills bara fått in lite nytt kapital.

Ser man dock på nyckeltal över den bankens finansiella styrka, så ligger det enligt Vaux klart lägre än andra europeiska banker.

– Ekonomer har studerat den banken och konkluderat att den är ett föredöme och har gjort allt rätt.

– Men jag vet inte.

– Vi kommer att få svar med tiden.

– Delar du inte ekonomernas slutsatser? frågade paneldiskussionens moderator Patricia Hedelius som är ekonomijournalist på Dagens Nyheter.

– Du får inte citera mig på det, för ett antal av mina absolut bästa vänner jobbar där, svarade Vaux.

– Han menar Handelsbanken, sa Hedelius då.

Med i paneldiskussionen var även SEB:s corporate finance-chef John Abrahamson.

– Håller du med om att de fyra svenska storbankerna kommer att behöva be sina ägare om nya kapitaltillskott? frågade Hedelius.

– Vad tror du skulle hända om jag svarade ja? sa Abrahamson till skrattsalvor från auditoriet.

Och han delade inte de dystra utsikterna som Vaux såg framför sig.

– Nej, jag håller inte med, sa Abrahamson.

Dock underströk han att de svenska bankerna kommer att drabbas av mer kreditförluster – både avsättningar och kreditförluster.

– Effekten av de senaste sex till nio månadernas kris har ännu inte verkat igenom systemet, sa Abrahamson.

– Det kommer att bli fler företag som får finansiella problem, och mer kreditproblem framöver – i Norden likväl, utöver Baltikum.

– Men jag tror dock att marknaden överdriver omfattningen av allt det, sa Abrahamson.

– Jag anser att situationen är hanterlig utifrån vad de svenska bankerna har i dag.

– De tjänar löpande alla mycket pengar nu.

– En del av dem har riktigt bra buffertar.

– Och det här kommer att ske över ett antal år.

– Så jag anser att svenska banker är i bra skick som de är.

James Vaux replikerade:

– Låt mig vara tydlig.

– Det finns ingen risk att någon svensk storbank skulle krascha.

– Vi är inte inne längre i den hemska perioden från slutet av förra året då vi inte visste vad som hände.

– Ländernas stater har alla verktyg på plats.

– Alla stater runt om i Europa har verktygen på plats för att stabilisera banksystemen.

– Det är inte det som är frågan.

– Frågan är om bankerna verkligen behöver ta in ytterligare kapital under något skede i framtiden – av försiktighetsskäl, eller helt enkelt för att komma ikapp med konkurrenterna i Europa.

– För trenden har faktiskt rört sig uppåt vad gäller det så kallade ”kärnnivå 1-kapital” som banker måste ha i sina balansräkningar.

– Så det här är inget att oroa sig över.

– Det är bara det att jag anser att det kanske finns en del omständigheter under vilka banker kommer att behöva komma tillbaks till marknaden och be ägarna om kapitaltillskott.

– Det handlar inte om att bankerna kommer att få finansiella problem, utan att de skulle be om kapitaltillskott av förnuftighetsskäl.

•